Förkylning hos barn

Förkylningar orsakas av virusinfektioner som smittar framförallt via så kallad droppsmitta, det vill säga via nysningar, snuva och hosta. Under de första sex månaderna har barn ett visst skydd mot många infektioner tack vare antikroppar från fostertiden och från modersmjölken.

Under de första levnadsåren är det vanligt med förkylningar, men i takt med att barnet blir äldre minskar antalet förkylningar. I tioårsåldern har de flesta barn bara en till två förkylningar om året. Barn som går på förskola drabbas av betydligt fler förkylningar och öroninflammationer än barn som vistas hemma. Det gäller upp till ungefär tre års ålder.

Barn som är utsatta för tobaksrök i sin omgivning drabbas oftare av luftvägsinfektioner och öroninflammationer än barn som vistas i rökfria miljöer.

Förkylning kan inte behandlas med antibiotika.

Symtom vid förkylning hos barn

Det vanligaste är att barnet känner en allmän sjukdomskänsla, tillsammans med ett eller flera av följande symtom:

• nästäppa
• rinnande snuva
• irritation i halsen och barnet har ibland svårt att svälja
• hosta
• ofta feber, men inte alltid. Barn har feber om temperaturen överstiger 38 grader Celcius.

Det är vanligt med feber under några dagar hos barn som blir förkylda. Febern brukar ofta gå över av sig själv efter tre till fyra dagar. Övriga symtom försvinner som regel inom loppet av en till två veckor.

Egenvård vid förkylning

Kroppens eget immunförsvar sköter läkningen, men det går att lindra symtomen och se till att barnet mår så bra som möjligt trots förkylningen.

Oftast minskar barnets aptit under en infektion. Barnet behöver dock både vätska och näring. Därför är det viktigt att se till att barnet dricker – särskilt om febern är hög eftersom man förlorar mer vätska vid feber. Man bör se till att barnet inte bara dricker vatten då barn behöver regelbundet tillskott av energi. Man kan prova svala drycker, fruktsoppa eller glass i olika former.

Läkemedel

• Om barnet får hög feber, 39 grader eller mer, går det bra att ge febernedsättande och smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol. Till barn över sex månader kan man också välja ibuprofén. Däremot ska man inte ge barn läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra.
• Om barnet tidigare har haft feberkramper går det bra att ge febernedsättande läkemedel även om febern inte är så hög.
• Nästäppa kan bero på svullna slemhinnor i näsan, men det kan också vara tjock snuva eller intorkat snor som täpper till. Genom att droppa koksaltdroppar i näsan är det möjligt att tunna ut snuvan och rengöra på ett skonsamt sätt. Koksaltsdroppar finns att köpa på apoteket.
• Avsvällande näsdroppar kan även ges till barn – men aldrig mer än tio dagar i sträck. Svullnaden i näsans slemhinnor minskar också om barnet sover med huvudet högt.
• Förkylningar kan ofta ge hosta som kan pågå några veckor. Vid mera långdragen hosta kan det hjälpa med läkemedel som vidgar luftrören och minskar svullnaden i slemhinnorna.

Läs om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid förkylning hos barn.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Oftast behövs bara telefonrådgivning i samband med förkylning hos barn, men ibland kan det krävas en läkarbedömning. Kontakta i första hand din vårdcentral eller närakut om barnet är förkylt. För barn under sex månader eller om barnet är mycket påverkat bör man söka direkt till en barnakutmottagning.

Sök läkare:

• om barnet har feber som varar i mer än fyra till fem dagar.
• när barnet är yngre än tre månader och har feber ska man söka läkare samma dag.
• när barnet har feber över 40,5 grader Celsius bör man söka läkare för kontroll.
• om barnet är väldigt medtaget och slött.
• om barnet andas snabbt eller stötigt trots febernedsättande behandling kan det vara tecken på astma eller lunginflammation. Då bör man söka läkare
• ibland får barn ont i örat vid en förkylning. Hos det lilla barnet märker man det kanske bara på att det är skrikigt och inte vill ligga ned. Då kan det ha blivit en bakteriell infektion i örat. Till en början kan man ge smärtlindring med paracetamol eller ibuprofen. Man bör söka läkare om inte smärtan avklingat spontant inom 24 timmar. Om det rinner gult var ur örat eller om barnet är mer påverkat och allmänt sjukt bör man också söka läkare. Hos de flesta barn mellan ett och tolv år behövs ingen behandling utan de flesta öroninflammationer läker av sig själva.
• om barnet har feber, blir svullet runt ögat och får en rodnad under ögat ska man också söka läkare. Det kan tyda på en bakteriell bihåleinflammation som ska behandlas med antibiotika.
• om barnet har tjock snuva bara i den ena näsborren utan andra förkylningssymtom kan det bero på att barnet har petat in ett främmande föremål, som en plastkula eller ärta, i näsan.