Gulsot eller hepatit är en leverinflammation. Vanligast i Sverige är hepatit A, B eller C. Hepatit A smittar via förorenat vatten och mat medan B och C främst smittar via blod. Trötthet, feber, illamående och kräkningar är tidiga symtom, men infektionen kan också vara symtomfri. Typiskt för hepatit är att ögonvitor och hud blir gula. Det finns vaccin mot hepatit A och B.
Gulsot finns i olika varianter. De olika typerna av smittsam gulsot har fått bokstavsbeteckningar med utgångspunkt från i vilken ordning de har upptäckts. De vanligast förekommande i Sverige är hepatit A, B och C. Alla tre orsakas av olika virus. Sjukdomssymtomen är likartade, men det finns stora skillnader när det gäller hur sjukdomarna smittar, hur många som insjuknar, sjukdomens förlopp och risken för att få en bestående infektion.
Hepatit A
Hepatit A förekommer över hela världen. Viruset utsöndras i avföringen och sprids via avloppsförorenat dricksvatten eller mat som kommit i kontakt med förorenat vatten. Smittrisken är större i länder med dålig standard på vatten och avlopp.
Tiden från smittotillfället till sjukdomens utbrott är två till sex veckor, vanligast runt 30 dagar, för hepatit A.
Vid hepatit A blir man smittfri efter några veckor och infektionen leder aldrig till kronisk sjukdom. Efter genomgången hepatit A blir man immun för resten av livet.
Hepatit B
Hepatit B finns över hela världen och smittar främst genom blod – blodtransfusion eller sprutor – eller sexuell kontakt. En smittbärande gravid kvinna kan smitta sitt barn vid förlossningen. Saliv som är blodblandad kan också smitta.
Tiden från smittotillfället till sjukdomsutbrott är två till sex månader. Det kan dröja flera månader innan man blir smittfri.
Cirka fem procent av dem som drabbats fortsätter att vara kroniskt smittsamma. Hepatit B kan leda till kronisk leverinflammation med risk för skrumplever och en ökad risk för levercancer.
Hepatit C
För hepatit C är blodsmitta den vanligaste smittvägen. Om du fick blod under åren 1965–1991 bör du testa dig för hepatit C. Under den perioden fanns risk för att viruset överfördes via blodtransfusioner.
Genom att alla blodgivare i Sverige testas för hepatit sedan 1992 är det i Sverige idag inte någon risk att bli smittad genom blodtransfusion. Smitta förekommer därför främst i samband med narkotikamissbruk genom sprutor. Sexuellt överförd smitta förekommer också men är ovanlig. Hepatit C kan även smitta via saliv om den är blodblandad.
Sjukdomen bryter ut en till fyra månader efter smittotillfället men är hos de flesta utan några kliniska symtom. Det kan dröja flera månader innan man blir smittfri.
Cirka 75 procent som smittas utvecklar en kronisk leverinflammation och blir kroniska smittbärare. Vid kronisk leverinflammation finns risk för att med tiden utveckla skrumplever och levercancer.
Symtom vid gulsot
Man är smittsam flera veckor innan sjukdomssymtomen visar sig kliniskt. De första tecknen på hepatit är trötthet, feber, illamående och kräkningar. Så småningom blir huden och ögonvitorna gula. Urinen brukar då vara mörk och avföringen ljus. Ibland förekommer även ledvärk och klåda.
En svullen lever kan ge värk upp till höger i magen, strax under revbenen. Det är inte ovanligt med trötthet och dålig matlust under flera veckor till månader efter insjuknandet.
Små barn, under fem år, som har smittats av hepatitvirus, får sällan symtom, men kan smitta andra. Detta gäller hepatit A, B och C som alla vanligen ger lindriga eller inga symtom hos barn.
Alla typer av akut hepatit kan i enstaka fall ge en mycket svår sjukdomsbild, framför allt gäller det hos äldre personer och personer som redan har en kronisk leversjukdom när de drabbas av hepatit.
Förebygg gulsot
Det är viktigt att tvätta händerna noga och att enbart dricka rent vatten, till exempel mineralvatten, när du är i områden med dålig standard på vatten och avloppsrening. Undvik råa grönsaker, oskalad frukt, is och glass. Undvik blodkontakt.
Kondom vid samlag skyddar mot smitta med hepatit B och C.
Vaccin mot gulsot
Det går att skydda sig mot hepatit A genom vaccination med ett effektivt vaccin som efter två doser ger långvarigt skydd - mer än 20 år.
Gammaglobulin användes tidigare, men ger bara skydd under cirka tre månader varför det numera ersatts av vaccination.
Det finns även ett mycket effektivt vaccin mot hepatit B som många länder ger som barnvaccination. Det ingår ännu inte i det svenska vaccinationsprogrammet. Läs mer under Behandling nedan.
Något vaccin finns inte mot hepatit C.
Om man ska resa till ett land där risken för smitta är högre, vilket är alla länder i Asien, Afrika och Sydamerika, ska man vaccinera sig minst fyra veckor innan man åker. Det finns kombinationsvacciner, som Twinrix, som ger ett långvarigt skydd mot både hepatit A och hepatit B.
Den som har smittats av hepatit är skyldig att följa vissa regler enligt Smittskyddslagen för att minska risken för att smitta andra. Vaccination kan ges till familjen och till sexpartner.
Egenvård vid gulsot
Om du har blivit sjuk ska du undvika att belasta levern i onödan. Detta gäller både alkohol och vissa läkemedel. Din läkare ger råd om detta.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Du ska alltid ta kontakt med din vårdcentral eller en infektionsmottagning för undersökning om du har symtom som tyder på gulsot/hepatit, särskilt om du nyligen varit i ett land med hög smittorisk.
Adress och telefonnummer till olika vårdmottagningar hittar du under Hitta vård och omsorg.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Behandling av gulsot
Behandling med så kallad peg-IFN ges vid akut hepatit C som inte läker spontant inom tre månader. Den behandlingen leder till att 90 procent blir friska.
Akut mycket svår hepatit B behandlas med antivirala läkemedel, men de flesta fall av akut hepatit B hos vuxna läker utan behandling.
Kronisk hepatit B behandlas i allt större utsträckning genom att mer effektiva läkemedel har tillkommit. En effektiv antiviral behandling minskar risken för att senare få levercancer och skrumplever.
Alla barn som fötts av mödrar med kronisk hepatit B får i direkt anslutning till förlossningen förebyggande behandling med immunglobulin. Barnen vaccineras samtidigt mot hepatit B för att inte utveckla en kronisk hepatit B.
Kronisk hepatit C behandlas idag med stor framgång med antivirala mediciner.
