Livmoderkroppscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder. Prognosen är god, fyra av fem kvinnor blir friska efter behandling. Sök gynekolog om du har onormala blödningar, missfärgade flytningar eller värk i underliv och mage.
Livmoderkroppscancer och livmoderhalscancer är två cancerformer som kan uppstå i livmodern.
I fosterstadiet smälter två anlag samman och bildar livmodern. Det förklarar att två helt olika cancerformer kan uppstå i detta organ. Den ena är livmoderkroppscancer och den andra livmoderhalscancer. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller celltyp, växtsätt, spridning och prognos.
Livmoderkroppscancer är ovanlig före 40 års ålder. Medelåldern för insjuknande är cirka 65 år.
Livmodern består av en kraftig muskelvägg vars insida är täckt av en slemhinna. Under menstruationscykeln påverkas slemhinnan av två hormoner, östrogen och progesteron, som produceras i äggstockarna.
Risken att utveckla livmoderkroppscancer påverkas av balansen mellan östrogen och progesteron. Östrogen stimulerar livmoderslemhinnans celler att växa medan progesteron motverkar tillväxten. Om denna motverkan saknas kan livmoderkroppscancer uppstå.
Cancern startar i slemhinnan och växer senare ut i livmoderns muskelvägg. Tumörcellerna kan spridas till lymfkörtlar, äggstockar, slida, lungor och lever.
Orsaken till livmoderkroppscancer är inte helt känd, men troligen finns det flera faktorer som spelar in. Hormonella faktorer anses orsaka cancern i 85 procent av fallen. Övervikt och diabetes ökar risken för sjukdomen. Graviditet och p-piller minskar risken att utveckla livmoderkroppscancer.
Prognosen är god – fyra av fem kvinnor med livmoderkroppscancer kan botas.
Symtom vid livmoderkroppscancer
- Livmoderkroppscancer ger i regel symtom i form av onormala blödningar eller flytningar.
- Om man fortfarande har regelbundna menstruationer kan mellanblödningar vara ett tecken på att man har en tumör i livmodern.
- I ett senare skede av sjukdomen kan man få smärtor i underliv och mage.
Fråga om råd
Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.
Du kan även när som helst på dygnet fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan också dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Du bör kontakta en gynekologmottagning för undersökning:
- om du passerat klimakteriet, slutat att menstruera och får blödningar
- om du är i fertil ålder och får blödningar eller missfärgade flytningar mellan dina menstruationer
- om du har smärtor i underlivet och magen.
Undersökning vid livmoderkroppscancer
För att man ska kunna ställa diagnosen livmoderkroppscancer måste ett vävnadsprov (biopsi) tas från livmoderslemhinnan. Antingen görs det i form av en skrapning under narkos eller så kan gynekologen vid undersökningen föra in ett tunt plaströr genom livmoderhalsen in i livmoderhålan och borsta eller suga ut lite slemhinnevävnad. Vävnadsprovet undersöks sedan i mikroskop. Vanligen tar det mellan en och fyra veckor att få svar på provet.
Det vanliga cellprovet från livmodertappen som görs vid hälsokontroller kan inte användas för att diagnostisera livmoderkroppscancer.
Om diagnosen blir livmoderkroppscancer har man brukat göra en lungröntgen för att utesluta att cancern spritt sig till lungorna. Enligt nya riktlinjer kommer detta att ersättas av datortomografi, det vill säga en skiktröntgen av buk och bröstkorg.
Behandling av livmoderkroppscancer
Operation
Livmoderkroppscancer opereras i första hand. Vid ingreppet tas livmodern, äggledarna och äggstockarna bort. I vissa fall tas även ett antal lymfkörtlar bort. De borttagna vävnaderna undersöks i mikroskop och därefter bedömer läkaren om ytterligare behandling behövs.
Strålning och cytostatika
De flesta kvinnor som opererats för livmoderkroppscancer behöver ingen efterbehandling. Men om det finns risk för återfall eller om det finns tecken på kvarvarande tumörvävnad ges kompletterande behandling. Det kan röra sig om cytostatika eller yttre strålbehandling av bäckenet eller slidan.
Om det är olämpligt med operation kan livmoderkroppscancer behandlas enbart med strålning.
Efterkontroll vid livmoderkroppscancer
Efter avslutad behandling får man gå på efterkontroller under de kommande fem åren. Kontrollerna görs för att så tidigt som möjligt upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, men också för att åtgärda eventuella biverkningar av behandlingen. Risken för återfall är störst under de första åren efter behandlingen.
