Pannlobsdemens

Pannlobsdemens påverkar ofta personligheten först. Man kan bli mer inbunden, ha svårare att engagera sig och koncentrera sig. Ibland blir den som är sjuk håglös eller nedstämd.

Hjärnans främre del styr bland annat vår personlighet och mycket av det sociala beteende och den kontroll som krävs för att vi ska fungera i vardagen. Här styrs vår koncentration, planering, insikt och omdöme, liksom kontrollen av impulser och aggressivitet. Även vårt tal och förmågan att uttrycka sig styrs härifrån.

Pannlobsdemens är ovanlig, av de 150 000 svenskar som har någon demenssjukdom beräknas ungefär 7 500 lida av pannlobsdemens. Genomsnittsåldern är lägre bland de som drabbas av pannlobsdemens än de som drabbas av andra demenssjukdomar. Man vet inte vad som orsakar sjukdomen. I en del fall har forskarna funnit en ärftlig störning som kan kopplas till sjukdomen.

Symtom

Förändringar av personligheten är ofta första symtomet på pannlobsdemens. Omdömeslöshet, impulsivt beteende, överdriven glättighet eller ilska kan vara några symtom. Den som drabbats av sjukdomen kan inte se och förstå förändringen, vilket ofta kan leda till konflikter. Ofta fungerar minnet i början av sjukdomen.

Ett tidigt symtom är språkstörning i form av ordfattigdom. Svårigheter att koncentrera sig är ett annat tidigt tecken, man klarar inte av att avsluta saker som man påbörjat. Vissa kan tappa initiativförmågan medan andra blir mycket aktiva. En del drabbas av hallucinationer, andra får ökad aptit.

Längre fram blir den som drabbats tröttare och mer apatisk. Man får svårare att prata, och minnet försämras. När sjukdomen blir svår är man helt utan insikt, man kan ofta inte prata och inte heller tolka sin omgivning eller den egna kroppens signaler, men man fungerar kroppsligt ganska bra.

Fråga om råd

Har du frågor eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om man misstänker att en anhörig lider av demens eller är orolig för egen del ska man kontakta sin husläkare för en första undersökning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Undersökning

• I en första inledande undersökning berättar man själv, eller någon närstående, om de besvär man upplever. Det är för att läkaren ska få klart för sig vilka symtom man har och hur de förändrats.
• Läkaren gör en kroppslig undersökning och testar minnet samt den mentala förmågan.
• Blodprov kan visa på om man har låg ämnesomsättning, vitaminbrist eller för höga nivåer av kalk. Det kan påverka hjärnans funktioner.
• En datortomografi av hjärnan kan visa om hjärnan är skadad på grund av försämrad blodcirkulation. I långt gångna fall kan man se en förminskning av pannloben.
• Ibland undersöks även den vätska som omger och skyddar hjärnan. Provet visar om det finns proteiner som läckt ut från skadade nervceller.
• Om diagnosen är oklar kan psykologer med hjälp av olika testmetoder bedöma symtomen.
• Det går också att avläsa hjärnans elektriska aktivitet med hjälp av EEG. EEG brukar vara normalt vid pannlobsdemens till skillnad från andra demenstillstånd.

Behandling

Den som drabbas av pannlobsdemens behöver ofta tillsyn i ett tidigt skede av sjukdomen. För många är det inte möjligt att bo kvar hemma.

Det krävs en individuellt anpassad vård där kommun, sjukvård och närstående kan samverka för att finna bästa lösningen.

Kommunens hemtjänst kan hjälpa till med praktiska sysslor som att tvätta sig och sköta sin kropp, byta kläder, städa och handla mat. Kommunens biståndshandläggare bedömer vilken hjälp man behöver.

En sjuksköterska bedömer om man behöver hemsjukvård, till exempel hjälp att ta sina mediciner. Många kommuner har särskilda demenssjuksköterskor som kan ge råd och hjälp både till den som är sjuk och till närstående. Patienter med pannlobsdemens kan behöva en personlig assistent.

Läkemedel

Det finns ingen särskild behandling med läkemedel mot pannlobsdemens. Men psykiska besvär i form av rastlöshet, nedstämdhet eller olika störningar i beteendet kan behandlas med olika mediciner.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.