Lymfödem

Lymfödem är en svullnad som uppkommer när lymfvätska samlas i kroppen, ofta i en arm eller ett ben. Det beror oftast på att lymfknutor eller lymfkärl har tagits bort eller skadats i samband med operation eller strålbehandling vid cancer. Lymfödem kan också vara medfött, så kallat primärt lymfödem. Behandlingen kan variera från undervisning i egenvård till en mer omfattande lymfterapi. Vid svåra lymfödem kan det bli nödvändigt med operation.

Lymfsystemet spelar en viktig roll när det gäller att föra bort överflödig vätska från kroppen, det är också viktigt för vårt immunförsvar. När lymfsystemet är skadat och inte fungerar som det ska eller om lymfavflödet är otillräckligt uppstår en svullnad, oftast i en arm eller ett ben men den kan även uppstå i andra delar av kroppen.

Man kan födas med ett otillräckligt lymfsystem och utveckla lymfödem efter födseln, som tonåring eller vuxen och det kallas primärt lymfödem. Men oftast beror lymfödem på att lymfkörtlar eller lymfbanor tagits bort eller skadats vid operation eller strålbehandling vid exempelvis bröstcancer eller prostatacancer.

Lymfödem går inte att bota, men med hjälp av olika behandlingsmetoder kan man kontrollera sjukdomen.

Symtom på lymfödem

Tidiga symtom på lymfödem kan vara:

  • en känsla av tyngd och att det spänner i kroppsdelen
  • domningar
  • det bildas märken på huden efter kläder och smycken
  • svullnad som kommer och går.

När svullnaden har ökat och stannar kvar får du också symtom som minskad rörlighet, nedsatt kraft, ibland värk och förändrad kroppsupplevelse.

Egenvård vid lymfödem

Motion och rörelse stimulerar lymfflödet och stärker musklerna. Rådgör med den som behandlar dig om vilken motion som är lämplig. Promenader, simning, vattengymnastik, lätt gymnastik eller cykling brukar rekommenderas.

Nya studier visar även att man kan styrketräna sina armar trots armödem, genom att följa särskilt avpassade träningsprogram.

Det är bra att hålla den svullna kroppsdelen i högläge. Om du har benödem, kan du lägga dig på golvet med fötterna högt, vilande på en pall till exempel. Om du har lymfödem på armen lyft den över huvudet för att minska svullnaden.

Huden på den kroppsdel där ödemet sitter blir torrare, mindre elastisk och känsligare för infektioner. Därför är det viktigt att:

  • hålla huden hel och mjuk – använd gärna någon kräm som återfuktar
  • torka riktigt torrt efter bad och dusch
  • vara noga med att göra rent eventuella små sår
  • använda handskar vid trädgårdsarbete och vid grovrengöring för att minska risken för små sår
  • använda rakhyvel med försiktighet, gärna tillsammans med antiseptiskt raklödder.

Saker du bör undvika om du har lymfödem:

  • Kläder eller smycken som sitter åt hårt och därmed försämrar lymfflödet.
  • Övervikt, som kan göra att svullnaden ökar. Försök att hålla din vikt inom normala gränser.
  • Vanlig muskelmassage på den svullna kroppsdelen, den ökar blodcirkulationen och därmed belastningen på lymfsystemet.
  • Värme. Lyssna till kroppens signaler under varma dagar eller vid bastubad. Vid varma sommardagar kan du fukta en stödstrumpa och trä på för att kyla ned den svullna kroppsdelen.
  • Stillasittande. Det är viktigt, framförallt vid benödem, att variera sin kroppsställning och att inte stå upp längre stunder. Om du har lymfödem i armen kan du hålla armen ovanför huvudet och pumpa med händerna.
  • Provtagning, akupunktur eller att mäta blodtrycket på den kroppsdel som är svullen.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral vid tidiga symtom på lymfödem.

Vänd dig till en akutmottagning på sjukhus om du har ödem och svullnaden plötsligt ökar eller du får feber och kroppsdelen är varm, rodnande och gör ont.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av lymfödem

Lättare fall av lymfödem kan behandlas med stödstrumpa, genom att följa råden under rubriken Egenvård samt att du följer upp behandlingen tillsammans med din läkare.

Lymfterapi

Om ödemet tilltagit och stannar kvar behandlas det med en kombination av olika åtgärder, så kallad lymfterapi. Den består av följande delar:

  • Manuellt lymfdränage, vilket är en lätt massage som ökar kapaciteten i kvarvarande lymfbanor och mjukar upp förhårdnader.
  • Den svullna kroppsdelen bandageras och en kompressionsstrumpa provas ut.
  • Du får lära dig att själv träna upp rörligheten och vad du kan göra själv för att undvika att svullnaden tilltar.
  • Hudvård.
  • Andningsteknik.
  • Ibland används lymfpulsator, som ger ett ökande och avtagande tryck mot den kroppsdel där ödemet sitter.

Operation

I svåra fall, där traditionell lymfterapi inte fungerar, kan det bli aktuellt med operation. Då använder man fettsugning för att ta bort det onödiga fett som bildats där lymfödemet sitter.

Efter operationen får patienten under resten av livet ha en tättsittande elastisk strumpa på den behandlade kroppsdelen. Den förebygger att fett bildas på platsen och att ödemet kommer tillbaka.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.

Läs om Elisabet vars arm svullnade upp tre år efter en bröstcanceroperation och om Stefan som har primärt lymfödem.

Artikeln uppdaterad: 2011-05-10
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Anita Gullberg, journalist, frilans
Granskare: Helene Lindquist, Leg. sjukgymnast, lymfterapeut, Karolinska Institutet

211 av 221 läsare (95%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger