Myom

Myom är en godartad tumör som kan uppstå i livmoderns muskelvävnad. Knutan består av muskelceller och bindväv. Ofta bildas flera myom. Ibland kan myom ge rikliga, långvariga och smärtsamma menstruationer. I klimakteriet brukar myomen bli mindre eller försvinna helt. Kontakta en gynekologmottagning om du har rikliga blödningar, tryck, tyngdkänsla eller kraftiga smärtor vid menstruation.

Illustration: Svenska Grafikbyrån Förstora bilden

Myomen utgår från livmoderväggen, och kan sitta både på utsidan eller som en bula inne i livmodern. Hur fort myomen växer, eller hur stora de blir, varierar. Om du får ett myom kan det komma fler. Myomet kan också växa till.

Om myomet växer hastigt eller orsakar smärtor kan det i sällsynta fall, ett till två fall på 1000, vara tecken på cancer. Därför kan det vara lämpligt att göra kontrollundersökning var sjätte månad under något eller några år i samband med att diagnosen ställs för att kontrollera att tillväxten är stillsam.

Myom är vanligtvis inte något hinder för att bli gravid. De kan dock behöva kontrolleras vid smärta eller blödningar som kan orsakas av myomen.

Myom är vanligast hos kvinnor efter 35 år och förekommer sällan före 20 års ålder. Ungefär tre av tio kvinnor över 30 år får myom. I klimakteriet brukar myomen minska i storlek och ibland försvinna helt. Nya myom bildas inte efter klimakteriet.

Symtom vid myom

Myom ger ofta inga symtom alls, speciellt inte om de är små. Av en del myom kan du få rikliga, långvariga och smärtsamma menstruationer. Större myom kan också irritera genom sin tyngd. De kan trycka på urinblåsan och göra att du får besvärligt att kissa. De kan också trycka på tarmen.

Myom kan också vara en bidragande orsak till ofrivillig barnlöshet.

Myom under graviditet

Knappt 5 procent av alla gravida kvinnor har myom. Myomen kan växa under graviditeten. Men de behöver inte göra det.
Beroende på hur stort myomet är och var det sitter kan myomet ibland påverka graviditeten. Det finns en ökad risk för att fostret ligger i sätesändläge. Risken för kejsarsnitt och stora blödningar vid förlossningen är också lite större.

De flesta kvinnor med stora myom föder ändå på vanligt sätt och i beräknad tid.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Har du smärtor och/eller besvär av rikliga blödningar vid menstruationen, tryck eller tyngdkänsla ska du kontakta en gynekologmottagning för att göra en undersökning. 
Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av myom

Små myom som inte ger några symtom behöver inte behandlas. Däremot görs regelbundna kontroller för att se hur de utvecklas.

Myom som ger besvär i form av rikliga blödningar, utfyllnadskänsla, täta trängningar till vattenkastning, eller smärtor behandlas.

Rikliga blödningar kan behandlas medicinskt i första hand. Andra symtom kan ibland motivera en operation. För att behålla livmodern kan man avlägsna enbart myomen via bukingrepp, titthålskirurgi, hysteroskopisk kirurgi eller emboliseringsbehandling. Ibland avlägsnas hela livmodern.

Artikeln uppdaterad: 2011-04-18
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Anita Gullberg, journalist, frilans
Granskare: Katarina Englund, överläkare, Kvinnosjukvård och förlossning, Södersjukhuset

901 av 933 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger