Vi människor reagerar på olika sätt vid allvarliga händelser i vår närhet. En del blir oroliga och rädda, medan andra blir mindre berörda. Om du behöver hjälp med att hantera dina upplevelser, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100.
Tiden direkt efter ett terrorhot eller en terrorattack brukar ofta kännas väldigt rörig. Platser som vi i vanliga fall upplever som trygga känns plötsligt otrygga och hotfulla. Informationen är i början knapphändig och många drar egna slutsatser om vad som kan ha hänt – slutsatser som kanske inte bygger på fakta.
Så länge polisen bedömer att risken för nya attacker är liten är det bra att försöka återgå till det normala livet så snart som möjligt. Håll dig uppdaterad om vad som händer genom radio, tv, internet och tidningar.
Vanliga reaktioner
Om man känner till vanliga reaktioner blir det lättare att förstå och acceptera sina egna och andras känslor. Även om en del kan reagera starkt, betyder det inte att alla gör det.
Hos den som tidigare har varit med om liknande händelser, som till exempel krig, kan minnen återuppväckas.
Reaktionerna är oftast starkast i början och minskar med tiden, när du får möjlighet att förstå och bearbeta det som du har varit med om.
Första reaktionen
I början har många en känsla av overklighet. Man vet vad som har hänt, men man kan ändå inte riktigt förstå att det är sant. Samtidigt väcker hot och terrorattacker rädsla för att något nytt ska hända och en osäkerhet om hur vi ska kunna skydda oss.
Det är vanligt att man tänker på det som har hänt, även en lång tid efter händelsen. För dig som såg eller hörde det som hände kan minnesbilderna komma tillbaka och skapa oro både på dagen och som drömmar på natten.
En del får behov av att dra sig undan och vill vara ensamma. Andra klarar inte av att vara ensamma.
Rädsla för nya attacker
Många känner en inre oro och sårbarhet och är rädda för att en ny attack ska komma. En del blir rastlösa och får svårt att koncentrera sig eller blir otåliga och lättirriterade.
Rädslan för en ny katastrofal händelse kan göra att man blir mer vaksam och reagerar eller rycker till vid minsta ljud.
Kroppsliga reaktioner
Det är heller inte ovanligt att känna av kroppsliga reaktioner som till exempel sömnsvårigheter, hjärtklappning, darrningar, yrsel, huvudvärk eller spänningar i musklerna.
Skuldkänslor
För den som befunnit sig i närheten av händelsen är det vanligt med självförebråelse och skuldkänslor. Du kanske funderar på om du kunde ha gjort något annorlunda. Många har också svårt att tillåta sig själva vara lättade över att de lever och mår bra.
Ilska och irritation
När man känner sig sårbar och otrygg är det vanligt att känna irritation och ilska mot dem som har utfört attackerna eller hoten. Man kan också bli mer lättirriterad mot sina närstående utan att man egentligen menar det, vilket kan öka skuldkänslorna.
Funderingar kring meningen med livet
När något allvarligt inträffar i ens liv är det vanligt med funderingar kring livets mening. Du kanske börjar omvärdera sådant som tidigare har varit en självklarhet.
Barns reaktioner efter terrorhot och terrorattacker
Barn har inte samma möjlighet som vuxna att förstå vad som händer. Om du som vuxen reagerar med misstänksamhet och oro kommer ditt barn att känna av det.
Barn som blir oroliga kan reagera genom att bli extra klängiga och få ett ökat behov av närhet.
- Prata med barnen om det som har hänt och ge dem saklig information.
- Visa att du finns där och att du kan svara på frågor som dyker upp.
- Återgå så snart som möjligt till de vardagliga rutinerna.
- Gör trevliga saker tillsammans.
Råd till dig som känner oro och rädsla
- Försök att återgå till det normala livet. Följ dock de råd som polisen ger och undvik att söka upp utsatta platser direkt efter en attack.
- Prata med din familj, vänner eller arbetskollegor om det som har hänt. Genom att bearbeta dina tankar får du lättare att hantera dina känslor. Då minskar även risken för att drabbas av till exempel mardrömmar och påträngande minnesbilder.
- Närstående som har befunnit sig långt borta från händelsen kan bli oroliga av dina eller din familjs starka reaktioner. Informera dem i så fall om vanliga reaktioner, till exempel genom att skicka vidare den här artikeln.
- Fysisk aktivitet minskar den inre stressen.
- Läs gärna dokumentet Till dig som varit med om en allvarlig händelse.
Fråga om råd
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Ibland kan reaktionerna efter en allvarlig händelse bli starka, plågsamma och långvariga. Om du känner så är det viktigt att du söker hjälp i tid. Du kan vända dig till din vårdcentral, som vid behov kan skriva remiss till den psykiatriska vården.
Om du är under 18 år kan du vända dig till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Andra möjligheter till stöd
