Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt kan skilja sig mellan män och kvinnor. En vanlig orsak till hjärtinfarkt är att en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl. Det hindrar blodflödet, vilket leder till syrebrist i den del av hjärtat som skulle tagit emot blodet. Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, speciellt hos män, är stark ihållande smärta i bröstkorgen. En del kvinnor får helt andra symtom, ibland beroende på att de i stället har en sammandragning utan förträngning i hjärtats kärl som också kan hindra blodflödet.

En förklaring till skillnaden mellan mäns och kvinnors symtom är att kvinnors och mäns hjärtan är olika. Kvinnor har ett mindre och lättare hjärta i relation till kroppsvolymen. Kranskärlen är smalare och fibrerna i hjärtmuskeln är finare än hos män. Menscykeln påverkar pulsen hos kvinnor som är högre än hos män. Blodfetterna varierar också mellan män och kvinnor.

Kvinnors åderförkalkande plack finns längs hela kärlväggen. Mäns är mer lokaliserade till ett ställe. Vid hjärtinfarkt spricker vanligtvis placket, men hos kvinnor spricker det inte alltid, i stället kan det bli irritation och småblödningar ovanpå placket.

Om du röker, har högt blodtryck, förhöjda blodfetter, diabetes, stressar mycket, är överviktig eller fysiskt inaktiv ökar risken för hjärtinfarkt.

Symtom på hjärtinfarkt

Det vanligaste symtomet på hjärtinfarkt, särskilt hos män, är stark och ihållande smärta i bröstkorgen. Smärtan kan variera mycket och stråla ut i en arm eller båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Smärtan är olika stark, men den är ihållande en längre period. Om den sitter i under minst femton minuter och kombineras med illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning ökar sannolikheten för att det är en hjärtinfarkt. Det är vanligt att den drabbade känner sig mycket rädd och har ångest.

Kvinnor kan ha mycket mer diffusa symtom

• värk i käkarna
• tyngdkänsla eller tryck i bröstet
• ont i magen
• svårighet att andas eller andfåddhet
• hjärtklappning
• värk i skulderpartiet
• yrsel och illamående
• orkeslöshet eller stark trötthet
• allmän sjukdomskänsla.

Ibland har man haft kärlkramp dagarna eller veckorna före en hjärtinfarkt. Dessa symtom liknar dem för hjärtinfarkt, men är lindrigare och kommer i korta attacker, ofta vid eller efter fysisk ansträngning. Det typiska är att smärtan försvinner i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus.

Äldre och diabetiker

Äldre människor eller personer som har diabetes kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd och stark trötthet.

Förebygg hjärtinfarkt

Om du har haft en hjärtinfarkt bör du se över dina levnadsvanor. Genom att avstå från rökning, äta fettsnålt och motionera regelbundet minskar du riskerna för en ny hjärtinfarkt.

När det gäller motion har alla rörelser under dagen betydelse, inte bara promenader och hårdträning. Gå i trappor i stället för att åka hiss, eller stig av bussen en hållplats tidigare och gå sista biten till fots.

Du bör dessutom äta mycket frukt och grönsaker och försöka undvika stress.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Ring alltid 112 efter ambulans om:

• du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner
• du har en diffus, men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart
• du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag
• om du är en äldre kvinna med riskfaktorer, till exempel höga blodfetter, övervikt eller rökning, och är andfådd, extremt trött, känner dig utmattad och/eller är illamående.

Ta snarast kontakt med vården om ovanstående besvär kommer i korta attacker.

Här på Vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till akutmottagningar.

Undersökning vid hjärtinfarkt

• Ekg avläser hjärtats elektriska aktivitet och kan ofta påvisa en hjärtinfarkt. Ekg kan numera registreras redan i hemmet eller i ambulansen och är ett sätt att övervaka patienten även på sjukhuset.
• Blodprover tas med några timmars mellanrum för att avgöra om, och hur mycket, hjärtmuskeln har skadats.
• Ultraljudsundersökning av hjärtat hjälper till att avgöra infarktens storlek och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga.
• Efter några dagar görs även ett arbetsprov som visar hur hjärtat pumpar under fysisk ansträngning.
• Ofta görs även en kranskärlsröntgen.

Behandling av hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd och den drabbade måste omedelbart få sjukhusvård. På sjukhuset finns speciella intensivvårdsavdelningar för hjärtpatienter. Här övervakas patienten och man utreder hur skadat hjärtat blivit.

När man får en hjärtinfarkt stressas hjärtat, vilket ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden till en bra behandling att man blir omhändertagen på ett lugnt sätt och att man får smärtstillande läkemedel.

Läkemedel

Det finns en rad olika läkemedel för behandling av hjärtinfarkt. Blodproppen i kranskärlet, som är den yttersta orsaken till hjärtinfarkten, bör lösas upp så snabbt som möjligt. Därför är en del av läkemedlen blodproppslösande. Andra vidgar blodkärl och/eller får hjärtat att slå lugnare.

Efter den akuta behandlingen kan du få läkemedel som kan förebygga en ny hjärtinfarkt.

Läs om rekommenderade läkemedel vid hjärtinfarkt enligt Kloka Listan.

Operationer

Ballongvidgning

Vid den allvarligaste formen av hjärtinfarkt bör man så fort som möjligt öppna upp kärlet med ballongvidgning. En plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen upp till hjärtat och in i det kranskärl som har en förträngning. Där vidgas kärlförträngningen så att blodflödet blir bättre.

Bypass

En annan metod är en bypass-operation, men den görs sällan i akutskedet. Det är en operation då blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas delar av ett eller flera blodkärl från andra delar av kroppen, till exempel från benen till hjärtat.

Eftervård vid hjärtinfarkt

Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet. Ibland kan man behöva hjälp med att komma igenom de psykiska påfrestningar som sjukdomen innebär. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering, där olika yrkesgrupper arbetar: läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster och psykologer.

Se film om hjärtat

Se en film om hur det friska hjärtat fungerar.