Hiv är ett virus som skadar kroppens immunförsvar. Tidiga tecken kan vara feber, halsont, svullna lymfkörtlar, sår på slemhinnor och hudutslag. För de allra flesta dröjer det många år innan sjukdomen märks. Det är mycket viktigt att hivinfektionen upptäcks tidigt för att kunna sätta in behandling i rätt tid. Viruset smittar inte vid kramar, kyssar och vanliga sociala kontakter. Kondom är ett mycket säkert skydd vid sex. Sök vård om du misstänker hiv eller aids.
Hiv är en förkortning för humant immunbristvirus. Sjukdomen sprids i en pågående världsomfattande epidemi. Värst är situationen i många låg- och medelinkomstländer, men även industriländerna är drabbade. I dagsläget ökar spridningen kraftigt i Östeuropa, Ryssland och Centralasien. I Sverige lever cirka 6000 personer med hiv.
Sjukdomen är dödlig om man inte får behandling. Behandling å andra sidan minskar dödligheten kraftigt.
Hivinfektionen läker inte spontant, utan den smittade personen bär på viruset resten av livet. En hivinfekterad persons smittsamhet blir mycket låg eller försumbar om behandlingen är framgångsrik, det vill säga, om viruset inte upptäcks i blodet under behandling.
Symtom på hiv
Det är vanligt att man i början inte märker att man har blivit smittad av hiv. Oftast dröjer det ett flertal år innan några tecken uppträder. Man kan ha många olika och varierande symtom, till exempel:
- perioder med feber
- viktnedgång
- lunginflammation
- olika hudutslag
- svamp i munnen.
Ett begränsat antal personer har vid smittotillfället övergående symtom som varierar.
Skadan på immunförsvaret utvecklas oftast långsamt. Efter fem till tio års infektion kan immunförsvaret inte längre skydda kroppen mot olika bakterier, virus, svampar och parasiter. Då kallas sjukdomen för aids. Det är numera väldigt ovanligt att aids utvecklas hos hivpatienter som genomgår behandling, eftersom läkemedlen är mycket effektiva.
Om hivinfektionen upptäcks tidigt ska behandling sättas in redan när immunförsvaret är lite försvagat. Behandlingen gör att immunbristen aldrig utvecklas, därför uppkommer inga symtom eller sjukdomar.
Ett stort problem är att över hälften av alla som får diagnosen hiv i Sverige redan har kraftigt försvagat immunförsvar vid diagnostillfället. Det gör att de har en ökad risk för allvarliga symtom och en högre risk att dö. De flesta har då burit på infektionen, utan att veta om det, under många år och varit smittsamma under denna tid. Även om infektionen upptäcks sent fungerar behandlingen i de flesta fall bra.
Infektionen kan enkelt bestämmas med ett blodprov, oavsett om man känner sig sjuk eller inte.
Förebygg hiv
Du skyddar dig mot hiv genom att undvika kontakt med viruset via blod, sädesvätska och slidsekret. Kondom vid samlag ger ett mycket bra skydd mot hiv och andra sexuellt överförda sjukdomar så länge kondomen inte går sönder. Du är även skyddad om du har sex utan nära slemhinnekontakt. Det är dock viktigt att du undviker att få sädesvätska, slidsekret, urin eller blod på slemhinnorna.
Det finns inget vaccin mot sjukdomen. Några vaccin finns inte heller i sikte.
Gravida kvinnor erbjuds hivtest. Om en gravid kvinna visar sig ha hiv kan man förhindra att barnet smittas genom att ge hivbehandling till kvinnan, i vissa fall
förlösa barnet med kejsarsnitt och ge barnet hivläkemedel efter födseln. Läs mer om hiv under graviditet.
Personer som lägger om sår, eller på annat sätt kan komma i kontakt med blod, ska använda plasthandskar eller motsvarande. Om blod, sädesvätska, slidsekret, tarmsekret eller urin från en hivsmittad person kommer på hudsår, slemhinnor eller ögon ska detta tvättas eller sköljas bort så snart som möjligt. Kontakta omedelbart en hivmottagning eller Karolinskas infektionsjour 08-585 800 00, som har öppet dygnet runt. Detta gäller också om du delat spruta med en hivinfekterad person. Läkaren tar då ställning till om hivläkemedel ska ges, så kallad PEP-behandling.
Smitta
Virus överförs oftast vid samlag och genom blod. Det kan till exempel ske vid stickskador eller om flera personer använder samma spruta. De flesta hivinfektioner kommer från personer som inte vet om att de är smittade. Därför är det mycket viktigt att testa sig om man har utsatts för smittorisk.
Att få blod i dag i Sverige är säkert. Inget fall av smitta via blodtransfusion har skett i Sverige sedan hivtestning infördes av blodgivare på 1980-talet.
En hivsmittad kvinna kan smitta sitt barn i samband med förlossning och amning om hon inte är framgångsrikt behandlad. Därför erbjuds alla gravida att testa sig för hiv på barnmorskemottagningen.
En framgångsrik behandling innebär att virus inte kan upptäckas i blodet. Risken att hiv sprids vidare är mycket låg eller försumbar vid en framgångsrik behandling, det vill säga att viruset inte upptäcks i blodet med rutinmetoder. Viruset finns dock kvar och därför kan man inte utesluta att en hivinfekterad person kan smitta, om behandlingen inte fungerar optimalt.
Viruset smittar inte vid sociala kontakter och hivinfekterade personer behöver inte vara rädda för att smitta vänner, släktingar eller barn i sin omgivning.
PEP-behandling
PEP-behandling (post expositions profylax) kan i vissa fall användas när det finns risk för att du exponerats för hivsmitta, till exempel om kondomen spricker under ett samlag med en hivsmittad person som inte har framgångsrik behandling. Behandlingen gör att risken för att bli smittad minskar, och blir mycket försumbar om den fungerar optimalt. Behandlingen kan aldrig ersätta kondomanvändning. Kondom skyddar även mot andra sexuellt överförbara infektioner.
Då praktiskt taget alla som har en välfungerande behandling inte är smittsamma, är det ovanligt att PEP-behandling ges.
Kontakta omedelbart en hivmottagning eller Karolinskas infektionsjour, 08-585 800 00 om du har utsatts för smittorisk. Läkaren tar ställning till om behandlingen är nödvändig.
PEP-behandlingen ska påbörjas så snabbt som möjligt, dock senast 36 timmar efter smittotillfället.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även ringa Noaks Ark Direkt på 020-78 44 40. Telefonrådgivningen svarar på frågor om hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Noaks Ark Direkt hette tidigare Aidsjouren.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
Du som redan går på en hivmottagning bör kontakta din behandlande mottagning för rådgivning.
För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.
Personliga berättelser
Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.
På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.
Sök vård
Om du misstänker att du har en hivinfektion är det mycket viktigt att göra ett blodprovstest. Detta kan du göra kostnadsfritt på följande mottagningar:
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du har vid testtillfället rätt att vara anonym, det vill säga du behöver inte uppge din identitet. Svaret kommer inom cirka en vecka efter provtagningen. Ingen mottagning kan vägra att testa dig och du behöver inte förklara varför du vill testa dig.
Ibland behövs ytterligare test för att utesluta att hivinfektion har skett. Det gäller framför allt när det finns en tydlig risk för att någon har blivit smittad. Det testet tar man oftast 2-3 månader efter smittotillfället.
På vissa mottagningar, till exempel Sesam, Venhälsan och infektionsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset, kan man testa sig med snabbsvar. Det betyder att provsvaret ofta är färdigt efter en halvtimme. Men det måste fortfarande ha gått 2-3 månader sedan smittotillfället innan man kan utesluta hiv med säkerhet.
Smittskyddslagen
Om du misstänker att du är smittad av hiv är du skyldig att omgående söka läkarvård, enligt smittskyddslagen. Du måste också göra de undersökningar och ta de prover som behövs. Om du är smittad bör du genomgå behandling enligt läkarens rekommendationer. Både undersökningen och eventuell behandling är gratis.
Behandling av hiv
Läkemedel
Det finns i dag ingen behandling som botar infektionen och tar bort viruset ur kroppen. Däremot finns det effektiva läkemedel som minskar mängden virus och bromsar upp sjukdomen. De kallas bromsmediciner. Oftast leder behandlingen till att immunförsvaret återhämtar sig helt. De flesta som får behandling kan fortsätta leva sitt liv som om de inte vore infekterade med hiv.
I dagsläget är medicineringen mot hiv livslång. Behandlingen ska påbörjas innan immunförsvaret är kraftigt försvagat. Om behandlingen sätts in för sent ökar risken för allvarliga symtom och död. Din hivläkare bedömer när det är dags att starta behandlingen.
Tidigare gav bromsmedicinerna biverkningar. I dag har biverkningarna till stor del minskat. Behandlingen har också blivit enklare, många behöver bara ta en eller några få tabletter. Medicineringen måste skötas noggrant för att inte viruset ska bli motståndskraftigt mot läkemedel.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Du har möjlighet att få detta genom kontakterna med vården och genom den personal som ansvarar för din anhörigas vård. Du kan också få stöd från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra som befinner sig i en liknande situation.
