Förmaksflimmer är en av de vanligaste störningarna av hjärtats rytm. Orsakerna är bara delvis kända, men det finns ett starkt samband mellan förmaksflimmer och andra hjärt- och kärlsjukdomar. En del personer har mycket besvär av sitt förmaksflimmer medan andra inte känner några symtom alls eller möjligen att hjärtat slår fler gånger och med oregelbundna slag.
Man brukar dela in förmaksflimmer i tre olika typer:
- Korta attacker som ofta går över av sig själva inom några minuter men kan sitta i ett par dygn innan hjärtrytmen på nytt blir regelbunden.
- Ihållande attacker som kan avbrytas med hjälp av läkemedel eller en elstöt.
- Permanent förmaksflimmer där man accepterat förmaksflimret.
När hjärtat slår regelbundet drar hjärtats förmak och kammare ihop sig i tur och ordning innan blodet pumpas ut i stora kroppspulsådern. Vid förmaksflimmer strömmar blodet sämre genom hjärtats förmak och har då en större benägenhet att bilda blodproppar.
Risken för att en blodpropp ska lossna och följa med blodströmmen till en annan del av kroppen hänger bland annat samman med om du har andra sjukdomar. Är du frisk i övrigt är risken för blodpropp liten. Läkaren tar för varje patient ställning till om det behövs behandling med bloproppsförebyggande läkemedel.
Orsaker till förmaksflimmer
Anledningarna till förmaksflimmer är bara delvis kända. Oftast går det inte att hitta någon utlösande orsak. Risken att få förmaksflimmer ökar ju äldre man blir, men vissa kan få förmaksflimmer redan i 20-årsåldern. Man vet att det finns ett starkt samband mellan förmaksflimmer och andra hjärt- och kärlsjukdomar, som:
Du kan även få förmaksflimmer om du dricker mycket kaffe och/eller alkohol.
Förmaksflimmer är vanligtvis inte ärftligt.
Symtom vid förmaksflimmer
Ofta märker du inga andra symtom än att hjärtat slår fler gånger och med oregelbundna slag. Ibland kan symtomen komma attackvis. De vanligaste tecknen är:
- hjärtklappning
- oregelbunden hjärtrytm
- försämrad arbetsförmåga
- andnöd
- svullna ben
- yrsel.
Förebygga förmaksflimmer
Det är svårt att förebygga förmaksflimmer eftersom det kan ha många olika orsaker. Om du får förmaksflimmer i samband med att du dricker alkohol kan en minskning av alkoholkonsumtionen göra att besvären minskar.
Om du har högt blodtryck är det viktigt att det behandlas.
Fråga om råd
Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.
Sök vård
- Vänd dig till din vårdcentral om din hjärtrytm och puls vid upprepade tillfällen ökar kraftigt och du endast har obehag av det. Vissa mottagningar kan du kontakta och beställa en tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
- Vänd dig till en akutmottagning på sjukhus om du känner yrsel och andnöd, svettas, är trött eller svag, har bröstsmärtor och/eller mår illa.
Undersökningar
Oftast kan en allmänläkare ställa diagnos. Läkaren vill veta vad du själv tror utlöser förmaksflimret.
Dina levnadsvanor kan ha betydelse, till exempel hur mycket alkohol respektive kaffe du dricker. Även hjärt- och kärlsjukdomar har betydelse.
vilo-ekg kan visa pågående flimmer. Korta attacker kan ofta spåras via långtids-ekg. Läkaren lyssnar med stetoskop efter eventuella missljud från hjärtklaffarna och mäter blodtrycket.
Ultraljudsundersökning av hjärtat visar om du har någon annan hjärtsjukdom. Laboratorieprover tas för att undersöka blodbrist och för hög ämnesomsättning.
Behandling av förmaksflimmer
Blodproppsförebyggande behandling
Risken för att det ska bildas blodproppar även vid attackvis förmaksflimmer ökar med åldern samt om du har andra riskfaktorer, som högt blodtryck eller någon annan hjärtsjukdom, eller om du tidigare har haft en blodpropp till hjärnan. I dessa fall ska man överväga behandling med läkemedel som förhindrar att blodproppar blidas.
Övriga läkemedel
Om förmaksflimret bara kommer attackvis vid enstaka tillfällen behövs ingen behandling. Om du har tätare attacker kan man behandla med läkemedel.
Om förmaksflimret kvarstår en längre tid är det viktigt att kontrollera att pulsen inte är för snabb. Man kan då behöva behandla med läkemedel som reglerar hur snabbt hjärtat slår.
Hos patienter som har mycket svåra besvär trots att de behandlas med läkemedel kan man överväga att gå in med en kateter från ljumsken och värma upp eller kyla ned ett område i hjärtat för att på så sätt bli av med förmaksflimret. Man ska vara medveten om att alla ingrepp innebär en risk för komplikationer.
Läs om rekommenderade läkemedel vid förmaksflimmer enligt Kloka Listan.
Elstöt (elkonvertering)
När förmaksflimret är ihållande kan läkaren försöka avbryta attacken. En elektrisk stöt sänds genom hjärtat för att få en regelbunden hjärtrytm. Det är en beprövad behandlingsmetod. Den ges på sjukhus under narkos och du får gå hem samma dag.
Flimret återkommer ofta och då kan en elstöt ges i kombination med läkemedel.
Blodförtunnande behandling ska alltid ges före en elstöt om förmaksflimret pågått mer än 48 timmar.
Se filmen
Se en film om hur hjärtat fungerar.
