Njursvikt, som kan vara akut eller kronisk, betyder att njurarna inte fungerar som de ska. Symtom kan bland annat vara svullnader, andnöd och högt blodtryck. Framför allt om tillståndet har kommit hastigt, ska du vända dig till akutmottagning. Om symtomen har kommit mer smygande och du inte är kraftigt påverkad bör du ta kontakt med din vårdcentral.
Njursvikt som leder till symtom kallas för uremi. Tillståndet kan vara livshotande om det inte behandlas. Vid njursvikt kan du få andnöd, kramper, bli förvirrad, omtöcknad och förlora medvetandet. Njursvikt kan antingen vara kronisk eller akut.
Vid svår njursvikt kan vatten samlas i kroppen så att man svullnar och kan få svårt att andas. Blodtrycket kan stiga och man kan må illa på grund av att slaggämnen samlas och förgiftar kroppen.
Njurarnas uppgift är framför allt att bevara kroppens vatten- och saltbalans och utsöndra slaggämnen. Dessutom bildar njurarna viktiga hormoner som reglerar blodtrycket och bildningen av röda blodkroppar.
Kronisk njursvikt
Kronisk njursvikt orsakas av kroniska njurinflammationer och ärftliga njursjukdomar. Även diabetes, högt blodtryck, åderförkalkning och andra systemsjukdomar kan leda till kronisk njursvikt. Kronisk njursvikt kan påverka och skada samtliga vävnader och organ i kroppen, till exempel hjärta och kärl, skelett, nerver och muskler.
Symtom
Vid kronisk njursvikt utvecklas sjukdomen gradvis och symtomen kommer först efter en längre tids sjukdom. Ett vanligt symtom är att du samlar på dig vätska, kanske blir svullen och får högt blodtryck.
Du kan också känna dig onormalt trött och orkeslös, ha dålig aptit och koncentrationssvårigheter. Du kan se blek ut på grund av en blodbrist som är vanlig vid kronisk njursvikt. Hela allmäntillståndet försämras.
Akut njursvikt
Akut njursvikt orsakas av olika sjukdomar som njurinflammation och tillstånd där det har uppstått ett hinder för urinavflödet, till exempel prostataförstoring, njursten och så vidare. Akut njursvikt kan också uppstå när för lite blod kommer till njurarna, som vid uttorkning eller hjärtsvikt. Även vissa läkemedel, som vissa smärtstillande medel, och svampförgiftning kan ge akut njursvikt.
Symtom
Förloppet är betydligt snabbare vid akut njursvikt. Ett tecken kan vara att mängden urin minskar kraftigt och i vissa fall upphör helt. Det händer emellertid inte alltid - du kan producera lika mycket urin som tidigare även om du får akut njursvikt. Andra symtom är dålig aptit, illamående, kräkningar och allmän sjukdomskänsla.
Utan behandling kan en svårt njursjuk person så småningom få andnöd, kramper, bli förvirrad och omtöcknad för att slutligen bli medvetslös.
Råd vid njursvikt
Det är viktigt att vara sparsam med salt. När njurfunktionen har sjunkit till ungefär en femtedel av det normala, kan det även vara klokt att även äta mindre protein (kött, fisk, mjölkprodukter). Du bör dock aldrig minska ditt proteinintag utan att ha talat med din doktor och en dietist.
Eftersom vissa läkemedel kan skada njurarna bör du inte ta mediciner utan din läkares inrådan. Rökning och hög och långvarig användning av smärtstillande läkemedel ökar risken för njursvikt.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Akutmottagning på sjukhus
Om du misstänker att du eller någon annan har insjuknat i svår njursvikt ska du kontakta akutmottagning på sjukhus.
Vårdcentral
Vid mindre svåra symtom som kan misstänkas vara njursvikt bör du kontakta din vårdcentral. Några enkla prover ger snabbt besked.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid njursvikt
Njursjukdom kan enkelt påvisas genom blodprov och urinprov. Höga halter av slaggprodukter i blodet och äggvita i urinen talar för njursjukdom. Mer exakt diagnos av njursvikt fastställs med hjälp av ultraljudsundersökning av njurarna och eventuellt med en njurbiopsi. Det innebär att ett prov från njurarnas vävnad tas för mikroskopisk undersökning.
Har du drabbats av kronisk njursvikt behöver du regelbundet lämna blod- och urinprov för kontroll av mängden slaggprodukter i blodet och förekomsten av äggvita i urinen. Blodtrycket, som stiger vid njursjukdom, ska också kontrolleras noga.
Behandling av njursvikt
Läkemedel
I första hand försöker man att behandla njursjukdomen med läkemedel. Med läkemedel och ändrade kostvanor kan kroppens vätske- och mineralbalans normaliseras.
Läs mer om rekommenderade läkemedel vid njursvikt.
Dialys
Blir njursvikten uttalad måste du behandlas med dialys eller njurtransplantation. Dialys är en behandling som innebär att blodet renas från slaggprodukter på konstgjord väg. Det kan göras antingen på sjukhus eller i hemmet.
Transplantation
Vid transplantation får patienten en ny njure, antingen från en anhörig eller en avliden donator. Efter en njurtransplantation krävs livslång behandling med kortison och cellgift för att kroppen inte ska stöta bort det främmande organet.
