Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens)

Hjärtsvikt kan ha flera orsaker. Vanligast är att hjärtmuskeln skadats av en eller flera hjärtinfarkter, eller att hjärtat tröttats ut under en längre tids högt blodtryck. Sjukdomar i själva hjärtmuskeln, i hjärtklaffarna eller vissa hjärtrytmrubbningar kan också vara orsaker till hjärtsvikt.

Hjärtat är en muskel som pumpar runt blodet i kroppen så att alla organ förses med syre och näring. Se film om blodomloppet, till höger.

När hjärtat inte kan pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen, får cellerna för lite näring och syre. Du blir lättare andfådd, får sämre kondition och blir också tröttare än vanligt. 

Symtom på hjärtsvikt

Hjärtsvikt utvecklas oftast gradvis och kan ha funnits ganska länge innan du märker några tydliga tecken. De kan vara:

• trötthet
• ökad andfåddhet
• ökad puls
• andnöd och hosta på natten
• dålig aptit
• att du kan behöva kissa oftare på nätterna
• vid hjärtsvikt samlar kroppen på sig vatten vilket gör att du relativt snabbt kan gå upp i vikt, få svullna anklar, underben eller svullen buk.

Akut

Vid akut livshotande hjärtsvikt är symtomen mer dramatiska:

• kraftig andnöd
• kallsvett
• kraftig blekhet
• svår hjärtklappning och ångest
• en rosaaktig vätska i munnen som kommer från lungorna.

Om du får något av dessa tecken måste du direkt till sjukhus. Ring 112 för en ambulans.

Förebygga hjärtsvikt

För att förebygga hjärtsvikt bör du:

• inte dricka för mycket alkohol
• väga dig regelbundet och inte öka i vikt
• sluta röka
• motionera regelbundet
• äta nyttigt
• minska mängden salt i maten
• försöka undvika skadlig stress.

Egenvård

För att må bättre kan du:

• undvika att dricka för mycket vätska - max 1,5 liter per dygn
• undvika alkohol
• väga dig regelbundet och hålla vikten. Att gå upp i vikt kan vara tecken på att du samlar på dig vätska
• sluta röka
• motionera på ett sätt som passar dig. Rådgör med din läkare eller sjukgymnast
• försöka hålla blodsockernivån så nära det normala som möjligt om du har diabetes
• äta nyttigt
• minska mängden salt i maten
• försöka undvika skadlig stress
• ta de mediciner du blivit ordinerad mot hjärtsvikt regelbundet och i rätt dos
• gå på regelbundna besök hos läkare - och kanske också hos en hjärtsviktssjuksköterska
• varje år vaccinera dig mot influensa
• använda stödstrumpor som kan hjälpa om dina ben svullnar
• undvika vissa typer av värktabletter och inflammationsdämpande läkemedel som gör att du lättare kan samla på dig vätska. Fråga din läkare eller på apoteket vilka läkemedel du ska vara försiktig med.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan också när som helst på dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Akut

Om du får plötslig eller snabbt ökande andnöd ska du alltid åka till akutmottagning på sjukhus. Ring 112 för en ambulans.

Det är viktigt att få uppföljning via hjärtläkare, husläkare och/eller hjärtsviktssjuksköterska. Det är bra om du har en kontaktperson som är lätt att nå på din vårdcentral eller hjärtmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid hjärtsvikt

Även för en läkare är det ofta svårt att vara helt säker på att någon har hjärtsvikt. Förutom att läkaren lyssnar på hjärtat, för att bedöma rytm och eventuella blåsljud, och mäter blodtrycket, bör ekg och ultraljudsundersökning göras. Ibland görs även hjärt/lungröntgen. Det finns också ett speciellt blodprov som kan vara till vägledning för att avgöra om du har hjärtsvikt eller inte.

Behandling vid hjärtsvikt

Behandlingen av hjärtsvikt riktas mot grundorsaken. Det finns flera läkemedel som motverkar hjärtsvikt och som underlättar hjärtats arbete. I vissa fall kan en speciell typ av pacemakerbehandling bli aktuell och i vissa fall någon typ av hjärtoperation.

Läkemedel

Det finns flera olika typer av läkemedel vid hjärtsvikt. Basbehandling vid hjärtsvikt är så kallad ACE-hämmare och betablockad. Behandlingen behöver ofta kompletteras med vätskedrivande behandling.

Läs om rekommenderade läkemedel vid hjärtsvikt enligt Kloka Listan.

Operation

När det är kranskärlssjukdom som är orsak till hjärtsvikten kan ibland en så kallad bypass-operation hjälpa. Likaså kan en hjärtklaffoperation bli aktuell om orsaken till hjärtsvikt är ett klaffel.

Hos en del patienter kan en så kallad hjärtsviktspacemaker (CRT) ge förbättrad pumpfunktion om läkemedlen inte haft tillräcklig effekt.

Vid mycket svår hjärtsvikt – där all annan behandling varit otillräcklig – kan det bli aktuellt med en utredning för hjärttransplantation.

En mekanisk hjärtpump kan i vissa fall vara ett alternativ till ett nytt hjärta. För en del patienter kan det vara en tillfällig hjälp i väntan på ett nytt hjärta.

Råd till anhörig

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en patientorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.