Matförgiftning

Matförgiftning är trolig orsak om fler än två personer som ätit av samma mat får symtom som illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré.

Klassisk matförgiftning orsakas av gifter, toxiner, som bildas när bakterier växer till i mat som inte förvarats på ett korrekt sätt. Matförgiftning kan också orsakas av virus. Bakterier som salmonella, campylobacter och ETEC-bakterien, som är den vanligaste orsaken till så kallad turistdiarré, kan också ge upphov till symtom som kan vara svåra att skilja från symtomen vid matförgiftning. Men i dessa fall brukar tiden fram till insjuknandet vara något längre. Det förekommer dock att man, i synnerhet vid utlandsresa till länder med lägre hygienisk standard, smittas av dessa bakterier samtidigt som man får matförgiftning.

Om du tror att du har blivit matförgiftad kan du kontakta din kommun. Kontakta gärna även det ställe där du har ätit så att de kan förhindra att fler smittas.

Symtom på matförgiftning

Det tar mellan en och 48 timmar från det att man ätit den infekterade maten till dess att symtomen visar sig, beroende på vilket smittämne som ligger bakom. Insjuknandet blir ofta dramatiskt och man mår ofta mycket dåligt med illamående, kräkningar, diarréer och ont i magen.

Matförgiftningar som orsakas av bakterier går över av sig själva efter mellan 12 timmar och två dygn. Virusinfektioner kan ibland vara längre.

Alla typer av matvaror som inte hanterats väl kan orsaka matförgiftning. Vissa maträtter är oftare orsak till matförgiftning än andra. Gemensamt är dock att maten har hanterats på ett felaktigt sätt så att bakterierna vuxit till och/eller att personer som tillagat eller hanterat maten brustit i hygien, vanligen inte tvättat händerna.

• Bakverk, såser, dressing, smörgåsar och konserverad skinka kan innehålla gift som bildats av en stafylokock, en mycket vanlig hudbakterie. Efter en till sex timmar mår den drabbade illa och kräks, får ont i magen och diarré.
• Tillagat kött, fågel eller fisk som återuppvärmts kan vara smittat med gift från en klostridiebakterie. Symtomen kommer efter 8-24 timmar och ger oftast vattentunn diarré och magont.
• Stekt ris kan innehålla gift från en bakterie som ger kräkningar, diarréer och magsmärtor 1-16 timmar efter en måltid.
• I rå fisk och råa skaldjur kan det finnas en bakterie som är släkt med kolerabakterien. Om du utsätts för denna bakterie kan du få feber och diarréer blandade med blod och slem.
• Vissa virus kan också smitta via många olika maträtter och ge matförgiftning. Många av dessa ger liknande symtom som bakterier med kräkningar, diarré och magont.

Förebygga matförgiftning

• Tumregeln är att varm mat ska hållas varm (min +60º C) och kall mat ska förvaras kallt (max +8º C).
• Låt aldrig mat stå framme längre än nödvändigt.
• Använd kylväska eller kylklampar när du handlar mat om du har lång väg till affären eller om du ska äta maten ute i naturen.
• Tips: frys in portions/tetraförpackningar med juice eller saft och använd som kylklampar. Maten håller sig kall och du har med dig en extra törstsläckare.
• Se till att köttfärs, fläskkött och kött från fågel alltid är genomstekt eller genomgrillat.
• Lägg aldrig tillagad mat på samma skärbräda eller tallrik som det legat rått kött på.
• Köttfärs och matvaror som skaldjur och gravad fisk är mycket känsliga. Respektera det bäst-före-datum som står på förpackningen till sådana varor.
• Hetta upp mat ordentligt, helst till koktemperatur, men lägst till +70º C både när du lagar mat och värmer rester.
• Kyl snabbt ner tillagad mat som ska sparas. Sätt till exempel kastrullen i kallt vatten och rör om. Efter att maten svalnat, ställ den genast i kylen eller frysen.
• Råvaror och färdiglagad mat bör förvaras i kylskåpet. En bra temperatur i kylskåpet är +4º C. Skaffa gärna en termometer till ditt kylskåp så att du lätt kan kontrollera temperaturen.
• Tvätta händerna innan du börjar laga mat. Har du till exempel skurit rått kött bör du tvätta händerna med tvål och vatten innan du fortsätter med salladen.
• Rengör skärbrädor ordentligt efter användning.
• Plastskärbrädor går att diska i diskmaskin och skärbrädor i trä kan du efter rengöring hetta upp i ugnen på 100-120º C i cirka tio till femton minuter. Se till att skärbrädan är torr när du lägger in den i skåpet.
• Skölj alltid frukt och grönsaker noga eftersom jord som fastnat kan innehålla bakterier.
• Byt disktrasor och diskborstar ofta så slipper du dålig lukt och bakterietillväxt. Det går bra att tvätta disktrasor i tvättmaskinen eller att koka dem. Även diskborsten kan kokas eller rengöras i diskmaskinen. Tänk på att disktrasor och diskborstar surnar snabbare under sommarmånaderna.
• Använd en speciell trasa när du torkar av utemöbler. Avföring från fåglar innehåller mycket smittämnen och de vill du inte ha med in till diskbänken.

Läs mer i artikeln Hantera din mat rätt.

Egenvård vid matförgiftning

Det finns ingen behandling mot själva förgiftningen. Det enda du kan göra är att försöka lindra symtomen.

Om du kräks mycket och har rikliga diarréer är det bra att dricka vätskeersättning eftersom kroppen, förutom vätska, även förlorar salter. Det är viktigt att återställa vätskebalansen genom att dricka mycket. Vätskeersättning för vuxna kan du blanda själv eller köpa på apoteket. Till barn är det viktigt att välja apotekens färdigblandade vätskeersättning.

Du tillgodogör dig vätskan bäst genom att dricka i små portioner med täta mellanrum. När diarréerna avtar kan du börja äta som vanligt igen. Men fortsätt att dricka rikligt så länge avföringen är lös.

Fråga om råd

Om du har frågor om matförgiftning kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård 

Kontakta akutmottagning

Om du har diarréer och kräkningar som varar mer än ett par dagar bör du kontakta akutmottagning på sjukhus. Berätta för läkaren var du har ätit, om du varit utomlands eller om någon annan har haft liknande symtom.

Vid uttalade besvär, i synnerhet vid ihållande kräkningar hos barn, kan det ibland vara svårt att ersätta vätskeförlusterna genom ökat intag av vätska. Oftast hos barn, mer sällan hos vuxna, kan därför någon behandling med dropp på sjukhus behövas. Barn som uppvisar något av följande symtom bör bedömas av van sjukvårdspersonal:

• är slöa
• inte kan eller vill dricka
• inte har kissat på 10 timmar
• har kräkts upprepade gånger under flera timmar
• har upprepade diarréer som inte minskar inom en 10-timmarsperiod

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.

Undersökning vid matförgiftning

Prover på avföring säger inte så mycket om vad du har drabbats av, eftersom det oftast är gifter från bakterier och inte bakterierna själva som ger matförgiftning. Om det går, kan man ta prov på maten och hitta rätt bakterie. Det är ofta bara intressant om många har blivit förgiftade. För det mesta går man på symtomen när man ska ställa diagnos.

Om man misstänker att orsaken är ett virus kan diagnos ställas genom prover på avföring.