Hjärtinfarkt

Hjärtinfarkt orsakas vanligen av att en blodpropp täpper till ett av hjärtats kranskärl. Kranskärlen är de kärl som försörjer hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodproppen hindrar blodflödet, vilket leder till syrebrist i den del av hjärtat som ska ta emot blodet.

Den vanligaste orsaken till att en blodpropp bildas är att ett åderförkalkat plack i kärlväggen brister. Det är mindre vanligt att man får hjärtinfarkt med normala kranskärl, det vill säga kärl utan blodpropp och åderförkalkade förträngningar i kranskärlen. Denna typ av hjärtinfarkt är dock vanligare hos kvinnor.

Symtom vid hjärtinfarkt

Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt är stark och ihållande smärta i bröstkorgen. Smärtan kan variera mycket och stråla ut i ena armen eller i båda armarna, magen, ryggen, halsen, nacken eller käkarna. Smärtan är olika stark, men den är ihållande under en längre period.

Om smärtan sitter i under minst femton minuter och är förenad med illamående, kallsvett, andnöd, yrsel eller svimning är risken stor att det är en hjärtinfarkt.

Det är vanligt att den drabbade känner sig mycket rädd och har ångest.

Ibland har man haft kärlkramp dagarna eller veckorna före en hjärtinfarkt. Dessa symtom liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och kommer i korta attacker, ofta i samband med eller efter fysisk ansträngning. Det typiska är att smärtan försvinner i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus. Läs även Vårdguidens artikel om kärlkramp.

Kvinnor

Kvinnor kan ha mycket mer diffusa symtom såsom värk i käkarna, tyngdkänsla eller tryck i bröstet, värk i skulderpartiet, ont i magen, svårighet att andas eller andfåddhet, hjärtklappning, yrsel och illamående, orkeslöshet eller stark trötthet, allmän sjukdomskänsla.

Äldre och diabetiker

Äldre och diabetiker kan ibland insjukna i hjärtinfarkt helt utan smärta. Symtomen är då mer vaga, som andnöd och stark trötthet.

Förebygg hjärtinfarkt

Om du har haft en hjärtinfarkt bör du se över dina levnadsvanor. Genom att avstå från rökning, äta fettsnålt och röra på dig regelbundet minskar du riskerna för att få en ny hjärtinfarkt.

När det gäller motion har alla rörelser under dagen betydelse, inte bara promenader och hårdträning. Gå i trappor i stället för att åka hiss. Eller stig av bussen en hållplats tidigare och gå sista biten till fots.

Du bör dessutom äta mycket frukt och grönsaker och försöka undvika stress. Se även Vårdguidens tema Hälsa.

Fråga om råd

Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Ring alltid 112 efter ambulans om:

• du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner
• du har en diffus, men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart
• du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag
• om du är en äldre kvinna med riskfaktorer, till exempel höga blodfetter, övervikt eller rökning, och är andfådd, extremt trött, känner dig utmattad och/eller är illamående.

Ta snarast kontakt med vården om ovanstående besvär kommer i korta attacker.

Här på Vårdguiden hittar du adress och telefonnummer till akutmottagningar.

Undersökning vid hjärtinfarkt

• Ekg avläser hjärtats elektriska aktivitet och kan ofta påvisa en hjärtinfarkt. Ekg kan numera registreras redan i hemmet eller i ambulansen och är ett sätt att övervaka patienten även på sjukhuset.
• Blodprover tas med några timmars mellanrum för att avgöra om och hur mycket hjärtmuskeln har skadats.
• Ultraljudsundersökning av hjärtat hjälper till att avgöra infarktens storlek och hur den har påverkat hjärtats pumpförmåga.
• Ofta görs även en kranskärlsröntgen. En sådan kan påvisa om det finns en blodpropp och om det förekommer åderförkalkade förträngningar i kranskärlen.

Behandling av hjärtinfarkt

En hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd och den drabbade måste omedelbart få sjukhusvård. På sjukhuset finns speciella intensivvårdsavdelningar för hjärtpatienter. Här övervakas patienten och man utreder hur skadat hjärtat blivit.

Vid en hjärtinfarkt stressas hjärtat, vilket ökar den farliga syrebristen. Därför är grunden till en bra behandling att man blir omhändertagen på ett lugnt sätt och att man får smärtstillande läkemedel.

Läkemedel

Det finns en rad olika läkemedel för behandling av hjärtinfarkt. Blodproppen i kranskärlet, som är den yttersta orsaken till hjärtinfarkten, bör lösas upp så snabbt som möjligt. Därför är en del av läkemedlen blodproppslösande medan andra vidgar blodkärl och/eller får hjärtat att slå lugnare.

Efter den akuta behandlingen får du läkemedel som kan förebygga en ny hjärtinfarkt.

Läs om rekommenderade läkemedel vid hjärtinfarkt enligt Kloka Listan.

Operationer

Ballongvidgning

Vid den allvarligaste formen av hjärtinfarkt bör man så fort som möjligt öppna upp kärlet med ballongvidgning. En plastslang med en uppblåsbar ballong i spetsen förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen upp till hjärtat och in i det kranskärl som har en förträngning. Där vidgas kärlförträngningen så att blodflödet blir bättre.

Bypass

En annan metod är en bypass-operation, men den görs sällan i akutskedet. Det är en operation då blodet leds förbi förträngningen i kranskärlet. För att leda blodet flyttas delar av ett eller flera blodkärl från andra delar av kroppen, till exempel från benen till hjärtat.

Eftervård vid hjärtinfarkt

Vårdtiden på akutsjukhus vid hjärtinfarkt är oftast mellan tre och fem dagar. Därefter skrivs man ut till hemmet eller till rehabilitering. Man brukar bli sjukskriven cirka fyra veckor.

Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet. Ibland kan man behöva hjälp med att komma igenom de psykiska påfrestningar som sjukdomen innebär. På de flesta sjukhus finns speciella enheter för hjärtrehabilitering, där olika yrkesgrupper arbetar: läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster och psykologer.

Se film om hjärtat

Se en film om hur det friska hjärtat fungerar.