Kognitiv funktionsnedsättning

Kognitiv funktionsnedsättning innebär en nedsatt förmåga beträffande vissa psykologiska funktioner, till exempel minnesförmåga och förmågan att ta initiativ.

Förvärvade hjärnskador är skador som inte är medfödda utan inträffar efter födelsen och börjar akut. Sådana hjärnskador kan ha många olika orsaker.

• Vanligaste orsaken är våld mot huvudet vilket kan ge upphov till traumatiska hjärnskador och händelser i hjärnans blodkärl, som blodpropp eller blödning. Både blodpropp och blödning kan orsaka stroke.
• syrebrist till följd av exempelvis hjärtstillestånd eller drunkning, så kallade anoxiska hjärnskador
• infektioner som hjärnhinne- och hjärninflammation och TBE
• komplikationer efter kirurgiska ingrepp i hjärnan till exempel då man tagit bort en hjärntumör.

Traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador efter våld eller olycksfall är vanliga. Varje år vårdas ca 20 000 personer på svenska sjukhus efter traumatisk hjärnskada.

Man kan uppskatta att ytterligare lika många drabbas av lättare skador som inte alltid ger anledning till att ta kontakt med sjukvården. Flertalet av dessa har drabbats av en hjärnskakning och återhämtar sig oftast väl efter en kort tids övergående besvär.

Cirka 20 procent har efter skadan besvär med kognitiva funktioner, till exempel minnesproblem, under flera månader eller längre tid.

Efter stroke

Strokepatienter är en annan stor grupp – 30 000 per år i Sverige – som drabbas av kognitiva funktionsnedsättningar. Av dessa är 20 procent under 65 år.

Svaghet i ena halvan av kroppen är det vanligaste akuta symtomet. Men även funktionsnedsättningar som omfattar flera olika kognitiva funktioner förekommer ofta. Nedsättningar som ofta inte uppmärksammas i det tidiga skedet av sjukdomen, men som blir mer framträdande när de fysiska funktionsnedsättningarna har stabiliserats.

Vid hjärnskador som orsakar svår kognitiv funktionsnedsättning upptäcks besvären snabbt och patienten får sin behandling i ett tidigt skede. När funktionsnedsättningen är mindre finns det risk för att den inte märks förrän senare i sjukdomsförloppet. Ibland därför att andra skador överskuggar och är helt i fokus.

Symtom vid lätt kognitiv funktionsnedsättning

Lätt kognitiv funktionsnedsättning kan ibland leda till stora problem i det dagliga livet för den drabbade. Vanliga symtom som huvudvärk, trötthet, minnes- och koncentrationssvårigheter gör det ibland svårt att klara de dagliga sysslorna och de studier eller det arbete man tidigare utfört.

Medvetenheten inom sjukvården om lätta kognitiva besvär efter förvärvade hjärnskador har ökat. Ändå blir de ofta inte uppmärksammade tillräckligt tidigt efter skadan.

Det akuta skedet efter till exempel hjärnskakning ser olika ut hos olika personer. För de allra flesta går besvären över inom någon månad. Det är svårt att förutse vilka som kommer att drabbas av långsiktiga problem.

Även vid stroke är det svårt att förutse vilka problem som är övergående och vilka som kan bli bestående och påverka det dagliga livet. Tidiga kognitiva bedömningar ger bara information för stunden och behöver därför göras på nytt då läget stabiliserats.

Oftast blir man medveten om lättare kognitiva problem när man försöker återgå till arbete eller studier eller i kontakten med närstående. Idag finns det inom vården möjlighet att identifiera besvären och behandla dem.

Vilka är de vanligaste besvären?

Besvären som kan uppstå vid lättare kognitiv funktionsnedsättning efter sjukdom eller skada varierar från person till person. Att orka mindre är dock något nästan alla märker. De flesta drar sig för att umgås i större sällskap och vill inte gå ut på ställen med mycket folk där ljudnivån är hög. Många blir mer otåliga och lynniga och har lättare än vanligt att bli irriterade. Självförtroendet och självkänslan kan då sjunka och humöret bli sämre.

Många har problem med koncentrationen och minnet vilket gör att man lätt blir stressad. Man klarar sig oftast rätt bra i vardagssituationer men behöver stöd i vissa situationer.

Känslomässiga reaktioner kan bli starkare än vanligt, man kanske gråter lättare. Man kan uppleva fysiska problem, som att vara fumlig i fingrarna.

Råd och tips

Försämrad uppmärksamhet kan

• ge sämre koncentrationsförmåga
• göra det svårare att hålla fokus på en uppgift
• göra att man inte klarar att göra flera saker samtidigt
• göra att det tar längre tid att utföra saker.

För att bättre fokusera kan du då:

• ha dörren stängd, både hemma och på arbetet så att du inte blir störd
• använda telefonens röstbrevlåda så att du kan ringa upp istället
• ta bort onödiga påminnelsesignaler för till exempel ankommande e-post i datorn eller mobilen så att du inte störs av ljudet
• använda öronproppar för att avskärma
• dra för gardiner eller dra ned persienner så att du slipper intryck utifrån.

Kommunikationsproblem kan innebära

• att man inte hinner uppfatta allt som sägs
• att man inte är lika snabb i tanken längre
• svårigheter att formulera sig.

Då kan du behöva:

• fråga igen
• repetera det som sägs
• flytta dig och välja en bättre placering.

Ökad stresskänslighet kan innebära

• att man snabbare blir överbelastad
• att man lätt blir okoncentrerad
• att man är lättirriterad
• att man lätt blir förvirrad, framför allt när belastningen är för hög.

Försök då att:

• undvika miljöer och situationer som skapar stress
• undvika att ge dig ut i rusningstid
• vara ute i god tid
• planera in pauser
• lägga in avspänningsövningar både hemma och på arbetet.

Försämrat minne kan göra att man

• ofta glömmer att utföra ärenden
• missar möten
• får svårt att passa tider
• får svårt att komma ihåg namn.

Ett tips är då att du:

• använder almanacka eller mobilens kalenderfunktion
• utnyttjar påminnelsefunktioner – timer, väckarklocka eller mobilens SMS
• antecknar viktig information
• skapar fasta rutiner.

Svårt att klara av krävande situationer

• man gör lättare fel
• man hinner inte kontrollera sina svar
• oväntade situationer blir svårare att hantera.

Förebygga problem

• planera noga
• ge dig själv extra tid
• inför fasta rutiner
• låt någon i din närhet, som du har förtroende för, få nycklar till din bostad.

När det uppstått problem

• stanna upp, sätt dig ner och försök att ta det lugnt
• tänk igenom situationen och försök hitta andra lösningar
• försök att värdera olika alternativ som dyker upp
• tänk ut en ny handlingsplan
• handla enligt den nya planen

Sök vård

Med hjälp av enkla råd och tips samt små förändringar i livsstilen kan problemen oftast hanteras som i exemplen ovan. Men ibland kan symtomen kvarstå och då kan det finnas skäl att söka professionell hjälp. Är besvären så stora, att vardagen är svår att hantera, bör man ta kontakt med sin vårdcentral. Om det behövs skriver läkaren en remiss för bedömning hos specialist.

Det är viktigt att veta att den här typen av besvär är mycket vanliga och att de kan ha många olika – och ibland samverkande – orsaker. Det kan till exempel vara överbelastning i arbetet, problem hemma, eller en bakomliggande sjukdom.

Det är klokt att som ett första steg diskutera situationen och besvären med sin läkare. Har man bra kontakt sedan tidigare, kan läkaren lättare skaffa sig en helhetsbild av situationen. Vid behov kan han eller hon skriva en remiss för utredning hos specialist.

Undersökning

I Stockholms län remitteras du till Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken vid Danderyds sjukhus. Där tar man emot personer över 18 år med kognitiv funktionsnedsättning efter sjukdom eller skada. Ett behandlingsteam med specialistkompetens undersöker den kognitiva funktionsförmågan. Teamet består av specialistläkare i rehabiliteringsmedicin, neuropsykolog, arbetsterapeut samt, om det behövs, sjukgymnast och/eller logoped för att fastställa behovet av behandling och rehabilitering.

Behandling/rehabilitering

Rehabiliteringen syftar till att ge patienten mer kunskap om:

• den aktuella skadan eller sjukdomen
• personliga styrkor och svagheter
• besvären

Kunskaperna gör att både förståelsen för besvären/problemen ökar liksom motivationen för att under sakkunnig ledning träna vissa fysiska och kognitiva färdigheter.

I rehabiliteringen ingår också att ge psykologiskt stöd till att förändra sin livsstil samt att ge möjlighet till eftertanke kring det som hänt och att planera för framtiden.

Rehabiliteringen ger också möjlighet att pröva olika strategier för att man ska kunna hantera problem i vardagen och i arbetet samt att använda hjälpmedel vid behov.

Rehabiliteringen är ett långt och intensivt arbete som kräver att den som drabbats är motiverad och medverkar fullt ut.

Råd till närstående

Personer med en förvärvad funktionsnedsättning fungerar annorlunda än tidigare. Även självbilden och synen på sina möjligheter och sin roll kan vara påverkade. Det kan få konsekvenser även för närstående och arbetskamrater.

I en barnfamilj kan konflikter uppstå när den ena föräldern plötsligt blir överkänslig för liv och rörelse. Irritation kan uppstå när personen inte i samma utsträckning orkar med de vardagssysslor som han eller hon tidigare skött.

Närstående och arbetskamrater kan göra mycket för att underlätta situationen. Och glöm inte att besvären är olika hos olika personer.

Vad kan närstående göra?

• Lyssna på vad den som är sjuk har att säga och visa respekt.
• Uppmuntra till regelbundna vanor och mer motion.
• Uppmuntra till att leva ett så normalt liv som möjligt utan att bortse från besvären.
• Skaffa fakta om besvären.
• Diskutera hur man tillsammans kan underlätta vardagen och ta fram riktlinjer för hur problemen kan hanteras.
• Ge hjälp och stöd för att hålla fast vid de valda riktlinjerna.
• Hjälp till att hålla närmiljön lugn.
• Ge stöd i att utföra en sak i taget, det vill säga ta inte viktiga diskussioner eller ge meddelanden när TV eller radio är på.
• Ställ inga frågor när den skadade koncentrerar sig på något annat.
• Välj gärna sociala aktiviteter i lugna miljöer.
• Underlätta och påminn om att ta pauser.

Här följer en länk till några vanliga frågor med efterföljande råd och tips.