Migrän

Nästan var femte kvinna och var tionde man lider av återkommande migrän någon gång under livet. Besvären börjar i regel före 40 års ålder och minskar oftast efter klimakteriet eller efter 60-årsåldern. Även barn kan ha migrän, men det är ovanligare än bland vuxna. Cirka 70 procent av dem som drabbas av migrän har en nära anhörig som också lider av sjukdomen.

Migränattacker kan utlösas av många orsaker

• Stress är den vanligaste orsaken. Oftast kommer anfallet när man slappnar av, till exempel till helgen eller på första semesterdagen.
• Hormonförändringar hos kvinnor. Många får attackerna i samband med menstruation. För många kvinnor försvinner eller lindras besvären när man är gravid.
• Vissa födoämnen och drycker som choklad, citrusfrukter, mögelost eller andra starka ostar och rödvin.
• Man kan också få migrän av för lite eller för mycket sömn, hetta eller starkt solljus, höga ljud, starkt doftande parfymer och av svängningar i temperatur eller lufttryck.

Symtom

Somliga får bara en enstaka attack under en hel livstid, andra drabbas varje vecka. I genomsnitt får den som drabbas drygt en migränattack per månad.

Migrän kännetecknas av:

• attacker av svår sprängande eller dunkande huvudvärk
• värken sitter ofta vid ena ögat eller ena halvan av huvudet och kan också vandra från sida till sida
• attacken kan pågå mellan några timmar och flera dygn
• värken förvärras när man rör på huvudet
• man blir överkänslig för dofter, ljud och ljus
• oftast mår man illa och kräks under attackerna
• hos barn är attackerna likartade men varar oftast kortare tid, mellan en halvtimme upp till ett dygn.

En del människor känner i förväg när en migränattack är på väg. Ungefär ett dygn före själva huvudvärken kan man till exempel känna sig irriterad, hyperaktiv eller sugen på sötsaker.

Ungefär 30 procent av alla med migrän får så kallad aura före migränhuvudvärken, varje gång eller ibland. Auran innebär synfenomen av olika slag. Man kan se blixtar eller sicksackmönster framför ögonen samtidigt som synfältet blir mindre. Det kan också sticka och domna i handen, fingrarna eller kinden och talförmågan kan försämras. Vissa migränpatienter får auran, men ingen huvudvärk efteråt.

Efter migränattacken kan man känna sig trött, lättirriterad och apatisk eller känna sig "mörbultad".

Förebyggande

Man kan inte bota migrän, men du kan göra mycket själv för att minska antalet attacker. Till stor del handlar det om att komma underfund med vad som framkallar attackerna och undvika de faktorerna så gott det går.

Är du osäker på vad som framkallar attackerna kan du föra en så kallad "huvudvärksdagbok". Där antecknar du när du får attacken, var i huvudet det gör ont och hur intensiv smärtan är, om du tar någon medicin och vad som kan ha utlöst huvudvärken. Då kan du lättare hitta samband och mönster i dina besvär.

För att förebygga attackerna bör du också se över din livsstil och dina vanor. Försök att undvika stress. Lev ett regelbundet liv med tillräcklig vila och sömn och regelbundna måltider. Undvik mat och dryck som du misstänker eller vet framkallar attackerna. Även regelbunden motion, avslappningsövningar och akupunktur kan hjälpa.

Egenvård

När man får en migränattack hjälper det att gå och lägga sig och vila på en mörk och lugn plats. Många tycker att det hjälper att lägga något kallt, till exempel is i en handduk, över tinningarna.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla som frågar svar.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Du bör söka akutmottagningen:

• vid plötslig och svår huvudvärk
• vid svår huvudvärk och feber, särskilt i samband med nackstelhet, slöhet och/eller omtöckning
• vid huvudvärk och illamående och kräkningar
• vid huvudvärk med dubbelseende och suddig syn.

Du bör söka din husläkare:

• om du brukar ha huvudvärk, men den ändrar karaktär eller om du får symtom som du inte haft tidigare
• om huvudvärken utlöses eller förvärras när du hostar, nyser eller krystar
• om du har huvudvärk och får tjock gulgrön eller blodig snuva
• om huvudvärken börjar efter 50 års ålder
• vid återkommande huvudvärk på natten eller morgonen
• om huvudvärken inte går över på en vecka.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under fliken Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Undersökning

De flesta fall av migrän är ofarliga. Genom att du berättar om dina symtom och genom undersökningar av nervsystemet, näsans bihålor och blodtryck, tar läkaren reda på om du har migrän eller inte.

Ibland kan även blodprov tas för att kontrollera blodsocker, blodvärde och sänka. I tveksamma fall kan man göra en röntgenundersökning av hjärnan, exempelvis datortomografi.

Behandling

Det finns flera läkemedel som hjälper och lindrar.

Läkemedel

Det finns effektiv behandling mot nästan all migrän, både mediciner som hjälper när attacken kommer och de som förebygger migrän. Om du har täta och svåra migränattacker kan man injicera medicin som verkar snabbt. Brustabletter verkar snabbare än vanliga tabletter.

Mår du illa och kräks är stolpiller eller nässpray ett bra alternativ. Följ noga doseringsråden. För hög dos kan ge sig besvärliga biverkningar och ännu mer huvudvärk. Många medel är receptfria. Rådgör med apotekspersonal eller läkare om medicinering.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.