Migrän

Migrän drabbar nästan var femte kvinna och var tionde man. Besvären börjar som regel före 40 års ålder och minskar oftast efter klimakteriet eller efter 60-årsåldern. Även barn kan ha migrän, men det är ovanligare. Cirka 70 procent av dem som drabbas av migrän har en nära anhörig som också lider av sjukdomen.

Vad beror migrän på?

Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men sjukdomen är till cirka 50 procent ärftligt betingad. Huvudvärken beror på att stora blodkärl runt hjärnan blir vida, svullna och smärtkänsliga på grund av att nervändar runt blodkärlen läcker ut retande ämnen. Det ger den pulserande värken som är typisk för migrän. Detta styrs från hjärnan, men hur det startar vet man inte.

Vad kan utlösa en migränattack?

• Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast kommer anfallet när man slappnar av, till exempel till helgen eller på första semesterdagen.
• Hormonförändringar hos kvinnor. Många får attackerna i samband med menstruation. Hos många kvinnor försvinner eller lindras besvären vid graviditet. Migränen försvinner ofta i klimakteriet.
• Man kan också få migrän av att fasta, det vill säga då man bara intar flytande föda, eller av oregelbundna måltider, för lite eller för mycket sömn, starka dofter, svängningar i temperatur eller lufttryck, hetta, starkt solljus eller höga ljud.
• Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa födoämnen, till exempel choklad, citrusfrukter, mögelost eller andra starka ostar.

Symtom vid migrän

• Anfall av sprängande eller dunkande huvudvärk. Smärtan ökar i regel gradvis, men vaknar man med den kan den redan vara svår.
• Värken sitter ofta vid ena ögat eller ena halvan av huvudet och kan också vandra från sida till sida.
• Attacken kan pågå mellan fyra timmar och två till tre dygn.
• Värken förvärras när man rör på huvudet.
• Man blir överkänslig för dofter, ljud och ljus.
• Man mår oftast illa och kan kräkas under attackerna.
• Migränattacker hos barn liknar dem hos vuxna men varar oftast kortare tid, från en halvtimme upp till ett dygn.

Somliga får bara någon enstaka attack under en hel livstid medan andra drabbas varje vecka.

Vissa känner i förväg när en migränattack är på väg. Ungefär ett dygn innan huvudvärken bryter ut kan man till exempel känna sig irriterad, hyperaktiv eller sugen på sötsaker.

Efter migränattacken kan man känna sig trött, lättirriterad och apatisk eller mörbultad.

Migrän med aura

Ungefär 30 procent av alla drabbade har migrän med så kallad aura. Det innebär att man får vissa neurologiska symtom innan migränhuvudvärken kommer. Den vanligaste typen av aurasymtom är övergående synrubbningar. Man kan till exempel se blixtar eller sicksackmönster framför ögonen samtidigt som synfältet blir mindre. Andra aurasymtom kan vara känselstörningar som stickningar och domningar i handen, fingrarna eller kinden eller försämrad talförmåga.

En del migränpatienter får alltid aurasymtom före migränhuvudvärken medan andra bara får det ibland. Vissa får aurasymtom men ingen huvudvärk efteråt.

Förebygg migränattacker

Migrän går inte att bota, men det finns mycket du kan göra själv för att minska antalet attacker. Till stor del handlar det om att komma underfund med vad som framkallar attackerna och undvika de faktorerna så gott det går.

Är du osäker på vad som framkallar attackerna kan du föra huvudvärksdagbok. Där antecknar du när du får attacken, var i huvudet det gör ont, hur intensiv smärtan är, om du tagit några läkemedel och vad som kan ha utlöst huvudvärken. Då kan du lättare hitta samband och mönster i dina besvär.

För att förebygga attackerna bör du också se över din livsstil och dina vanor. Försök att undvika stress. Lev ett regelbundet liv med tillräcklig vila och sömn och regelbundna måltider. Undvik mat och dryck som du misstänker eller vet framkallar attackerna. Även regelbunden motion, avslappningsövningar och akupunktur kan hjälpa.

Råd vid migränattacker

När man får en migränattack hjälper det att gå och lägga sig och vila på en mörk och lugn plats. Många tycker att det hjälper att lägga något kallt, till exempel is i en handduk, över tinningarna.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38. 

Sök vård

Du bör uppsöka akutmottagning:

• vid plötslig och svår huvudvärk som du inte känner igen
• vid svår huvudvärk och feber, särskilt i samband med nackstelhet, slöhet och/eller omtöckning
• vid huvudvärk med illamående och kräkningar, om det inte är typiskt för den migrän du brukar ha
• om synbortfall eller halvsidig domning varat i mer än en timme
• vid huvudvärk och förlamning.

Du bör uppsöka vårdcentral:

• om du brukar ha huvudvärk men den ändrar karaktär eller om du får symtom som du inte haft tidigare
• om huvudvärken utlöses eller förvärras av att du hostar, nyser eller krystar
• om du har huvudvärk och får tjock gulgrön eller blodig snuva
• om huvudvärken börjar först efter 50 års ålder
• vid återkommande huvudvärk på natten eller morgonen
• om huvudvärken inte går över på en vecka.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid migrän

Du får berätta om dina symtom och läkaren undersöker nervsystemet och näsans bihålor samt mäter blodtrycket för att ta reda på om du har migrän eller inte.

Ibland tar man även blodprov för att kontrollera blodsocker, blodvärde och sänka. I tveksamma fall kan man göra en röntgenundersökning av hjärnan, exempelvis med datortomografi.

Behandling av migrän

Läkemedel

Det finns effektiv läkemedelsbehandling mot nästan all migrän. Vissa läkemedel hjälper när attacken kommer medan andra förebygger migrän.

Brustabletter verkar snabbare än vanliga värktabletter. När inte värktabletter hjälper mot anfallen finns speciella migränläkemedel, så kallade triptaner.

Mår du illa och kräks är stolpiller eller nässprej ett bra alternativ. Följ doseringsråden noga. För hög dos kan ge besvärliga biverkningar och ännu mer huvudvärk.

Om du har riktigt svåra migränattacker kan injektion av sumatriptan med injektionspenna som du själv kan använda vara ett alternativ för snabb och god effekt.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid migrän enligt Kloka Listan.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra människor med samma sjukdom tar hand om sig kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående. Läs om hur Paulina, som fick migrän vid 17 års ålder, hanterar sina migränanfall.