Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, leder till att lungornas syreupptagningsförmåga minskar. Du orkar ofta inte längre med dina tidigare fritidsaktiviteter eller ditt sociala liv. Du får svårt att klara av saker som att handla och städa. Kol kan också leda till ökad risk för vissa följdsjukdomar, exempelvis lunginflammation.

Kol beror främst på tobaksrökning, men kan även uppstå efter långvarig astma. Man räknar med att ungefär hälften av alla 75-åringar som röker har kol i någon grad. Män har drabbats i stor utsträckning, men nu ökar antalet sjukdomsfall snabbt bland kvinnor. Det beror på att kvinnor födda på 1940-talet, som röker lika mycket som män, har kommit upp i den ålder då sjukdomen bryter ut. Kvinnor drabbas hårdare av kol, troligen för att kvinnors lungor är mindre.

Symtom vid kol

De vanligaste symtomen vid kol är morgonhosta med ökad slemproduktion, andnöd vid ansträngning, trötthet, nedsatt ork och viktminskning.

Att du blir begränsad av den förändrade livsstil det leder till, tillsammans med att ständigt riskera andnöd, kan göra att du blir både orolig och deprimerad.

Råd vid kol

• Sluta röka är en förutsättning när det gäller behandling av kol, eftersom man på detta vis kan bromsa upp sjukdomsförloppet.
• Börja motionera för att få bättre kondition, exempelvis genom regelbundna promenader. Om du inte orkar gå så långt har du nytta av den träning som även några steg eller en kort sträcka ger.
• Du kan med hjälp av en sjukgymnast lära dig en effektiv andningsteknik. Du får också lära dig hur du ska slappna av när du får andnöd. Genom andningsgymnastiken lär du dig att hosta effektivt för få upp slem som du kan spotta ut. Din vårdcentral kan ge dig fler råd om hur du ska handskas med din sjukdom.
• Det är viktigt att du äter näringsrik mat. Många människor som har kol äter mindre eftersom det blir svårare att andas när man äter. Det går också åt mer kalorier på grund av det ökade andningsarbetet.
• Du som har kol ska undvika kontakt med människor som är förkylda eller har influensa. För att minska risken att smittas ska du vaccinera dig mot influensa och lunginflammation.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta din husläkare:

• om du misstänker att du håller på att få kol.
• om du har kol bör du kontakta läkare om du får hostanfall, täppt näsa, feber och gult eller grönt slem. Det kan vara ett första tecken på förkylning eller influensa.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid kol

Läkaren ställer diagnos efter att du gjort ett blåstest, en så kallad spirometriundersökning.

Behandling vid kol

Att sluta röka är det viktigaste för att försämringen av lungventilationen ska bromsas upp.

Ibland kan det krävas syrgasbehandling. Syrgasutrustningen kan provas ut så att du kan få behandling hemma. Det finns även mindre utrustning, så kallad termos med flytande syre, som du kan ha med dig. 

Läkemedel

Det går för närvarande inte att behandla den försämring av lungornas funktion som kol leder till. Däremot kan flera av symtomen behandlas med läkemedel som kan vidga luftvägarna eller vara slemlösande. Ibland ger man även läkemedel mot oro.

Om du får lunginflammation kan du behandlas med antibiotika.

Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid kol.