Myom (godartad tumör)

Myom är en godartad tumör som kan uppstå i livmoderns muskelvävnad. Knutan består av muskelceller och bindväv. Ofta bildas flera myom. Ibland kan myom ge rikliga, långvariga och smärtsamma menstruationer. I klimakteriet brukar myomen bli mindre eller försvinna helt. Kontakta en gynekologmottagning om du har tryck, tyngdkänsla eller kraftiga smärtor vid menstruation.

Illustration: Svenska Grafikbyrån Förstora bilden

Myom kan sitta i själva livmoderväggen, både på utsidan eller som en bula inne i livmodern. Hur fort myomen växer, eller hur stora de blir, kan variera. Om du får ett myom kan det komma fler eller växa till.

Om myomet växer hastigt eller orsakar smärtor kan det i ett till två fall av tusen vara tecken till cancer. Därför kan det vara lämpligt att göra kontrollundersökning var sjätte månad under något eller några år i samband med att diagnosen ställs för att kontrollera att tillväxten är stillsam.

Myom är vanligtvis inte något hinder för att bli gravid, men kan behövas att kontrolleras på grund av smärta eller blödningar som kan hänga samman med myom.

Myom är vanligast bland kvinnor mellan 35 och 45 år och förekommer sällan före 20 års ålder. Ungefär tre av tio kvinnor över 30 år får myom. I klimakteriet brukar myomen minska i storlek och ibland försvinna helt. Nya myom bildas inte efter klimakteriet.

Symtom

Myom ger ofta inga symtom alls, speciellt inte om de är små. Av en del myom kan du få rikliga, långvariga och smärtsamma menstruationer. Större myom kan irritera genom sin tyngd. De kan trycka på urinblåsan och göra att du får besvärligt att kissa. De kan också trycka på tarmen.

Myom kan också vara en bidragande orsak till ofrivillig barnlöshet.

Myom under graviditet

Knappt fem procent av gravida kvinnor har myom. Myomen kan växa under graviditeten. Men de behöver inte göra det.
Beroende på hur stor den är och var den sitter, kan myom ibland påverka graviditeten. Det finns också en ökad risk för att fostret ligger i sätesändläge. Risken för kejsarsnitt och stora blödningar vid förlossningen är också lite större.

De flesta kvinnor med stora myom föder ändå på vanligt sätt och i beräknad tid.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken uppe till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

  • För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Har du smärtor och/eller besvär av rikliga blödningar vid menstruationen, tryck eller tyngdkänsla ska du kontakta en gynekologmottagning för att göra en undersökning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Behandling

Små myom som inte ger några symtom behöver sällan behandlas. Däremot görs regelbundna kontroller för att se hur de utvecklas.

Myom som ger besvär i form av rikliga blödningar, utfyllnadskänsla, täta trängningar till vattenkastning, eller smärtor behandlas.

Rikliga blödningar kan behandlas medicinskt i första hand. Andra symtom kan ibland motivera en operation. Då avlägsnas enbart myomet eller ibland hela livmodern via ett bukingrepp. För att behålla livmodern kan man överväga så kallat titthålskirurgi, hysteroskopisk kirurgi eller emboliseringsbehandling.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Artikeln uppdaterad: 2008-11-25
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Anita Gullberg, journalist, frilans
Granskare: Mikael Engman, Överläkare, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger