Godartad prostataförstoring kallas en förstoring av prostatakörteln som inte beror på allvarlig sjukdom. De vanligaste symtomen är problem med att tömma urinblåsan. Problemen kan behandlas med läkemedel eller operation.
Förstoring av prostatakörteln är vanligt hos äldre män. Det vanliga är att symtomen börjar i 60-årsåldern, men de kan komma redan i 40–50-årsåldern. Ungefär varannan man som passerat 70 år har besvär av sin prostataförstoring.
Prostatakörteln, som också kallas blåshalskörteln, sitter strax nedanför urinblåsan och omsluter urinrörets övre del. Körteln bildar sekret som blandar sig med spermierna för att göra det lättare för dessa att ta sig fram genom livmoderhals och livmoder.
Många män upplever inga eller endast små besvär vid godartad prostataförstoring. Dessa fall behöver ingen behandling.
När prostatakörteln blir större kan den dock klämma åt runt urinröret och/eller bukta in i urinblåsan, vilket kan göra det besvärligare att kissa eller tömma blåsan helt. Mest störande är upprepade nattliga tömningar. Alla besvär med att kissa behöver dock inte bero på prostatan.
Ibland kan prostataförstoring leda till att det blir totalt stopp, ingen urin kan då passera genom urinröret. När det händer upplever man ofta svåra urinträngningar och stark smärta. Man blir då tvungen att söka akut vård och få urinblåsan tömd med hjälp av en kateter.
Godartad prostataförstoring utvecklas inte till cancer i prostatan. Men prostataförstoring och prostatacancer kan uppträda samtidigt. Prostatacancer kan även göra att prostatakörteln förstoras och symtomen för de två sjukdomarna kan likna varandra.
Symtom på prostataförstoring
Män som har godartad prostataförstoring har som regel inte ont. Några yttre symtom som svullnader eller knutor märks inte heller. Däremot är det vanligt att urinstrålen blir svagare och att det krävs större kraft för att tömma blåsan – du kan behöva krysta för att tömma blåsan helt.
Avbrott i urinstrålen och efterdropp är andra symtom. Det kan också kännas som om urinblåsan inte töms helt. Du behöver kissa oftare och det är vanligt att känna trängningar nattetid. Trots svåra trängningar kan det ibland vara svårt att kissa, framför allt på morgonen.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du har symtom som besvärar och tyder på förstorad prostata ska du kontakta din husläkarmottagning för att undersöka besvären.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid prostataförstoring
Prostatan undersöks genom att läkaren känner på den via ändtarmens öppning. För att bilda sig en säkrare uppfattning om förstoringen gör urologspecialisten ibland en ultraljudsundersökning.
Ett blodprov kan tas för att kontrollera njurarnas funktion och PSA-prov för att utesluta att besvären beror på prostatacancer. Ett urinprov tas också för att utesluta andra eventuella sjukdomar i urinvägarna till exempel urinvägsinfektion.
Den mängd urin som blir kvar i blåsan efter det att man kissat, så kallad resturin, mäts. Det kan också hända att urinflödets hastighet mäts – tidsmiktion eller urinflödesmätning.
Ibland görs en röntgenundersökning, vanligen en datortomografi, eller ultraljudsundersökning av urinvägarna ovanför prostata för att se om det finns skador i urinledare eller njurar som en följd av förstoringen. Röntgen- eller ultraljudsundersökning görs också när det finns anledning, till exempel vid blod i urinen. Vid blod i urinen blir också en cystoskopi aktuell.
En annan undersökning som kan göras är att mäta trycket i urinblåsan, så kallad cystometri. Då förs en tunn slang, kateter, in i urinblåsan genom urinröret. Ibland görs en mer utförlig undersökning som kallas tryckflödesmätning, där trycket i urinblåsan mäts medan man kissar, och jämförs sedan med urinflödets storlek och fart.
Behandling av prostataförstoring
Män som har lätta symtom behandlas oftast inte eftersom besvären kan gå tillbaka av sig själv, eller är små. Annars är behandlingen idag av flera olika typer.
Läkemedel
Behandling med läkemedel kan ske med två olika typer av mediciner. Den ena gör att musklerna kring urinrör och prostatakörtel slappnar av och att den förstorade körteln trycker mindre på urinröret och gör det lättare att kissa. Den andra typen av läkemedel påverkar hormonerna i prostatakörteln och minskar körtelns storlek. Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid godartad prostataförstoring.
Operation
I andra fall krävs operation. Vanligast är att man via urinröret för in en elektrisk slynga för att ta bort delar av förstoringen i prostatakörteln. Operationen görs under narkos eller ryggbedövning. Patienten får ofta ha kateter någon dag efter operationen. Blod i urinen förekommer upp till fyra veckor efter operationen.
Övrig behandling
En annan typ av behandling är när den förstorade prostatakörteln värmebehandlas, det görs med mikrovågor, laser eller radiovågor.
I de fall då läkaren bedömer att en operation är för riskfylld, till exempel om patienten lider av andra svåra sjukdomar, kan man behöva sätta in en slang, en kateter, genom urinröret till urinblåsan och urinen får tömmas förbi den förstorade prostatakörteln. Du kan också lära dig att själva tömma blåsan med kateter ett par gånger per dygn, så kallad RIK, ren intermittent kateterisering.
