Gallsten (gallstensanfall)

Gallstenar bildas i gallblåsan och består för det mesta av kolesterol. De kan vara från några millimeter till några centimeter stora.

Gallblåsan fungerar som en lagringsbehållare för gallan som bildas i levern. I gallan finns ämnen som töms ned i tarmen där de hjälper till att smälta maten vi äter.

Matsmältningen fungerar bra även om gallblåsan innehåller gallstenar. Gallan rinner då direkt från levern ner i tarmen via den djupa gallgången utan att ha lagrats i gallblåsan. Matsmältningen fungerar också lika bra efter en galloperation då gallblåsan opererats bort.

Stenarna i sig ger inte några besvär. Men om en gallsten fastnar i någon av gallgångarna får man svåra magsmärtor. Det kallas gallstensanfall. Beroende på var gallstenen fastnar kan den också orsaka gulsot eller inflammation i bukspottkörteln.

Gallsten drabbar oftare kvinnor än män. Det är ovanligt hos barn och unga. Många har gallsten utan att känna av dessa.

Du kan ha lite högre risk för gallsten om du:

• har nära släktingar som har eller haft gallsten
• är överviktig eller snabbt gått ned i vikt
• äter östrogen eller p-piller
• nyligen varit gravid
• har kronisk tarminflammation, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, och vissa kroniska leversjukdomar.

Symtom på gallstensanfall

Oftast kommer symtomen efter måltider, i synnerhet om du ätit fet mat. Vid ett gallstensanfall får du plötsligt ont i mellangärdet eller under revbenen på höger sida. Smärtan kan stråla upp mellan skulderbladen. Du kan samtidigt svettas, må illa och kanske kräkas. Smärtan kommer i vågor och ökar under ett par timmar för att sedan minska.

Ett gallstensanfall kan pågå från några minuter till några timmar. Hur ofta anfallen kommer varierar från person till person.

Symtomen kan också vara mer molande och du kan känna dig spänd i magen/buken. Om du får feber, eller om anfallet varar mer än 18 timmar, finns det risk för att du fått en inflammation i gallblåsan.

Ibland kan gallstensanfall vara svårt att skilja från tjocktarmsbesvär, sura uppstötningar, katarr i mage eller matstrupe, magsår, hjärtproblem, lunginflammation, njursten och även ryggproblem.

Matråd vid gallsten

Om du har besvär med gallsten bör du se över dina matvanor. Undvik tung, fet mat, ägg och äpplen. Tala gärna med en dietist för att få kostråd.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Vårdcentral

Kontakta din vårdcentral om du får magsmärtor som du inte känner igen.

Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Akutmottagning

Kontakta akutmottagning på sjukhus:

• om du är öm när du trycker på magen och har feber och frossa
• om du får plötsliga magsmärtor som påminner om ett gallstensanfall ska du genast åka till sjukhus.
• om du får gulfärgning av huden, mörk urin och färglös avföring.

Akuta komplikationer som gulsot och bukspottkörtelinflammation kräver akut sjukhusvård. Och ibland även en endoskopisk undersökning av gallgången, så kallad ERCP-undersökning.

Undersökning vid gallsten

Du får berätta om dina symtom och sjukdomshistoria. Därefter gör läkaren en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov.

Ofta görs en ultraljudsundersökning. Eventuellt gör man även en magnetkameraundersökning eller datortomografi av gallvägarna.

Behandling av gallstensanfall

Läkemedel

Det akuta gallstensanfallet behandlas med smärtstillande eller kramplösande läkemedel.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid gallsten enligt Kloka Listan.

Operation

Gallstenssjukdomen botas på sikt genom att man tar bort gallblåsan. Detta kan göras genom så kallad titthålskirurgi.

I vissa fall kan man behöva operera bort gallblåsan med öppen kirurgi.