Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att en av handens huvudnerver kommer i kläm, vilket ger domningar och smärtor i handen. Tillståndet är vanligare hos medelålders och äldre kvinnor än hos män, men kan drabba alla åldersgrupper. Besvären är ganska vanliga i slutet av graviditeten. Personer med diabetes eller ledgångsreumatism löper också större risk att drabbas.

Karpaltunneln är en trång kanal mellan handlovens ben och ett kraftigt band vid handloven. Genom kanalen går, förutom medianausnerven som är en av handens huvudnerver, också nio senor till de muskler som böjer fingrarna. Vid karpaltunnelsyndrom blir medianusnerven, klämd i karpaltunneln.

Symtom

Ett ökat tryck mot nerven ger en domnings- och stickkänsla ut i tumme och fingrar utom i lillfingret. Smärtan kan även stråla upp mot axeln.

Besvären är vanligast på nätterna. Känseln i de fingrar som är drabbade kan i ett senare skede försämras, liksom känseln i vissa muskler på tumsidan av handen.

Graviditet

Gravida kvinnor kan drabbas av karpaltunnelsyndrom. Det vanligaste är att det uppkommer efter den sjätte graviditetsmånaden.

Under graviditeten ökar hormontillströmningen i kroppen som i sin tur gör att det samlas mer vätska i kroppens vävnader vilket orsakar tryck på medianusnerven.

Oftast försvinner besvären av sig själva efter förlossningen.

Sjukdomar

Karpaltunnelsyndrom är vanligare vid diabetes, ledgångsreumatism och underfunktion av sköldkörteln.

Skador och överbelastning

Karpaltunnelsyndrom uppstår oftast utan någon förklarlig orsak.

Skador på mjukdelarna eller frakturer i handen kan genom svullnad eller blödning orsaka karpaltunnelsyndrom. Om du arbetat länge med odämpade vibrerande verktyg eller med enformiga handrörelser har du ökad risk att drabbas.

Förebyggande / Egenvård

Variera arbetet så att dina händer och armar inte utsätts för alltför enformiga rörelser under längre tid. Ta en paus i arbetet, vila och försök slappna av om du känner dig trött och spänd i handen.

Om du blir svullen i händerna kan du prova att hålla dem högt och samtidigt knyta och öppna händerna. Rör på fingrarna ofta så att du ökar blodgenomströmningen i handen.

Försök att hålla handlederna raka när du sover. Ett tips är att använda handledsstöd eller linda handen med en elastisk linda under natten. Handledsskydd säljs i sjukvårdsbutiker och på apoteket. Där hjälper man dig att prova ut ett skydd som passar din hand.

En sjukgymnast eller arbetsterapeut kan ge dig råd om förebyggande träning och ergonomiska arbetsställningar.

Fråga om råd

Har du frågor eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

  • För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
  • För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

I de flesta fall är karpaltunnelsyndrom ofarligt, men vid långvariga besvär kan nerver och muskler ta skada. Om besvären är störande och gör att du vaknar flera gånger på natten eller om domningarna även kommer på dagarna bör du söka hjälp.

Ring Vårdguiden på telefon 08-320 100 eller kontakta din vårdcentral.

Om du får dessa symtom och är gravid kan du prata med din barnmorska.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Undersökning

Oftast räcker det med en enkel undersökning för att ställa diagnos. Genom att böja handleden så mycket som möjligt eller knacka över nerven kan man utlösa de typiska symtomen.

Känseln i fingertopparna kan testas liksom styrkan i handens olika muskler.

Behandling

Beroende på hur allvarliga besvären är finns det olika behandlingsalternativ.

Lindrigare besvär blir hjälpta med ett handledsstöd. Handledsstödet håller handen i ett avlastande läge och förhindrar att du böjer handleden kraftigt.

Operation

Om besvären inte går över kan det bli nödvändigt med en operation. Kirurgen gör ett längsgående snitt i handleden och skär igenom bandet som täcker karpaltunneln. Detta minskar trycket på nerven. När bandet läker ihop blir det något längre än det var från början och nerven under får större utrymme.

Efter operationen hålls handleden stilla med ett förband som är kvar i två veckor, då stygnen tas bort.

Operationen görs vanligtvis med lokalbedövning och man kan gå hem samma dag.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Artikeln uppdaterad: 2009-02-23
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Camilla Nilsson, Skribent, Vårdguiden
Granskare: Charlotta Hemlin, Specialistläkare, Handkirurgi, Södersjukhuset

144 av 147 läsare (98%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Information till dig som skickar kommentar

  • Observera att du inte kommer att få något svar på dina synpunkter.
  • Dina kommentarer kommer endast att läsas av Vårdguidens webbredaktion.
  • Ring 08-320 100 om du har medicinska frågor.
Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger