Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt kan skilja sig mellan män och kvinnor. En vanlig orsak till hjärtinfarkt är att en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl. Det hindrar blodflödet, vilket leder till syrebrist i den del av hjärtat som skulle tagit emot blodet. En del kvinnor får helt andra symtom, ibland beroende på att de istället har en sammandragning utan förträngning i hjärtats kärl som också kan hindra blodflödet.

En förklaring till skillnaden mellan mäns och kvinnors symtom är att kvinnors och mäns hjärtan är olika. Kvinnor har ett mindre och lättare hjärta i relation till kroppsvolymen. Kranskärlen är smalare och fibrerna i hjärtmuskeln är finare än hos män. Menscykeln påverkar pulsen hos kvinnor som är högre än hos män. Blodfetterna varierar också mellan män och kvinnor.

Kvinnors åderförkalkande plack finns längs hela kärlväggen. Mäns är mer lokaliserade till ett ställe. Vid hjärtinfarkt spricker vanligtvis placket, men hos kvinnor spricker det inte alltid, i stället kan det bli irritation och småblödningar ovanpå placket.

Om du röker, har högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, stressar mycket, är överviktig eller fysiskt inaktiv ökar risken för hjärtinfarkt.

Symtom

Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, särskilt hos män, är stark och ihållande smärta i bröstkorgen. Smärtan kan variera mycket och stråla ut till en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Smärtan är olika stark, men den är ihållande en längre period. Om den sitter i under minst femton minuter och kombineras med illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Man känner sig ofta mycket rädd och har ångest.

Kvinnor kan ha mycket mer diffusa symtom:

• värk i käkarna,
• tyngdkänsla eller tryck i bröstet,
• ont i magen,
• svårighet att andas eller andfåddhet
• hjärtklappning
• värk i skulderpartiet
• yrsel och illamående
• orkeslöshet eller stark trötthet
• allmän sjukdomskänsla

Ibland har man haft kärlkramp dagarna eller veckorna före en hjärtinfarkt. Dessa symtom liknar dem för hjärtinfarkt, men är lindrigare och kommer i korta attacker, ofta vid eller efter fysisk ansträngning. Det typiska är att smärtan försvinner i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus.

Äldre och diabetiker

Äldre människor eller personer som har diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd och stark trötthet.

Förebyggande

Om du har haft en hjärtinfarkt bör du se över dina levnadsvanor. Genom att inte röka, äta fettsnålt och motionera regelbundet minskar du riskerna för en ny hjärtinfarkt. När det gäller motion har alla rörelser under dagen betydelse, inte bara promenader och hårdträning. Gå i trappor istället för att åka hiss, eller stig av bussen en hållplats före och gå sista biten till fots. Du bör dessutom äta mycket frukt och grönsaker och försöka undvika stress.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Ring alltid 112 efter ambulans om:

• du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner
• du har en diffus, men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart
• du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag
• om du är en äldre kvinna med riskfaktorer, till exempel höga blodfetter, övervikt eller rökning, och är andfådd, extremt trött, känner dig utmattad och/eller är illamående

Ta snarast kontakt med vården om ovanstående besvär kommer i korta attacker.

Adress och telefonnummer till en akutmottagning hittar du genom att klicka under Mottagningar till höger på sidan.

Undersökning

• EKG avläser hjärtats elektriska aktivitet och kan ofta påvisa en hjärtinfarkt. EKG kan numera registreras redan i hemmet eller i ambulansen och är ett sätt att övervaka patienten även på sjukhuset.
• Blodprover tas med några timmars mellanrum för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats.
• Ultraljudsundersökning av hjärtat hjälper till att avgöra infarktens storlek och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga.
• Efter några dagar görs även ett arbetsprov som visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning.
• Ofta görs även en kranskärlsröntgen.

Behandling

En hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd och den drabbade bör omedelbart få sjukhusvård. På sjukhuset finns speciella intensivvårdsavdelningar för hjärtpatienter. Här övervakas patienten och man utreder hur skadat hjärtat blivit.

När man får en hjärtinfarkt stressas hjärtat, vilket ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden till en bra behandling att man blir omhändertagen på ett lugnt sätt och att man får smärtstillande medicin.

Läkemedel

Det finns en rad olika läkemedel för behandling av hjärtinfarkt. Blodproppen i kranskärlet, som är den yttersta orsaken till hjärtinfarkten, bör lösas upp så snabbt som möjligt. Därför är en del av läkemedlen blodproppslösande. Andra vidgar blodkärl och/eller får hjärtat att slå lugnare.

Efter den akuta behandlingen kan du få läkemedel som kan förebygga en ny hjärtinfarkt.

Läs om rekommenderade läkemedel genom att klicka på länken uppe till höger.

Operationer

Vid den allvarligaste formen av hjärtinfarkt bör man så fort som möjligt öppna upp kärlet med ballongvidgning. En plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen upp till hjärtat och in i det kranskärl som har en förträngning. Där vidgas kärlförträngningen så att blodflödet blir bättre.

En annan metod är en bypass-operation - men den görs sällan i akutskedet. Det är en operation då blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas delar av ett eller flera blodkärl från andra delar av kroppen, till exempel från benen till hjärtat.

Eftervård

Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet. Ibland kan man behöva hjälp med att komma igenom de psykiska påfrestningar som sjukdomen innebär. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering, där olika yrkesgrupper arbetar; läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster och psykologer.

Se filmen

Klicka på Visa film under bilden för att se hur det friska hjärtat fungerar.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.