Körtelfeber

Körtelfeber är i de flesta fall en ofarlig sjukdom som främst drabbar människor i åldern 10–25 år. Yngre barn får nästan aldrig symtom. Sjukdomen läker oftast ut av sig själv.

Nästan alla blir någon gång i livet smittade av körtelfebervirus. Få utvecklar sjukdomen. Det beror på att många redan har haft infektionen som barn utan att märka det och därför blivit immuna.

Sjukdomen sprids bara mellan människor. Den vanligaste smittvägen är via saliv. Därför smittas sjukdomen ofta genom kyssar och kallas ibland också "kissing disease", kyssjukan. Viruset kan även spridas när man tar någon i hand.

Smittsamheten är relativt låg. Det krävs nära och upprepad kontakt för att infektionen ska få fäste. Tiden mellan smittan och sjukdomens utbrott brukar ligga på mellan fyra och sex veckor. De akuta symtomen brukar gå över på två till tre veckor, sedan är det vanligt att du känner dig trött en längre tid, ibland flera månader.

Alla herpesvirus tycks leva kvar vilande i kroppen efter den första infektionen. Därför kan du även efter mycket lång tid få en ny infektion, men då främst om du har ett nedsatt immunförsvar.

Symtom vid körtelfeber

De typiska tecknen på körtelfeber är halsont, hög feber, trötthet samt svullna lymfkörtlar i halsen, armhålorna och ljumskarna. Andra symtom kan vara lätt svullna ögonlock, utslag på huden, värk i lederna, ont i musklerna och illamående. Om du får infektionen i vuxen ålder behöver du inte få ont i halsen, utan besvären är då framförallt feber och förstoring av lymfkörtlarna.

Inflammationen i halsmandlarna ser likadan ut som vid halsfluss. Du kan få röda prickar i munhålans slemhinna. I allvarligare fall kan halsinflammationen göra att du får svårigheter att äta och dricka och du kan få problem med andningen.

Mjälten och levern brukar också bli inflammerade och svullna, men det brukar man sällan märka. Magsmärtor kan vara ett tecken på förstorad och ibland brusten mjälte.

Förebygga körtelfeber

I praktiken är det omöjligt att skydda sig mot körtelfeber.

Egenvård vid körtelfeber

Du kan själv lindra feber och halssmärtor med vanliga receptfria febernedsättande och smärtstillande medel. Drick mycket vatten om du har feber. Det är lättare att svälja kall än varm mat när man har ont i halsen.

Vänta med krävande motion eller annan kraftig fysisk ansträngning till fyra veckor efter tillfrisknandet. Däremot är det bra med lite lagom ansträngning, som till exempel promenader.

Under tiden som du är sjuk bör du undvika sådant som belastar levern, till exempel alkohol.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta i första hand vårdcentralen eller närakut om: 

• du har mycket svårt att svälja
• febern inte går ner på tre–fyra dagar
• du har någon annan sjukdom samtidigt eller tar mediciner som kan försämra immunförsvaret allvarligt
• du vet att du har körtelfeber och får ont i magen.

Du bör kontakta akutsjukvården om ditt allmäntillstånd är påverkat och du mår mycket dåligt.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.