Hjärntumör

Hjärntumör drabbar upp till 2 000 personer i Sverige varje år. Orsakerna är inte kända, men kemiska ämnen och arv kan spela in. Hjärntumör drabbar människor i alla åldrar. Hos barn och tonåringar är det den näst vanligaste cancerformen, efter leukemi, med omkring 80 nya fall per år. Hjärntumör drabbar dock oftast äldre människor och hälften av alla patienter är över 60 år.

Tumörer i centrala nervsystemet kan vara primära eller sekundära. Primära hjärntumörer uppstår i hjärnan. Sekundära tumörer, alltså metastaser eller dottertumörer från cancer, uppstår i något annat organ i kroppen.

Primära hjärntumörer kan vara godartade eller elakartade. Godartade tumörer växer långsamt och avgränsat från själva hjärnvävnaden, medan elakartade växer in i hjärnvävnaden och är svåra att operera bort. Det finns ett hundratal olika typer av primära hjärntumörer med olika prognos och behandling.

Symtom

Symtomen vid hjärntumör beror i första hand på var i hjärnan tumören sitter.
Det kan vara:

• epileptiska anfall av olika slag
• synstörningar
• tal- och hörselproblem
• yrsel och försämrad balans
• minnesstörningar
• förlamningssymtom
• känselbortfall
• svår huvudvärk
• illamående och kräkningar, framförallt på morgnarna.

Yrsel, illamående och huvudvärk är dock vanliga besvär och har oftast andra orsaker.

Hjärnan är även centrum för våra känslor och därför är psykiska symtom inte ovanliga vid hjärntumörer. I första hand visar de sig som att man har svårt att ta initiativ och att känna engagemang.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Du bör kontakta din vårdcentral om du får:

• epilepsiliknande anfall
• återkommande huvudvärk
• återkommande illamående och kräkningar
• balansstörningar
• synrubbningar
• tal- eller hörselrubbningar
• känsel- eller rörelserubbningar
• minnesluckor
• personlighetsförändringar.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Om det finns misstanke om hjärntumör börjar undersökningen vanligen med en neurologisk undersökning där känsel, rörelseförmåga och reflexer med mera kontrolleras. Undersökningen ger en uppfattning om vilken del av hjärnan som har drabbats.

För att se om det finns en tumör och var den sitter behöver skallen röntgas och det görs med så kallad datortomografi eller magnetkamera.

För en definitiv diagnos och för att avgöra vilken typ av tumör det rör sig om, krävs i många fall även ett vävnadsprov. Detta tas i allmänhet i samband med en operation. Om diagnosen är osäker genomförs en särskild operation för att ta ut vävnadsprovet. I många fall kan detta utföras genom att ett litet hål borras i skallbenet. En tunn nål förs in och man suger ut ett litet prov av den misstänkta tumören.

Behandling

Operation och/eller strålbehandling är de viktigaste metoderna för att behandla hjärntumörer. Ibland ges också cytostatika, cellgifter. Ofta ges även andra behandlingar mot de symtom som tumören fört med sig, till exempel epilepsi.

Ibland kan små tumörer behandlas med riktad strålbehandling, så kallad strålknivsbehandling. Man kan då få en kraftig behandlingseffekt mot tumören samtidigt som omgivande hjärnvävnad bara påverkas lite.

Möjligheterna att bota en hjärntumörsjukdom beror på många olika faktorer. Bland de viktigaste är:

• vilken slags tumör det är
• var i hjärnan tumören växer
• tumörens storlek.