Köldskador

Det är lätt att förfrysa sig i kallt väder. Tänk på att klä dig varmt och vindtätt för att undvika köldskador. Alla delar av kroppen kan drabbas av köldskador men vanligast är att man förfryser händer, fötter, näsa eller öron. Huden blir kall och vit och man tappar känseln där man förfrusit sig.

I kallt väder med vind och regn eller snö kan man lätt förfrysa sig. Huden blir vit och kall när blodcirkulationen minskar. Det är oftast utstickande delar som man förfryser, som fingrar, tår, öron och näsa.

Man märker inte alltid att man förfrusit sig, eftersom man snabbt tappar känseln i den nedkylda kroppsdelen. Vicka på tårna, rör på fingrarna och grimasera med ansiktet för att hålla igång blodcirkulationen. Då kontrollerar du samtidigt att du har känseln kvar.

Förebygg köldskador

Ska du vistas ute när det är kallt och blåsigt, tänk på att:

  • Klä dig rätt. Löst sittande plagg i flera lager är bättre en ett enda tjockt lager. Ha vindtäta material ytterst för att hålla kalla vindar borta.
  • Ren och torr hud klarar sig bäst mot kylan. Tvätta inte ansiktet eller raka dig på morgonen. Gör det kvällen innan istället så hinner huden bilda ett skyddande fettlager under natten.
  • Har du en gång förfrusit dig är det lätt att du förfryser samma ställe igen. Var extra försiktig med att utsätta huden för kyla tills skadan läkt helt.
  • Vind och fukt gör att du kyls ner mycket snabbare.
  • Fuktiga och kalla sockor eller vantar snabbt leder till köldskador på händer och fötter.
  • Metall mot huden, till exempel smycken, glasögon eller armbandsklockor, ökar risken för köldskador.
  • Rökning, snusning och alkohol försvagar kroppens försvar mot kyla.
  • En del personer är mer känsliga för kyla. Var extra uppmärksam på minusgrader och kalla vindar om du har hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes eller lider av så kallade vita fingrar.

Symtom på köldskador

Vid en ytlig köldskada blir huden vit och du tappar känseln. Du kan också känna en kortvarig stickande smärta i huden.

Om huden blir hård och kall, och blir vitgul eller vit med blåaktigt marmorliknande mönster kan du ha fått en allvarligare köldskada.

Följder

Ytliga köldskador kan leda till nervskador och göra att du blir extra känslig för kyla och värme.
Allvarliga köldskador kan leda till permanenta vävnadsskador. Om du får en djup köldskada kan man i värsta fall behöva amputera kroppsdelen.

Läs även artikeln om kallbrand.

Egenvård vid köldskador

Om du eller någon i din närhet förfrusit sig, se till att:

  • Komma inomhus eller i skydd från blåst och vind.
  • Genast börja en långsam uppvärmning av den köldskadade kroppsdelen. Bästa sättet är att värma hud mot hud. Håll en varm hand mot en förfrusen kind. Fingrar och händer kan man stoppa i armhålan under kläderna. Om du förfrusit fötterna eller tårna kan någon annan värma dem mot sin mage eller i armhålan.
  • Fortsätta uppvärmningen tills färgen och känseln kommit tillbaka även om det gör ont.

Det är viktigt att du inte masserar huden, gnuggar med snö eller is eller försöker skynda på uppvärmningen med något upphettat föremål. Du riskerar att skada huden och göra köldskadan värre.

Allvarlig köldskada

Om du tror att du fått en allvarlig köldskada ska du bara värma upp kroppsdelen om du vet säkert att du kan hålla den varm tills du får vård. Om det finns risk att du förfryser dig igen innan du hunnit till en akutmottagning, bör du vänta med att värma upp kroppsdelen. Att värma upp och sedan kyla ned igen ökar risken för bestående skador.

Fråga om råd

Om du har frågor om köldskador kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

Sök vård

Åk genast till en akutmottagning om huden blir gulvit eller vit med blå marmorliknande mönster och känns hård och kall. Det kan vara tecken på en djup och allvarlig köldskada som genast måste tas om hand.

Artikeln uppdaterad: 2011-03-15
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Tobias Barle, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Kjell Andersson, specialistläkare i allmänmedicin, Råcksta Vällingby närvårdsmottagning

195 av 231 läsare (84%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger