Hypokondri / hälsoångest (inbillningssjuka)

Hypokondri kallades tidigare inbillningssjuka, eftersom den drabbade inte har den sjukdom som han eller hon oroar sig för. Idag kallas hypokondri allt oftare hälsoångest. Hypokondri är inte en kroppslig åkomma utan ett psykiskt problem som kan orsaka stort lidande. Kognitiv psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi är vanliga behandlingsformer.

Hypokondri innebär att man är övertygad om att man är sjuk, eller är rädd för att drabbas av en allvarlig sjukdom, trots att man genomgått medicinsk utredning och fått ett lugnande besked. Oron för att vara sjuk kan för en del leda till att man inte vågar ha kontakt med sjukvården överhuvudtaget eftersom man är rädd att få beskedet att man är sjuk. Det är också vanligt att man sitter långa stunder vid datorn för att söka efter information om de sjukdomar man tror sig ha.

Rädslan för att vara sjuk beror på att man tolkar normala kroppsliga symtom som sjukdomstecken. Detta leder till oro och stress, vilket i sin tur förvärrar de symtom som redan finns eller leder till nya. En ond cirkel har börjat, där övertygelsen om att man är sjuk tilltar i takt med att symtomen förstärks och ångesten ökar.

Oron gäller alltid allvarliga kroppsliga sjukdomar. Ofta handlar det om sjukdomar som får stor uppmärksamhet i medier, till exempel aids eller cancer.

Ungefär en procent av befolkningen har hypokondri. Sjukdomen är lika vanlig hos män som hos kvinnor. Få söker vård för själva hypokondrin.

Hypokondri kan vara en enskild sjukdom. Men depression och olika ångestsyndrom, till exempel panikångest, kan också ha inslag av hypokondri. Det är vanligt att människor som återhämtat sig efter en svår sjukdom som cancer tolkar kroppsliga symtom som tecken på att sjukdomen har kommit tillbaka. Den formen av hypokondri brukar gå över med tiden.

Symtom vid hypokondri

  • Överdriven oro för att ha eller för att bli sjuk i en allvarlig sjukdom.
  • Du letar efter sjukdomstecken på din kropp, till exempel knölar, eller lyfter tunga saker för att se om muskelkraften har försämrats.
  • Du konsumerar mycket läkemedel.
  • Du är beroende av att anhöriga försäkrar dig om att du är frisk – men vågar inte lita på vad de säger.
  • Du söker ofta läkare för olika kroppsliga besvär.
  • Oron finns kvar trots medicinsk utredning och lugnande besked från sjukvårdspersonal.
  • Du är missnöjd med läkarutredningen eller behandlingen och litar inte på att den har gått rätt till.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

När din oro gör att din tillvaro begränsas eller när du belastar din omgivning med att älta oron bör du söka vård. Kontakta din vårdcentral för medicinsk utredning eller psykiatrin för psykiatrisk utredning och behandling.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom under Hitta vård och omsorg. Nu finns även möjlighet att kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid hypokondri

Beroende på vilka symtomen är och sjukdomshistorien kan det vara nödvändigt att göra en medicinsk utredning för att utesluta kroppslig sjukdom. Det är viktigt att läkaren uppmärksammar sjukdomens mönster av oro och ångest som utlöses av att tankarna kretsar runt fysiska sjukdomar.

Behandling vid hypokondri

En viktig del i behandlingen är att man själv förstår sjukdomens mönster. Även om man fokuserar på de kroppsliga symtomen är det oron och ångesten som måste behandlas. Kognitiv psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi fungerar bra, eftersom denna behandling går ut på att bryta negativa tankemönster och beteenden.

Om hypokondri uppkommer i samband med ångestsyndrom eller depression försvinner den ofta då grundsjukdomen behandlas.

Läkemedel

Antidepressiva läkemedel kan användas för att behandla såväl depression som ångest.

Artikeln uppdaterad: 2010-07-07
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Åsa Bolmstedt, skribent, Frilans
Granskare: Sergej Andréewitch, leg läkare, psykiater, Stockholms läns landsting

203 av 209 läsare (97%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger