Ms, multipel skleros, är en sjukdom där inflammation ger skador på centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas, men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa sjukdomsutvecklingen betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras. Rökning ökar risken för att få ms och kan även förvärra förloppet.
Ms ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet, myelinet, runt nervtrådarna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds fram på normalt sätt.
Sjukdomen kan ge olika former av symtom och besvär. I vissa fall leder den till bestående funktionsnedsättningar. Vilka besvär man får beror på vilka nervbanor som drabbas.
Omkring 17 000 personer i Sverige har ms. Sjukdomen bryter oftast ut mellan 20 och 40 års ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män får ms.
Vad som orsakar ms är oklart, men rökning ökar risken. Om du har ms och röker bör du sluta röka eftersom rökning kan förvärra sjukdomen. Även ärftlighet kan ha viss betydelse för att utveckla ms.
Symtom på ms
Hos de allra flesta uppträder ms i attacker, så kallade skov. Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och därför kan symtomen variera. Vanliga symtom är att man blir svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar och ibland påverkan på minnes och arbetskapacitet. En del kan uppleva en starkt ökad uttröttbarhet och även sänkt sinnesstämning, depression.
Vid ett skov får man ett eller flera symtom. Ett skov kan hålla i sig under något dygn upp till ett par månader. När skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Nya skov kommer efter en tid och då kan tidigare symtom komma tillbaka. Man kan även få nya. Tiden mellan skoven varierar mellan några månader och upp till flera år.
Hos många patienter blir skoven, sett över hela livet, mycket få och/eller mycket lindriga. Med de nya behandlingar som finns och är på väg att introduceras räknar man med att de flesta patienter som nu får diagnos inte kommer att få svåra funktionsnedsättningar.
I en mindre andel fall av ms har man inga skov utan blir långsamt sämre av sjukdomen.
Att leva med ms
Det är ofta lättare att leva med ms och de symtom och begränsningar som sjukdomen kan innebära om man har kunskaper om dem. Då är det lättare att lyssna på och ta hänsyn till kroppens signaler om vila och återhämtning, vilket är viktigt för att man ska må så bra som möjligt.
Fysisk aktivitet, så mycket som man klarar, är bra eftersom rörelse kan göra symtom och besvär lindrigare eller göra så att symtomen inte förvärras.
Sexualitet
Sjukdomens svårighetsgrad varierar från person till person. Sexualiteten kan påverkas. Personer med ms, även lindrig sådan, har ofta nedsatt eller på annat sätt störd känsel, också i könsorganen. Nervbanorna fungerar inte som de ska och en beröring kan kännas stum eller obehaglig. Det förekommer att män har svårt att få stånd och kvinnor att få orgasm.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.
Sök vård
Har du symtom som du tror kan tyda på ms, kontakta din vårdcentral för en första undersökning.
Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid ms
Om du har symtom som tyder på ms bör en neurolog göra en undersökning av nervsystemet. Den neurologiska undersökningen brukar kompletteras med magnetkameraundersökning och prov från ryggmärgsvätskan. De undersökningarna ger en säkrare diagnos och kan utesluta andra orsaker till en neurologisk funktionsnedsättning.
Behandling av ms
Det finns idag ingen behandling som kan bota ms. Men det finns många olika sätt att lindra förloppet. Behandling av symtom och besvär anpassas efter varje patient.
Det finns specialiserade neurologiska team som arbetar med patienter som drabbats av ms. I teamen ingår neurolog, specialiserade sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, dietister, logopeder och ibland även neuropsykolog.
Det ordnas också särskild ms-utbildning på olika rehabiliteringsanläggningar där du får lära dig mer om sjukdomen och hur det är att leva med den. Om du är i ett tidigt skede av sjukdomen kan det vara bra att gå en sådan ms-skola. Dessa kurser anordnas av bland andra Rehab Station Stockholm och Humlegården i Sigtuna.
Rehabilitering är en viktig del av behandlingen om du får någon form av funktionsnedsättning. Sjukgymnastik kan hjälpa till att stärka och hålla de påverkade musklerna aktiva och i god kondition.
Läkemedel
Under de senaste åren har läkemedel utvecklats som bromsar inflammationsprocesserna i centrala nervsystemet. Det gör att funktionsnedsättningar inte förvärras.
Råd till anhöriga
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.
Personliga berättelser
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående. Läs om Magnus som är rullstolsburen på grund av ms och om Tomas som levt med ms i mer än tio år.
