Kolesterol (hyperkolesterolemi, höga blodfetter)

Kolesterol, som är ett fettämne, en lipid, är nödvändigt för alla celler i kroppen. Inte minst behöver hjärnan kolesterol för att fungera. Kolesterol behövs också för att kroppen ska kunna producera D-vitamin och vissa hormoner, till exempel testosteron och östrogen.

Kolesterol är nödvändigt samtidigt som det kan vara skadligt, därför är det viktigt att värdena ligger på en bra nivå.

De flesta som har förhöjda kolesterolvärden har det både på grund av arv och livsstil. För ett fåtal är det en uttalat ärftlig sjukdom som kallas familjär hyperkolesterolemi, FH. Personer med FH har en mycket hög risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdom.

Levern producerar det mesta av det kolesterol som finns i kroppen. Levern tar också hand om överskottet och omvandlar det till gallsyror som lämnar kroppen med avföringen. En mindre del av kolesterolet kommer från det vi äter och tas upp av tarmen. Kvalitén på det fett vi äter kan påverka leverns produktion.

LDL och HDL

Det finns flera typer av kolesterol. Två av dem är LDL och HDL. LDL brukar kallas det onda kolesterolet och HDL det goda. Det är viktigt att ha en balans mellan dem.

• LDL, Low Density Lipoprotein, har ett högt innehåll av kolesterol. Överskottet som inte används ute i kroppens celler kan fastna på kärlväggarna och på sikt orsaka hjärt- och kärlsjukdom. Värdet bör inte överstiga 3,0 millimol/liter.
• HDL, High Density Lipoprotein, städar upp i kärlen och tar med sig kolesterol tillbaka till levern. HDL-värdet bör vara minst 1,0 millimol/liter. Östrogen bidrar till att kvinnor före menopaus får ett högre HDL-värde.

Symtom vid höga blodfetter

Förhöjda blodfetter ger inte några symtom på ett tidigt stadium. Höga kolesterolvärden påverkar långsamt blodkärlen och gör dem stelare och trängre.

Åderförfettning och blodproppar

Gifter som uppkommer vid rökning, överskott på LDL, högt blodtryck och högt blodsocker kan skada blodkärlens innersta lager, endotelcellerna. I de skadade cellväggarna fastnar då överskottet av kolesterol. När LDL kommer in i kärlväggarna börjar det härskna, oxidera.

När en inflammation startar i kärlväggen bildas plack. Blodkärlen blir tjocka och ojämna. Om placken spricker kan blodproppar bildas.

Åderförfettning kan på sikt leda till sjukdomar som kärlkramp, fönstertittarsjuka, hjärtinfarkt, stroke och blodpropp.

Förebygga höga blodfetter

Det är viktigt att inte de totala halterna av blodfetter blir för höga. Det bör också råda en balans mellan LDL och HDL. Antioxidanter, till exempel vitaminerna C och E, motverkar att blodfetter härsknar, oxiderar.

Motion

Det bästa sättet att öka sina HDL-värden är att motionera.

Kost

Omättade fetter har visat sig kunna minska halten av LDL i blodet. Kött av fågel och fisk, avokado samt vegetabiliska oljor är exempel på mat som innehåller omättade fetter. Betaglukaner, en sorts fibrer som finns i grönsaker, baljväxter, som ärter och bönor, och frukt samt havre och råg, sänker också LDL. Vissa mättade fetter och transfetter höjer LDL.

Riskfaktorer

• Att röka innebär alltid risker för hälsan. Kolesterolvärdena påverkas både direkt och indirekt av rökning. Att röka skadar endotelskiktet i blodkärlen, vilket ökar risken för att LDL-kolesterolet ska ta sig in i kärlväggarna. Rökning sänker även det goda kolesterolet, HDL.
• Sjukdomar i hypofysen, njursvikt, nedsatt funktion i sköldkörteln, reumatiska sjukdomar och PCO-S (cystor i äggstockarna) kan leda till höga kolesterolvärden.
• Stress gör att levern producerar mer kolesterol.
• Personer med diabetes har ofta en kombination av lågt HDL, höga halter av triglycerider och ibland även högt kolesterol. Patienter med diabetes 2 ligger på samma risknivå som personer som haft hjärtinfarkt. Livsstilen spelar stor roll för om man ska utveckla diabetes 2.

Fråga om råd

Om du har frågor kring din hälsa kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Kolesterolvärdet mäts genom ett vanligt blodprov. För att kunna analysera värdet ser läkaren till patientens helhetsbild. Vissa sjukdomar påverkar blodfettsbalansen liksom rökning och motionsvanor.

Rent allmänt bör LDL-halten inte överstiga 3,0 millimol/liter. HDL-värdet bör ligga över 1,0 millimo/liter – hos fertila kvinnor 1,3 – och triglyceriderna bör vara max 2,0 millimol/liter. Tillsammans bör kolesterolhalterna inte överstiga 5,0 millimol/liter.

Behandling

Lätt förhöjda kolesterolvärden behandlas i första hand med förändrad kost och mer motion. Se även under Förebyggande ovan.

Motion

Studier visar att motion och fysisk rörelse ökar möjligheten att förbränna fett och sänka de skadliga kolesterolvärdena i blodet.

Trädgårdsarbete och städning tillsammans med lite mer ansträngande aktiviteter som snabba promenader, dans och cykling, förutom gympapass, är exempel på bra motion. Helst ska motionen fördelas över så många av veckans dagar som möjligt. Att promenera minst en halvtimme varje dag är en god början.

Studier har även visat att det inte är bra att sitta stilla. Tag för vana att resa på dig med jämna mellanrum och byt arbetsställning om du kan. Har du ett höj- och sänkbart skrivbord utnyttja möjligheten att stå upp under en del av arbetsdagen.

Läkemedel

När förändrad livsstil inte hjälper och vid den ärftliga varianten FH finns det läkemedel att tillgå. Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid höga blodfetter.