Knäartros, artros i knäleden, uppkommer i de flesta fall utan någon känd anledning. I vissa fall kan artros vara en följd av ledskada eller ledsjukdom. Vid artros förstörs brosket som täcker ändarna på benen i leden, vilket kan ge smärta och göra knäet ostadigt. Kontakta vårdcentralen om du har ont i knäet under en längre tid.
Knäartros betyder att brosket i belastade delar av knäleden förstörs, samtidigt som det underliggande benet i vissa delar förtjockas (skleros) och i andra delar försvinner (cystbildning). I ledens utkant sker nybildning av brosk och ben, så kallade osteofyter. Med tiden kan leden allt mer ändra form så att felställningar uppträder.
Knäartros är vanligare hos äldre, sannolikt beroende på att det tar tid för sjukdomen att utveckla sig. Kvinnor drabbas oftare än män.
I de flesta fall är orsaken till knäartros okänd. I vissa fall uppträder den efter en tidigare skada, som till exempel en korsbandsskada eller ett benbrott som påverkat ledytan.
Riskfaktorer för knäledsartros är:
- ärftlighet
- övervikt
- tidigare ledskada, som menisk- eller korsbandsskada
- extrem och ensidig belastning av knäet.
Symtom vid knäledsartros
Det finns flera anledningar till smärta från knäleden, men det vanligaste hos äldre är artros. Smärtan brukar variera över tiden, där en mer smärtsam period kan följas av en tid med mindre symtom.
Ibland kan knäet svullna och bli lite varmt. Hos en del tillkommer en känsla av ostadighet, stelhet och att knäet hakar upp sig. I vissa fall kan även knäet värka i viloläge.
Besvären motsvarar inte alltid det man ser på röntgen. Man kan se stora förändringar på röntgen utan att patienten har besvär, medan andra har mindre förändringar men mer ont och kan också ha svårt att använda leden.
Egenvård
Det finns idag ingen behandling som kan påverka broskförändringarna vid artros. Man kan dock lindra besvären genom att minska belastningen på knäet. Det kan ske genom att bygga upp muskulaturen kring knäet genom träning, gå ned i vikt om man är överviktig, ha skor med bra stötdämpande sula samt vid mer uttalade besvär använda käpp. Bygg upp musklerna och stabiliteten kring knäet med skonsam och stärkande träning. Cykling är effektivt och snällt mot lederna. En sjukgymnast kan visa dig flera användbara träningstekniker som du kan använda på egen hand.
Genom att anpassa sig efter sjukdomen kan man i flera fall klara sig under lång tid utan ytterligare medicinska åtgärder.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Vänd dig till din husläkarmottagning om du har långvariga besvär som:
- smärta i eller kring knäet när du står eller går
- att ditt knä är svullet och är ömt
- värk från knäet på natten och i vila.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid knäledsartros
Läkaren undersöker knäleden och tar reda på hur ont du har. Ofta utförs en röntgenundersökning då du står. Knäleden belastas då för att se hur stora förändringarna är.
Magnetkamera används bara i enstaka fall, om man efter röntgenundersökningen fortfarande är osäker på diagnosen, till exempel i de fall då man misstänker att det finns en menisk- eller korsbandsskada som behöver opereras. Det är ovanligt hos patienter som har knäartros.
Behandling av knäledsartros
Sjukgymnastik
Sjukgymnasten visar dig hur du ska träna upp musklerna runt knäet. När de blir starkare blir knäet stabilare och då minskar ofta besvären. Sjukgymnasten går också igenom hur du kan minska onödig eller felaktig belastning på knäna i vardagslivet, på jobbet och under fritidsaktiviteter.
Läkemedel
Flera icke receptbelagda mediciner har god effekt på artrossmärta. Om besvären blir större kan man under perioder behöva starkare receptbelagda läkemedel för att lindra smärtan.
Det är viktigt att komma ihåg att smärtan ofta varierar över tiden, vilket gör det värt att avvakta en tid innan man beslutar sig för operation.
Läs om rekommenderade läkemedel vid knäledsartros enligt Kloka Listan.
Operation
När smärtorna och funktionsnedsättningen är så pass stora att man trots anpassning av aktivitetsnivå och belastning, sjukgymnastik och lämplig smärtlindring inte får tillräcklig smärtlindring är knäledsoperation en möjlighet.
Det finns olika alternativ beroende på hur besvärande förändringarna i leden är:
- Om förändringarna är relativt lindriga och i huvudsak bara drabbat ena sidan av leden kan man göra en operation där benet vinklas om så att belastningen i knäet överförs från den sjuka till den mer friska sidan.
- Vid mer uttalade broskförändringar, som fortfarande till största del är begränsade till ena sidan av leden, kan man ersätta ledytorna bara i den delen av leden med en så kallad enkammarprotes.
- I de flesta fall är dock förändringarna så omfattande att man måste ersätta samtliga ledytor vilket då sker med en totalprotes. Proteserna består i regel av en metallsköld som sätts på lårbenets ända och som får leda mot en plastplatå som fästes på skenbenets övre del.
I samband med operation finns en viss risk för komplikationer i form av blodpropp och infektion. Vid operation får du därför läkemedel för att förhindra detta.
Efter operation
Oavsett vilken operation du genomgår så behöver du träna mycket efteråt för att få tillbaka samma rörelseförmåga och muskelstyrka som tidigare. Denna träning måste sättas igång direkt efter operationen och fortsätta under lång tid. En sjukgymnast visar hur du tränar bäst.
När du kan röra knäet bättre och muskelstyrkan kommer tillbaka är det bra att simma, cykla eller promenera.
Först efter ett halvt till ett år ser man slutresultatet av en operation med en ny knäled. Resultatet, där smärtfrihet är den viktigaste delen, är i regel mycket bra. Efter 20 år har 90 av 100 patienter kvar sin inopererade protes.
Personliga berättelser
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
Läs Charlottes och Götes berättelser om att leva med knäledsartros.
På sajten har vi samlat fler personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.