Födoämnesallergi (matallergi)

Allergi och intolerans är olika typer av överkänslighet. Är du allergisk reagerar kroppens immunförsvar mot det ämne du kommer i kontakt med. Intolerans ger också en reaktion, men då är det inte immunförsvaret som reagerar.

De flesta som har en födoämnesallergi är allergiska mot ett eller flera av följande födoämnen ägg, mjölk, fisk, skaldjur, jordgubbar, baljväxter (sojabönor, jordnötter och ärtor), nötter eller sädesslag.

Allergier eller överkänslighet mot livsmedel är vanligast hos barn. De flesta barn får lindriga reaktioner som försvinner när de blir äldre, men besvären kan också finnas kvar livet ut. Man kan även bli allergisk mot olika livsmedel i vuxen ålder.

Korsreaktioner

Den som är allergisk mot pollen eller latex kan få så kallade korsreaktioner och reagera på olika livsmedel. Korsreaktionen beror på att vissa ämnen liknar det ämne du är allergisk mot. Det är inte alla som får korsreaktioner och man behöver inte reagera på alla ämnen som står på listorna. De vanligaste symtomen vid korsallergier är klåda i munnen och halsen. Det kan kännas obehagligt, men är ofarligt. Får du inga besvär av ett födoämne kan du fortsätta att äta det.

• Allergi mot björkpollen kan ge korsreaktioner på äpplen, hasselnöt, kiwi, körsbär, mandel, rå morot, persika, plommon, aprikos, rå potatis, päron, selleri.
• Allergi mot gråbo kan ge reaktioner om du äter anis, curry, fänkål, kamomill, koriander, kummin, malört, morot, paprika, persilja, selleri, senap, solrosfrö, vitlök.
• Allergi mot latex (gummi) kan ge reaktioner om du äter avokado, banan, jordnötter, kastanj, kiwi, körsbär, nektarin, plommon.

Symtom vid födoämnesallergi

Är du allergisk mot något födoämne kan symtomen komma inom några minuter eller timmar efter det att du fått i dig livsmedlet. Symtomen kan visa sig som:

• Klåda och svullnad i mun och på läppar.
• Täppt näsa eller snuva.
• Astma.
• Kräkningar, diarré eller kramp i magen.
• Kliande utslag, eksem eller vätskefyllda blåsor.
• Huvudvärk, trötthet och retlighet. 
• Anafylaxi är den allvarligaste reaktionen och ett farligt tillstånd. Blodtrycket faller, det blir svårt att andas och man blir starkt allmänpåverkad. Att en person får en anafylaxi är sällsynt, men om det händer behöver man vård direkt. Ring 112.

Förebygga födoämnesallergi

Amma ditt barn om du kan. Amning har många goda effekter, bland annat överförs viktiga antikroppar till ditt barn som kan hjälpa det att bättre klara av infektioner. Däremot är det inte helt säkert att det kan minska risken att barnet utvecklar allergier.

Egenvård vid födoämnesallergi

Undvik de ämnen som utlöser allergin. För en del allergiker räcker det med att utsättas för en mycket liten del av det livsmedel som de är allergiska eller överkänsliga mot. Var därför extra noggrann när du lagar mat så att du serverar säker mat åt alla. Se till att hålla isär råvaror och redskap så att inte allergiframkallande ämnen råkar hamna fel.

Om du har fått utskrivet en adrenalinpenna av din läkare, ska du vid svåra besvär omedelbart ta den mitt på utsidan av låret och sedan ringa 112.

Om du får lättare besvär som klåda i munnen och halsen eller svullnadskänsla i läpparna, kan det räcka med att du tar anthistamintabletter och eventuellt även kortisontabletter. Prata med din läkare om vilka doser du ska ta.

Fråga om råd

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Ta kontakt med din vårdcentral om du drabbas av reaktioner som du tror kan vara allergi mot livsmedel.

Får du eller någon i din närhet allvarliga symtom som andnöd eller anafylaxi ska du genast åka till en akutmottagning eller ringa 112.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Det första steget i en allergiutredning är att läkaren noga kartlägger din sjukdomshistoria. Det är viktigt att utreda vad besvären beror på för att kunna förebygga och lindra dem.

För att ta reda på om du har allergi kan du få göra ett enkelt hudtest, ett så kallat pricktest. Vid pricktestet droppas några av de vanligaste allergiframkallande ämnena på underarmens insida. En trubbig nål trycks försiktigt genom droppen så att ämnet förs in i huden. Om du är allergisk mot ämnet blir området lite rött och svullet. Med hjälp av blodprov kan man även kontrollera om det finns allergiantikroppar i blodet. Resultaten i sig kan inte bevisa födoämnesallergi, men tillsammans med andra delar i utredningen kan pricktest och blodprov vara en hjälp.

Behandling av födoämnesallergi

Det går inte att bota födoämnesallergi.

Den bästa behandlingen är att undvika de ämnen du är allergisk mot. Allergi mot mjölk och ägg brukar dock läka ut hos två av tre barn före tre års ålder. Lindrig allergi hos barn mot jordnötter, nötter och soja kan läka ut med tiden.

Det finns läkemedel, bland annat kortison- och antihistamintabletter, som kan lindra symtom som uppstår vid allergiska reaktioner, till exempel dämpa klåda.

Om du har behov kan du få hjälp av en dietist att hitta livsmedel som kan ersätta de som du är allergisk mot och lägga upp en kost som passar dig.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående. Läs om Madeleine som är mamma till fyra matallergiska barn.