Njursvikt (uremi)

Njurarnas uppgift är framför allt att bevara kroppens vatten- och saltbalans och att utsöndra slaggämnen. Dessutom bildar njurarna viktiga hormoner som reglerar blodtrycket och bildandet av röda blodkroppar.

Njursvikt, uremi, kan vara livshotande om tillståndet inte behandlas. Vid svår njursvikt samlas vätska och slaggämnen i kroppen. Då kan man svullna upp, bli trött och illamående. Blodtrycket kan stiga och man kan även få svårt att andas. 

Kronisk njursvikt

Kronisk njursvikt kan orsakas av många olika sjukdomar. Kroniska njurinflammationer, ärftliga njursjukdomar, diabetes mellitus, högt blodtryck, åderförkalkning och inflammatoriska systemsjukdomar kan alla i ett sent stadium leda till kronisk njursvikt.

Kronisk njursvikt kan i sin tur påverka flera andra organfunktioner i kroppen. Viktigast är att undersöka och behandla njursviktens påverkan på hjärta och blodkärl, skelett, blodvärden samt nerver och muskler.

Symtom

Vid kronisk njursvikt utvecklas sjukdomen gradvis och symtomen kommer först efter en längre tids sjukdom. Tidig upptäckt kan många gånger bara göras med hjälp av blod- och urinprover vilka båda kan påvisa njursjukdom. Ett vanligt symtom, som dock oftast kommer sent i förloppet, är att du samlar på dig vätska, kanske blir svullen och får högt blodtryck.

Du kan också känna dig onormalt trött och orkeslös, ha dålig aptit och koncentrationssvårigheter. Du kan se blek ut på grund av en blodbrist som är vanlig vid kronisk njursvikt. Hela allmäntillståndet försämras.

Akut njursvikt

Akut njursvikt kan orsakas av många olika sjukdomar och tillstånd som till exempel påverkar blodflödet till njurarna eller urinavflödet från njurarna. Intorkning, uttalad vätskebrist av olika orsaker och urinstämma är vanliga orsaker till akut njursvikt.

Flera läkemedel kan orsaka akut njursvikt, särskilt om man har en njursjukdom sen tidigare.

Symtom

Förloppet är oftast betydligt snabbare vid akut än kronisk njursvikt.

Ett tecken kan vara att mängden urin minskar kraftigt och i vissa fall upphör helt. Det händer emellertid inte alltid; du kan producera lika mycket urin som tidigare även om du får akut njursvikt.

Andra symtom kan vara dålig aptit, illamående, kräkningar, svullnader, andnöd och allmän sjukdomskänsla.

Många gånger är det svårt att omedelbart fastställa orsaken till njursvikt. Patienten behöver oftast läggas in på njurmedicinsk vårdavdelning för utredning.

Utan behandling kan en svår akut eller kronisk njursvikt leda till allvarliga störningar i vätske- eller saltbalansen och bland annat påverka andningen och hjärtats funktion.

Råd vid njursvikt

Rubbningar i kroppens salt- och mineralbalans är vanliga vid njursvikt. Det är viktigt att vara sparsam med salt (natriumklorid) i mat och att undvika salt godis. Örtsalt och specialsalt innehåller ofta kalium och ska därför undvikas.

Kostråd för att minska natriumklorid, kalium och fosfatinnehåll i maten kan ges av dietist.

Specialkost som både är energirik och proteinfattig kan ges vid svår njursvikt efter individuell bedömning och rådgivning av läkare och dietist.

Viktigt!

• Vissa läkemedel kan vara olämpliga för njurarna. För andra läkemedel kan effekten påtagligt förändras vid måttlig eller svår njursvikt.
• Om du har njursvikt bör du inte ta några läkemedel eller naturläkemedel utan din läkares inrådan.
• Eftersom rökning ökar risken för komplikationer vid njursvikt är det extra viktigt att sluta röka för dig som har en njursjukdom.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa eller sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Akutmottagning på sjukhus

Om du misstänker att du eller någon annan har insjuknat i svår njursvikt ska du kontakta akutmottagning på sjukhus.

Vårdcentral

Vid mindre svåra symtom som kan misstänkas vara njursvikt bör du kontakta din vårdcentral. Några enkla prover ger snabbt besked.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på Hitta vård och omsorg.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid njursvikt

Njursjukdom kan enkelt påvisas genom enkla blodprov och urinprov. Höga halter av slaggprodukter i blodet och/eller äggvita i urinen kan tala för njursjukdom. Mer exakt diagnos av njursvikt kan fastställas med hjälp av en individuellt planerad utredning. I en sådan utredning kan till exempel ultraljudsundersökning av njurarna och en njurbiopsi ingå. Njurbiopsi innebär att ett prov från njurarnas vävnad tas för mikroskopisk undersökning.  

Har du drabbats av kronisk njursvikt behöver du regelbundet lämna blod- och urinprov och ha kontakt med en läkare för kontroll. Blodtrycket, som stiger vid njursjukdom, ska också kontrolleras noga.

Behandling av njursvikt

Läkemedel

I första hand försöker man att behandla njursjukdomen med läkemedel. Med läkemedel kan kroppens vätske-, salt- och mineralbalans förbättras. Specialkost kan också vara en del av behandlingen.

Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid njursvikt.

Dialys

Blir njursvikten uttalad måste du behandlas med dialys eller njurtransplantation. Dialys är en behandling som innebär att blodet, på konstgjord väg, renas från slaggprodukter. Det kan göras antingen på sjukhus eller i hemmet. 

Transplantation

Vid transplantation får patienten en ny njure, antingen från en levande eller en avliden givare. Efter en njurtransplantation krävs livslång behandling med läkemedel som motverkar avstötning av den transplanterade njuren.