Årstidsbunden depression (seasonal affective disorder, SAD)
Årstidsbunden depression, på engelska seasonal affective disorder eller SAD, innebär att man drabbas av depressiva besvär i samband med årstidsväxlingar. Årstidsbunden depression är vanligast under senhösten och vintern men förekommer även under sommarhalvåret. Typiska symtom på årstidsbunden depression under höst och vinter är extrem trötthet trots att man sover mer än vanligt, ökat sötsug och ofta viktuppgång. Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp.
Många människor i Sverige upplever besvär i samband med årstidsväxlingar. Det är vanligt med ökad trötthet under vinterhalvåret. Några procent av befolkningen drabbas av mer uttalade och återkommande depressiva besvär, så kallad årstidsbunden depression, på engelska seasonal affektive disorder eller SAD.
Besvären är vanligast under senhöst och vinter men kan också förekomma under sommarhalvåret. Det verkar finnas ett starkt samband mellan SAD och årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Årstidsbunden depression förekommer knappast i trakterna kring ekvatorn men blir vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer.
Vad som orsakar tillståndet är inte helt klarlagt. Sannolikt spelar hormonet melatonin, som styr vår dygnsrytm, en central roll vid höst- och vinterdepressioner. Melatonin är hjärnans sömnmedel som produceras nattetid och när vi annars befinner oss tillräckligt länge i mörker. Dagtid avbryts bildandet av melatonin när en tillräckligt stor ljusmängd når ögats näthinna.
Substansen serotonin spelar troligen en viktig roll vid både sommar- och vinterdepressioner, tillsammans med årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Ärftlig sårbarhet och levnadsvanor kan också bidra till att man drabbas av dessa besvär.
Symtom vid årstidsbunden depression
Vid årstidsbunden depression under höst och vinter är ett utmärkande drag att man sover mer än vanligt. Trots detta upplever man en extrem trötthet. Dessutom ökar suget efter kolhydrater och sötsaker, och man går ofta upp i vikt. Dessa besvär finns inte vid årstidsrelaterade besvär sommartid.
I övrigt skiljer sig inte årstidsbunden depression särskilt mycket från andra depressionstillstånd. Typiska symtom är nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse även för sådant som man tidigare tyckte om att göra samt minskad förmåga att uppleva glädje. Arbetsförmågan minskar i varierande grad.
Förebygg årstidsbunden depression
För att förebygga eller minska besvär av årstidsbunden depression bör du försöka vistas så mycket som möjligt i dagsljus och solljus även under den mörkare delen av året. Undvik solglasögon, som ytterligare minskar möjligheten att tillgodogöra sig dagsljuset. Försök att bibehålla eller öka den fysiska aktiviteten.
Fråga om råd
Har du frågor om årstidsbunden depression? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga i svarsbanken eller ställ själv en anonym fråga till personal inom psykiatrin i Stockholms län. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. För att få ett personligt svar, logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Kontakta din vårdcentral om du behöver hjälp. Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Behandling av årstidsbunden depression
Vid depression har såväl antidepressiva läkemedel som olika psykologiska behandlingar visat sig ha effekt. Dessa behandlingar kan även rekommenderas vid årstidsrelaterade besvär. Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid depression.
Vid ljusbehandling används artificiellt ljus vars våglängder liknar dem hos dagsljuset. Trots relativt omfattande forskning har man inte vetenskapligt lyckats säkerställa effekten av ljusbehandling. Men det pågår forskningsstudier som kan komma att visa att behandlingsmetoden har effekt.
Ljusbehandling har tidigare funnits vid flera psykiatriska kliniker i Stockholms län. Har du tidigare haft påtaglig nytta av ljusbehandling kommer du även i fortsättningen att kunna erbjudas denna behandling. Metoden kommer i övrigt mest att användas inom forskningen för att man ska kunna få ett mer vetenskapligt säkerställt stöd för behandlingens effekter.
Artikeln uppdaterad: 2011-10-17
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Anna Hammarström, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Håkan Götmark, chefläkare, Vård- och patientsäkerhet, Stockholms läns landsting
Bli först med att tycka till om informationen!
147 av 157 läsare (94%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Skriv ut