Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Den innebär plötsliga och smärtsamma inflammationer, oftast bara i en led. Besvären börjar oftast på natten. Inflammationen beror på att det har bildats kristaller av urinsyra i leden. Om du misstänker att du har gikt eller om du har ont eller är svullen i någon led bör du kontakta din vårdcentral.

När du får inflammation i en led på grund av gikt har urinsyrekristaller bildats i leden. Urinsyra bildas naturligt i kroppen, men kan ibland fällas ut som kristaller i olika vävnader, bland annat i lederna. Leden blir då inflammerad.

Att ha för mycket urinsyra i blodet är relativt vanligt. Det behöver inte betyda att man kommer att få gikt. Av alla personer med hög halt av urinsyra i blodet är det bara någon enstaka som utvecklar gikt.

Det finns flera orsaker till att kroppen antingen ökar produktionen av urinsyra eller får en försämrad förmåga att via njurarna utsöndra bildad urinsyra:

  • normalt åldrande
  • viktökning
  • om man äter mycket purinrik föda, till exempel inälvsmat, sardiner, ansjovis, ärtor och svamp
  • överkonsumtion av alkohol, särskilt öl
  • om man har en annan sjukdom, till exempel högt blodtryck, höga blodfetter eller nedsatt njurfunktion
  • en del läkemedel, till exempel urindrivande läkemedel, acetylsalicylsyra och vissa cellgifter/cytostatika
  • stress
  • ärftliga faktorer.

Det är oftast män över 40 år som får gikt. Tio procent av dem som har gikt får bara en enda attack under hela livet. Av de personer som har upprepade attacker får mer än hälften en ny attack inom ett år.

Symtom vid gikt

Typiskt för alla giktattacker är att:

  • inflammationen kommer snabbt
  • den är mycket kraftig
  • den läker ut inom någon eller några veckor.

Vid en giktattack kommer besvären plötsligt och oftast nattetid. En led, vanligen stortåns inre led, blir snabbt öm, röd och svullen. Smärtan blir värre under några timmar, och leden blir mycket känslig för beröring. Ett lätt tryck av exempelvis lakanet kan ge våldsamma smärtor. Du kan få feber, frossa och känna dig sjuk.

Efter några dagar eller någon vecka börjar inflammationen att gå tillbaka. Då kan huden över leden börja fjälla.

Förebygga gikt

För att förebygga gikt eller lindra dina besvär kan du:

  • om du är överviktig försöka gå ner i vikt
  • se över din alkoholkonsumtion
  • undvika purinrik föda, till exempel inälvsmat.

Fråga om råd

Har du frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt kontakta en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan också när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Vänd dig till din vårdcentral:

  • om du har ont i eller är svullen i lederna
  • om du misstänker att du har gikt.

Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid gikt

Det brukar vara ganska lätt för en läkare att ställa diagnos om man har gikt. Det gör man genom att:

  • undersöka det område som ömmar och är rött, till exempel stortåns inre led.
  • ta blodprov som visar hur mycket urinsyra du har i blodet. Eftersom mängden urinsyra i blodet kan variera hos en och samma person är det inte säkert att halten är för hög just när man lämnar provet.
  • ta prov på ledvätskan. Detta ger säkrare svar än blodprovet. Vätskan undersöks i mikroskop och man ser då de typiska kristallerna.
  • göra en röntgenundersökning. Denna undersökning görs för att ta reda på om du efter flera attacker fått bestående skador på lederna.

Behandling av gikt

Giktattacker kan läka utan behandling. Besvären brukar lätta efter en till två veckor, men det kan ta upp till en månad innan de är helt borta.

Av din läkare får du även råd om hur du kan förändra din livsstil.

Läkemedel

Det finns goda chanser att förebygga giktattacker och det finns bra läkemedel för behandling av akuta besvär. Har du enstaka giktattacker får du i första hand läkemedel som minskar smärtan och inflammationen.

Har du återkommande attacker finns det risk för bestående skador på lederna. Då får du läkemedel som sänker urinsyrehalten i blodet. Dessa läkemedel är enbart förebyggande och du kan inte påbörja behandlingen när besvären är akuta.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid gikt enligt Kloka Listan.

Artikeln uppdaterad: 2011-10-11
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Gabriella Signäs, skribent, frilans
Granskare: Ingiäld Hafström, professor, överläkare reumatologi, Karolinska Universitetssjukhuset

1697 av 1732 läsare (98%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger