Paniksyndrom

Om man drabbats av en enstaka panikattack betyder det inte att man har paniksyndrom. Vid paniksyndrom har man upprepade panikattacker. Man är rädd för att få ytterligare attacker och oroar sig för betydelsen och konsekvensen av attackerna. En attack börjar plötsligt och når en topp inom några minuter för att sedan gradvis klinga av.

Panikattackerna och rädslan för nya panikattacker gör att man förändrar sitt beteende. Det kan till exempel vara att man inte vågar åka buss eller tunnelbana på grund av rädsla att drabbas av panik. Detta kallas agorafobi eller torgskräck. Undvikandet kan lätt leda till att rädslan att drabbas av nya panikattacker ökar. 

Symtom på paniksyndrom

Har du haft en avgränsad period, från sekunder till minuter, då du känt en överväldigande panik eller rädsla för att dö, som följts av hjärtklappning, andnöd eller yrsel? Om du svarar "ja" på frågan betyder det att du kan ha haft en panikattack.

Under en panikattack kan man även få:

• svettningar
• domningar eller stickningar
• darrningar och skakningar
• kvävningskänslor
• smärtor i bröstet
• illamående
• frossa eller värmekänslor
• rädsla för att tappa kontrollen.

En panikattack är något vi alla kan drabbas av. Den går över av sig själv men kan vara en väldigt obehaglig och skrämmande upplevelse.

Vid paniksyndrom har man återkommande panikattacker. Man blir rädd och känner ångest för att få nya attacker. Det leder till att man börjar undvika platser och aktiviteter som kan utlösa nya attacker eller vara svåra att lämna snabbt vid en attack. Det kan vara platser med folkträngsel, broar, tunnlar, resor med kollektivtrafik och biobesök.

Egenvård vid paniksyndrom

I likhet med annan ångest kan en ändrad livsstil ha goda effekter vid paniksyndrom. Det kan till exempel vara att sova regelbundet, minska kaffe- och nikotinkonsumtionen, motionera regelbundet och ha avslappningsövningar. En förutsättning för att du ska må bättre är du förstår din sjukdom.

För en del patienter kan böcker om självhjälp vara till mycket stor hjälp. Det kan ibland till och med ersätta traditionell behandling. Några böcker som kan rekommenderas är:

• Ingen Panik av Per Carlbring och Åsa Hanell
• Lilla Panikboken av Derrick Sillove och Vijaya Manicavasagar. 

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga eller ställ en fråga själv till personal inom vården. Klicka på länken Hitta frågor och svar. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga till dem och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om du drabbats av en panikattack behöver du normalt inte åka till en akutmottagning. Attacken är ofarlig och går över. Om du däremot får flera attacker bör du beställa tid på din vårdcentral.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på länken Mina vårdkontakter.

Behandling av paniksyndrom

De behandlingar som visat sig effektiva är en särskild typ av psykoterapi som kallas kognitiv beteendeterapi (KBT) och behandling med läkemedel, så kallade antidepressiva läkemedel.

Vad du får för typ av behandling beror bland annat på hur din sjukdom ser ut. Vid lätta till måttliga besvär är det vanligt med olika former av terapi.

Du kan även få psykologisk behandling (KBT) via internet. Du får då inom kort träffa en läkare för bedömning och under behandlingen har du kontakt med en psykolog. Klicka på länkarna Internetpsykiatri för att läsa mer.

Läkemedel

Så kallade SSRI-läkemedel, serotoninåterupptagshämmare, har god effekt mot paniksyndrom. De används till exempel om man har stora besvär av paniksyndrom, om man samtidigt har en depression eller ett beroende.

Råd till anhöriga

Den som lider av paniksyndrom behöver ofta hjälp och stöd av sina anhöriga. Det är viktigt för den anhörige att förstå vad som är hjälp. Att till exempel ställa upp och skjutsa någon överallt som är rädd att åka buss och tunnelbana kan vara vänligt, men kan också bidra till ett handikappande undvikande.

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.