Kärlkramp (angina pectoris)

Kärlkramp är en vanlig sjukdom som finns i två typer – stabil och instabil:

Stabil kärlkramp

Stabil kärlkramp innebär att du oftast får symtom vid ansträngning. Symtomen har varit oförändrade den senaste månaden och är ganska förutsägbara. Detta tillstånd kan oftast skötas hos husläkaren, eventuellt i samråd med hjärtläkare.

Instabil kärlkramp

Instabil kärlkramp betyder nytillkommen kärlkramp eller försämring av tidigare stabil kärlkramp som nu kommer vid lättare ansträngning eller till och med i vila.

Om du drabbats av denna typ är det ett allvarligt tillstånd och du ska ringa 112 för att få omedelbar hjälp. Det kan nämligen röra sig om en begynnande hjärtinfarkt och då krävs omedelbara insatser som kan vara livräddande.

Bakomliggande orsak

Hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans med stroke är de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden. Den bakomliggande orsaken är oftast ateroskleros, det vill säga åderförfettning och åderförkalkning.

Ateroskleros är en inflammatorisk sjukdom i kärlväggen. Blodfetterna spelar en betydande roll i uppbyggandet av åderförkalkningsplack som så småningom försvårar blodflödet i blodkärlen.

Om ateroskleros drabbar hjärtats kranskärl kommer tillgången på blod, syre och näring att vara mindre än vad som behövs i hjärtmuskulaturen då du anstränger dig. Då uppkommer oftast de första symtomen på kranskärlssjukdom – du orkar inte lika mycket som tidigare utan blir andfådd och känner obehag från bröstet.

Ateroskleros börjar redan i unga år. Den förvärras med åren och till slut kommer symtomen i form av kärlkramp. Processen är långsam och pågår under många år innan den ger symtom, men den skyndas på av exempelvis rökning. Kvinnor drabbas cirka tio år senare än män på grund av att östrogenets skyddande effekt upphör i klimakteriet.

Symtom vid kärlkramp

Kärlkramp kan yttra sig på många olika sätt. Vanliga symtom är tryck och trånghetskänsla i bröstet vid ansträngning. Angina pectoris är latin och betyder just trångt bröst.

Smärtorna kan stråla ut mot ena eller båda armarna, mot ryggen och/eller kännas i halsen och i underkäken. Tyngdkänsla och andningsbesvär kan vara andra symtom. Symtomen går över efter några minuters vila.

Om symtomen inte går över när du vilat 15 minuter kan det vara instabil kärlkramp. Då krävs omedelbar behandling, varför ambulans ska tillkallas, ring 112.

Oftast är det fysisk eller psykisk ansträngning som utlöser kärlkrampen. Kyla och blåst kan förvärra situationen.

Risker för att utveckla kärlkramp

Alla människor drabbas av åderförfettning. Processen börjar redan i fosterlivet, men därefter är livsstilen avgörande för hur snabbt sjukdomen utvecklas under livet.

Man vet att 90 procent av alla hjärtinfarkter kan förklaras av riskfaktorer som går att påverka. Av dessa är rökning, höga blodfetter och bukfetma de allvarligaste riskerna. De svarar för närmare 70 procent av alla hjärtinfarkter. Övriga risker är högt blodtryck, diabetes, för mycket stress, för lite motion samt kost som innehåller för lite frukt och grönsaker.

Man kan också ha arvsanlag för åderförfettning. Då är det extra viktigt att ha en sund livsstil.

Förebygga kärlkramp

Det finns mycket du kan göra själv för att minska riskerna för att få kärlkramp eller för att stoppa processen om du redan fått kärlkramp:

• Sluta röka.
• Promenera minst 30 minuter per dag så att pulsen stiger och du blir lite varm. Enklaste sättet är att gå i trappor istället för att ta hissen, promenera till butiken, gå av bussen en hållplats tidigare eller parkera bilen ett kvarter bort från bostaden.
• Ät mer av grönsaker, fibrer, fisk, olja – till exempel oliv- eller rapsolja – frukt och nötter. Ät mindre av feta mejeriprodukter, bakverk och kött. Undvik läsk och andra sockerhaltiga drycker som ger dålig mättnadskänsla, men många onödiga kalorier. Om du äter mycket av det nyttiga kan du ibland unna dig att äta något mindre nyttigt eftersom det då blir en liten andel av det totala matintaget.
• Undvik för mycket stress genom att lära dig hantera stressiga situationer och ilska. Mindfulness, eller medveten närvaro, är en teknik som visat sig vara värdefull för att minska stressens negativa följder.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38. 

Sök vård

Du ska alltid ringa 112 efter ambulans om du

• får en stark, tryckande, kramande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom 15 minuter
• får en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än 15 minuter
• får bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig eller får stark hjärtklappning
• plötsligt får svåra andningsbesvär när du vilar.

Om det känns obehagligt eller smärtsamt i bröstet när du anstränger dig, men obehaget går över inom några minuter när du vilar – och senast inom 15 minuter – bör du ta kontakt med din husläkare inom några dagar. Det är viktigt med snar utredning och insättande av behandling.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Viktigt!

Instabil kärlkramp är ett allvarligt tillstånd och du ska ringa 112 för att få omedelbar hjälp! Det kan nämligen röra sig om en begynnande hjärtinfarkt och då krävs omedelbara insatser som kan vara livräddande.

Undersökning vid kärlkramp

Att läkaren gör en kroppsundersökning är viktigt. I den ingår att bedöma allmäntillståndet, lyssna på hjärta och lungor, känna på olika pulsar, mäta blodtryck med mera.

Det ingår alltid ekg-undersökning och blodprover, bland annat blodvärde, blodsocker och blodfetter.

Oftast görs arbets-ekg för att bedöma arbetsförmåga och eventuell syrebrist under ansträngning. Det är då behovet i hjärtmuskulaturen av blod, näring och syre ökar och då avslöjas det om tillgången på syre inte räcker.

Ultraljud ingår ofta – särskilt om det vid kroppsundersökningen upptäcks ett blåsljud från hjärtat.

Kranskärlsröntgen utförs inte rutinmässigt, utom i de fall den medicinska behandlingen inte är tillräcklig. Kranskärlsröntgen kan även göras om arbetsprovet skulle ge misstanke om allvarliga förändringar i kranskärlen, eller vid instabil kärlkramp där blodprover eller ekg-bild talar för att kranskärlsröntgen skulle kunna påverka framtidsutsikterna.

Även myocardscintigrafi kan komma ifråga vid oklara fall. Vid denna undersökning jämförs hjärtmuskelns blodförsörjning under arbete och vila. Myocardscintigrafi är särskilt intressant för att utesluta kärlkramp om ett arbetsprov givit ett oklart resultat. Undersökningen kan även utföras för att ta reda på om förträngningar som setts på kranskärlsröntgen verkligen orsakar dina symtom. 

Behandling av kärlkramp

Livsstil

Grunden i behandlingen utgörs alltid av att förbättra livsstilen. Se råd ovan under rubriken Förebygga kärlkramp.

Läkemedel

Samtidigt som du lägger om din livsstil bör behandling med acetylsalicylsyra, betablockerare och blodfettssänkande läkemedel samt nitropreparat vid behov sättas in. Dessutom är det viktigt att behandla eventuellt högt blodtryck och diabetes med blodkärlsvidgande läkemedel. Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid kärlkramp.

Räcker inte detta kan långverkande nitrater läggas till och nedanstående behandlingar komma ifråga.

Om medicinerna ovan inte hjälper tillräckligt utförs kranskärlsröntgen för att se om det finns några förträngningar som kan behandlas med ballongvidgning eller bypass-operation. Dessa behandlingar förbättrar vanligen inte prognosen vid stabil kärlkramp utan ska bara göras när läkemedel inte hjälper mot besvären.

Ballongvidgning

Ballongvidgning innebär att en kateter (slang) med en uppblåsbar ballong förs in genom ett blodkärl i ljumsken eller i handleden och vidare upp till hjärtat och in i det kranskärl som har en förträngning. När ballongen blåses upp inne i kärlet vidgas det förträngda kärlet, åderförfettningsplacken pressas in i kärlväggen och blodflödet blir bättre. Detta kombineras ofta med att en metallcylinder, stent, pressas in i kärlväggen för att minska risken att förträngningen återkommer. Dessutom ges under en period extra läkemedel som hämmar blodplättarnas ihopklibbning. På så sätt minskas risken för att nya förträngningar ska uppstå.

Bypass-operation

Bypass-operation, det vill säga kranskärlsoperation, innebär att friska blodkärl flyttas så att blodet kan passera utan hinder till själva hjärtmuskeln. De friska blodkärlen kan dels tas från benet, dels från bröstkorgens insida och kopplas in mellan aorta och hjärta så att blodet leds förbi förträngningarna i kranskärlen.

Vilken metod som är lämpligast bestäms av hjärtläkare och hjärtkirurger i samråd utifrån resultatet av kranskärlsröntgen.

Att leva med kärlkramp

De flesta klarar av att leva ett vanligt liv med arbetsuppgifter och intressen trots kärlkrampen. Det finns inte heller några hinder för sexuellt samliv. Ibland kan hjälp behövas för att komma igenom de psykiska påfrestningar som varje sjukdom innebär.