Matförgiftning
Matförgiftning kan du få av många olika bakterier och virus. Symtomen kan variera något, men oftast kräks man och har diarré. Det är viktigt att ersätta vätskan på rätt sätt. Vätskeersättning kan du göra själv eller köpa på apoteket. Förebygg matförgiftning genom att tvätta händerna ofta och att hantera mat väl.
Om fler än två personer, som ätit av samma mat, får liknande symtom är antagligen orsaken matförgiftning.
Symtom
Det tar mellan en och 48 timmar från det att den infekterade maten har ätits till dess att symtomen bryter ut, beroende på vilket smittämne som ligger bakom smittan. Insjuknandet blir ofta dramatiskt och den drabbade personen mår ofta mycket dåligt med illamående, kräkningar, diarréer och ont i magen.
- Bakverk, såser, dressing, smörgåsar och konserverad skinka kan innehålla gift från en stafylokock, en mycket vanlig hudbakterie. Efter en till sex timmar mår den drabbade illa och kräks, får ont i magen och får diarré.
- Tillagat kött, fågel eller fisk som återuppvärmts kan vara smittat med gift från en klostridiebakterie. Symtomen kommer efter 8-24 timmar och ger mest vattentunn diarré och magont.
- Stekt ris kan innehålla gift från en bakterie som ger kräkningar, diarréer och ont i magen 1-16 timmar efter en måltid.
- I rå fisk och råa skaldjur kan det finnas en bakterie som är släkt med kolerabakterien. Om du utsätts för denna bakterie kan du få feber och diarréer med blod och slem.
- Vissa virus kan också ge matförgiftning. Många av dessa ger liknande symtom som bakterier med kräkningar, diarré och magont.
Matförgiftningar som orsakas av bakterier går över av sig själva efter mellan 12 timmar och två dygn. Virusinfektioner kan ibland vara längre.
Förebyggande
- Tumregeln är att varm mat ska hållas varm (min +60º C) och kall mat ska förvaras kallt (max +8º C).
- Låt aldrig mat stå framme.
- Använd kylväska eller kylklampar till mat om du har lång väg till affären eller om du ska äta maten ute i naturen.
- Tips: frys in portions-tetraförpackningar med juice eller saft och använd som kylklampar. Maten håller sig kall och du har med dig en extra törstsläckare.
- Se till att fågel, fläskkött och köttfärs alltid är genomstekt eller grillat.
- Lägg aldrig tillagad mat på samma skärbräda eller tallrik som rått kött legat.
- Köttfärs ska tillagas samma dag som den är inköpt.
- Hetta upp mat ordentligt, helst till koktemperatur, men lägst till +70º C både när du lagar mat och värmer rester.
- Kyl snabbt ner tillagad mat som ska sparas. Sätt till exempel kastrullen i kallt vatten och rör om. Efter avsvalning, ställ genast i kyl eller frys.
- Råvaror och färdiglagad mat bör förvaras i kylskåpet. En bra temperatur i kylskåpet är +4º C. Skaffa gärna en termometer till ditt kylskåp så att du lätt kan kontrollera temperaturen.
- Tvätta händerna innan du börjar laga mat och mellan varje moment. Har du till exempel skurit rått kött bör du tvätta händerna i tvål och vatten innan du fortsätter med salladen.
- Ha olika skärbrädor för kött, kyckling, grönsaker med mera. Rengör dem ordentligt.
- Plastskärbrädor går att diska i diskmaskin och skärbrädor i trä kan du efter rengöring hetta upp i ugnen på 100-120º C i cirka tio till femton minuter. Se till att skärbrädan är torr när du lägger in den i skåpet.
- Skölj alltid frukt och grönsaker noga eftersom jord som fastnat kan innehålla farliga bakterier.
- Disktrasor och diskborstar surnar snabbare under rötmånaden. Byt dem ofta så slipper du dålig lukt och bakterietillväxt. Det går bra att tvätta disktrasor i tvättmaskinen eller att koka dem. Även diskborsten kan kokas eller tvättas i diskmaskinen.
- Använd en speciell trasa när du torkar av utemöbler. Avföring från fåglar innehåller mycket smittämnen och de vill du inte ha med in till diskbänken.
Egenvård
Det finns ingen behandling mot själva förgiftningen, det enda du kan göra är att försöka lindra symtomen.
Om du kräks mycket och har mycket diarréer är det bra att dricka vätskeersättning eftersom kroppen förutom vätska även förlorar salter. Det är viktigt att återställa vätskebalansen genom att dricka rikligt. Vätskeersättning kan du blanda själv och ge till vuxna eller köpa på apoteket.
Du tillgodogör dig vätskan bäst genom att dricka i små portioner med täta mellanrum. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen, men fortsätt att dricka rikligt så länge avföringen är lös.
Klicka på länken Vätskeersättning för recept.
Fråga om råd
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Här får alla som frågar svar.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
På andra språk
- För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Om du tror du har blivit matförgiftad kan du kontakta din kommun. Kontakta också gärna det ställe där du har ätit så att de kan förhindra att fler smittas och/eller spara en del av den eventuellt smittade maten.
Kontakta Akutmottagning
Diarréer och kräkningar som varar mer än ett par dagar bör tas om hand på akutmottagning på sjukhus. Berätta för läkaren var du har ätit, om du varit utomlands eller om någon annan har haft liknande symtom.
Vid uttalade besvär, i synnerhet vid ihållande kräkningar hos barn, kan det ibland vara svårt att ersätta vätskeförlusterna genom ökat intag av vätska. Oftast hos barn, mer sällan hos vuxna, kan därför någon behandling med dropp på sjukhus behövas. Barn som uppvisar någon av följande symtom bör bedömas av van sjukvårdspersonal:
- är slöa
- inte kan eller vill dricka
- inte har kissat på 10 timmar
- har kräks upprepade gånger under flera timmar
- har upprepade diarréer som inte minskar inom en 10-timmarsperiod
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under fliken Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.
Undersökning
Prover på avföring säger inte så mycket om vad du har drabbats av, eftersom det oftast är gifter från bakterier och inte bakterierna själva som ger matförgiftning. Om det går, kan man ta prov på maten och hitta rätt bakterie. Det är ofta bara intressant om många har blivit förgiftade. För det mesta går man på symtomen när man ska ställa diagnos.
Om man misstänker att orsaken är ett virus kan diagnos ställas genom prover på avföring.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
Artikeln uppdaterad: 2008-09-19
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Miranda Michanek, Läkarstuderande, Karolinska institutet
Granskare: Lars Lindquist, specialistläkare infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset
Bli först med att tycka till om informationen!
1 av 1 läsare (100%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Skriv ut