Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.

Karpaltunneln är en trång kanal mellan handlovens ben och ett kraftigt band vid handloven. Genom kanalen går, förutom medianusnerven som är en av handens huvudnerver, också nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven, klämd i karpaltunneln.

Symtom vid karpaltunnelsyndrom

Ett ökat tryck mot nerven ger en domnings- och stickkänsla ut i tumme och fingrar utom i lillfingret. Smärtan kan även stråla upp mot axeln.

Besvären är vanligast på nätterna. Känseln i de fingrar som är drabbade kan i ett senare skede försämras, liksom känseln i vissa muskler på tumsidan av handen.

Graviditet och karpaltunnelsyndrom

Gravida kvinnor kan drabbas av karpaltunnelsyndrom. Det vanligaste är att det uppkommer efter den sjätte graviditetsmånaden.

Under graviditeten ökar hormontillströmningen i kroppen vilket gör att det samlas mer vätska i kroppens vävnader. Det orsakar tryck på medianusnerven.

Oftast försvinner besvären av sig själva efter förlossningen.

Sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom är vanligare vid diabetes, ledgångsreumatism och underfunktion i sköldkörteln.

Skador och överbelastning

Karpaltunnelsyndrom uppstår oftast utan någon förklarlig orsak.

Skador på mjukdelarna eller frakturer i handen kan genom svullnad eller blödning orsaka karpaltunnelsyndrom. Om du arbetat länge med odämpade vibrerande verktyg eller med enformiga handrörelser har du ökad risk att drabbas.

Förebygga karpaltunnelsyndrom / Egenvård

  • Variera arbetet så att dina händer och armar inte utsätts för alltför enformiga rörelser under längre tid. Ta en paus i arbetet, vila och försök slappna av om du känner dig trött och spänd i handen.
  • Om du blir svullen i händerna kan du prova att hålla dem högt och samtidigt knyta och öppna händerna. Rör på fingrarna ofta så att du ökar blodgenomströmningen i handen.
  • Försök att hålla handlederna raka när du sover. Ett tips är att använda handledsstöd eller linda handen med en elastisk linda under natten. Handledsskydd säljs i sjukvårdsbutiker och på apoteket. Där hjälper man dig att prova ut ett skydd som passar din hand.
  • En sjukgymnast eller arbetsterapeut kan ge dig råd om förebyggande träning och ergonomiska arbetsställningar.

Fråga om råd

Har du frågor eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

I de flesta fall är karpaltunnelsyndrom ofarligt, men vid svåra eller långvariga besvär kan nerver och muskler ta skada. Om besvären är störande och gör att du vaknar flera gånger på natten eller om domningarna även kommer på dagarna bör du söka hjälp. Ring Vårdguiden på telefon 08-320 100 eller kontakta din vårdcentral.

Om du får dessa symtom och är gravid kan du prata med din barnmorska.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid karpaltunnelsyndrom

Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Genom att böja handleden så mycket som möjligt eller knacka över nerven kan man utlösa de typiska symtomen.

Känseln i fingertopparna kan testas liksom styrkan i handens olika muskler.

Behandling vid karpaltunnelsyndrom

Beroende på hur allvarliga besvären är finns det olika behandlingsalternativ.

Lindrigare besvär blir hjälpta med ett handledsstöd. Handledsstödet håller handen i ett avlastande läge och förhindrar att du böjer handleden kraftigt.

Operation

Om besvären inte går över kan det bli nödvändigt med en operation. Kirurgen gör ett längsgående snitt i handleden och skär igenom bandet som täcker karpaltunneln. Detta minskar trycket på nerven. När bandet läker ihop blir det något längre än det var från början och nerven under får större utrymme.

Efter operationen hålls handleden stilla i två veckor med hjälp av ett förband. Efter det tas stygnen bort.

Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning och man kan gå hem samma dag.

Artikeln uppdaterad: 2011-12-16
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Camilla Nilsson, skribent, Vårdguiden
Granskare: Charlotta Hemlin, Specialistläkare, Handkirurgi, Södersjukhuset

1000 av 1018 läsare (98%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger