Nedstämdhet hos unga

Nedstämdhet – att känna sig ledsen – är en normal del av livet. Under vissa perioder, till exempel i tonåren, är det vanligare att känna sig nere. Nedstämdhet är inte detsamma som depression.

Nedstämdhet drabbar människor i alla åldrar men är särskilt vanligt i perioder i livet då mycket förändras, till exempel i tonåren. Olika människor är olika känsliga för påfrestningar och förändringar – vissa har lättare för att bli nedstämda än andra.

Ibland finns det en tydlig orsak till nedstämdheten, till exempel att man har bråkat med en kompis, att kraven i skolan är höga, att man inte hinner med allt som förväntas av en eller att något har hänt i familjen som oroar. Men ibland finns det ingen riktig orsak till att man känner sig ledsen.

Nedstämd eller deprimerad?

Nedstämdhet och depression är inte samma sak. Nedstämdhet eller ledsenhet är en naturlig del av livet – en normal reaktion vid påfrestningar, förluster och misslyckanden.

Depression är en mer långvarig och djupare form av nedstämdhet som påverkar hur man fungerar tillsammans med familj och kamrater och klarar av det dagliga skolarbetet. Då påverkas även självkänslan och man kan uppleva att man är mindre värd än andra.

Symtom på nedstämhet hos unga

Tecken på nedstämdhet kan vara:

  • ledsenhet
  • sömnstörningar
  • dålig eller ingen aptit eller att man går och småäter
  • huvudvärk, magont, illamående
  • trötthet och orkeslöshet.

Egenvård vid nedstämdhet hos unga

Om du är ung och känner dig nedstämd eller känner oro och ångest under en kortare period är det viktigt att tänka igenom vad som kan vara orsaken. Det kan hjälpa att tala med någon du litar på, till exempel en familjemedlem, en kompis förälder, skolsköterskan eller skolkuratorn. Genom att prata med någon får du sätta ord på dina känslor och då är det ofta lättare att hitta en lösning på problemen.

Du kan också prova dig fram för att se om du kan hitta saker som gör dig bättre till mods. Det kan handla om att göra sådant du normalt gläder dig åt och ha aktiviteter inplanerade som du ser fram emot. Fysisk aktivitet har visat sig vara ett bra sätt att motverka oro och nedstämdhet hos vuxna. Mycket tyder på att det är så även för ungdomar. Att få lagom med sömn är också betydelsefullt.

Du som är förälder eller anhörig

Som förälder eller nära anhörig är det viktigt att vara uppmärksam på symtom hos barnet eller tonåringen som kan tyda på nedstämdhet. Det är viktigt att ta reda på vad nedstämdheten beror på och tala igenom eventuella problem. När barnet eller den unge får sätta ord på sina känslor är det ofta lättare att hitta en lösning på problemen.

Fråga om råd

Du som är under 18 år kan ställa en fråga till Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, på internet. Det kostar inget och du behöver inte berätta vad du heter. De som besvarar frågorna är läkare, psykologer eller kuratorer. På BUP:s webbplats kan du också läsa vad andra barn och ungdomar har frågat och se svaren på deras frågor. Kanske har någon annan ställt en liknande fråga. BUP kan även erbjuda samtal med en psykolog eller kurator.

På vissa skolor finns det en skolkurator eller skolpsykolog som du kan ta kontakt med.

Hit kan du också vända dig för att be om hjälp:

Artikeln uppdaterad: 2011-06-17
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Anna Hammarström, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, BUP

40 av 46 läsare (87%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger