Ofrivillig barnlöshet (infertilitet)

Ofrivillig barnlöshet innebär att ett par försökt att bli gravida i minst ett år utan att lyckas. I dag räknar man med att drygt hälften av dessa par kan få barn efter utredning och behandling. Den andra hälften är infertila och har alltså ingen möjlighet att föda egna barn.

Med stigande ålder har kvinnan svårare att bli gravid. Redan före 35 års ålder minskar hennes fruktsamhet. Även mannens fruktsamhet sjunker något med åren. Men till skillnad från kvinnan, vars ägg tar slut, produceras hos mannen nya spermier livet ut.

Orsaker till infertilitet

Hos kvinnor

• skador på äggledaren
• rubbningar i ägglossningen
• endometrios
• äggstocksfunktion
• äggens kvalitet
• kromosomavvikelser
• en kombination av flera orsaker.

Hos män

• störd spermiebildning
• störd spermietransport och utlösning
• inflammationer och infektioner
• kromosomavvikelser
• en kombination av flera orsaker.

Hos omkring 10 procent av de män och kvinnor som drabbas av ofrivillig barnlöshet går det inte att hitta någon orsak vid en rutinundersökning.

Lesbiska par

Lesbiska kvinnor kan precis som heterosexuella par gå på utredning och få behandling. Eftersom lesbiska par oftast inte söker hjälp av en medicinsk anledning måste de i förväg bestämma vem av dem som ska genomgå utredning och behandling.

För att få bli inseminerad måste den kvinna som insemineras vara sambo med en annan kvinna eller vara registrerad partner. Om kvinnorna är överens om behandlingen kommer båda att räknas som förälder. Detta gäller inte om man insemineras utomlands.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den det berör men också för närstående. På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av. Läs Annas och Bengts berättelse om ofrivillig barnlöshet.

Sök vård

Om du vill ha barn och under ett års tid försökt bli gravid men inte lyckats har du möjlighet att kontakta en gynekologisk mottagning för att göra en utredning.

Undersökning/utredning vid infertilitet

Utredningen börjar med en undersökning hos en gynekolog i öppenvården. Paret söker sig dit gemensamt. Först tar läkaren reda på om man har samlag tillräckligt ofta och vid de tider när möjligheten att bli gravid är som störst. Läkaren tar också reda på om det finns några sexuella problem, som till exempel tillfällig impotens.

Om orsaken inte finns här går undersökningen vidare för att man ska kunna ta reda på:

• om mannen har tillräckligt med spermier av bra kvalitet
• om kvinnans äggstockar fungerar på ett bra sätt och kan bilda mogna ägg
• om kvinnan har ägglossning
• om kvinnans äggledare fungerar så att ett ägg kan fångas upp och befruktas av spermier som simmat upp i äggledarna.

Undersökningarna ovan görs hos gynekolog inom öppenvården. För läkarbesök på fertilitetsenheten på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge behövs en remiss.

IVF-behandlingen ges bara till barnlösa par. Par som redan har ett barn har inte möjlighet att få behandlingen.

Behandling av infertilitet

När utredningen är klar och kvinnan har fått reda på att hon har möjlighet att behandlas skickar gynekologen en remiss till fertilitetsenheten. I Stockholms län sker detta på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Alla remisser till fertilitetsenheten bedöms av läkare och man gör en individuell bedömning av paret. Vilken behandling som kan bli möjlig beror på resultatet av undersökningarna. Paret sätts upp på väntelista för för den behandling som bäst kan hjälpa dem. Även lesbiska kvinnor kan genomgå IVF-behandling.

Inför behandling träffar paret en läkare för eventuellt kompletterande uppgifter, undersökning och information om behandlingen. Därefter bestämmer läkaren tillsammans med paret vilken behandling som är lämplig och om de önskar påbörja behandling.

Här beskrivs de fyra vanligaste typerna av fertilitetsbehandling. Beroende på orsak finns även andra individuellt anpassade behandlingar.

Stimulering av äggstockarna

Hormonstimulering av äggstockarna kan användas om kvinnan saknar regelbunden ägglossning. Metoden används i kombination med samlag eller i vissa fall med insemination.

Insemination

Konstgjord överföring av spermier eller insemination görs när kvinnan är fruktsam, runt ägglossningstid. Nuförtiden används i regel preparerade spermier, det vill säga spermierna har separerats från spermavätskan på laboratoriet och därefter görs insemination av spermierna direkt i livmodern via en tunn plastkateter.

Om mannens spermier är av god kvalitet kan inseminationen göras med dessa, annars med spermier från en givare.

Provrörsbefruktning

Provrörsbefruktning, IVF, betyder att kvinnan hormonbehandlas så att flera ägg kan hämtas ut från hennes äggstockar och befruktas med mannens spermier. Befruktningen, när ägget och spermien smälter samman, sker i laboratorium. Sedan förs ett – eller i undantagsfall två – ägg över till livmodern. För att livmoderslemhinnan ska kunna ta emot ägget ges hormonbehandling.

Om ett embryo med god kvalitet inte används kan det frysas ned. Det kan då användas vid ett senare tillfälle för att försöka göra kvinnan gravid.

Ägg- eller spermiedonation

Ägg- eller spermiedonation är tillåten vid provrörsbefruktning. Om kvinnan saknar fungerande ägg eller om mannens spermier inte fungerar kan befruktningen ske med hjälp av donation.

Det går inte att få både ägg- och spermiedonation.