Fetma hos barn är ett problem som har ökat kraftigt i många länder, däribland Sverige, under de senaste decennierna. Ofta börjar barnfetma mellan tre och sju års ålder. Grundläggande i behandlingen är att ändra kost- och motionsvanor, vilket sker med stöd av föräldrar och av barnsjukvården.
Skillnaden mellan fett och andra näringsämnen som kroppen behöver är att kroppen kan lagra nästan hur mycket fett som helst. Förråden av till exempel kolhydrater och protein hålls däremot alltid på ungefär samma nivåer.
Fett är en bra energireserv som kroppen snabbt kan använda sig av, till exempel under perioder av svält. I världens rika länder har de flesta av oss gott om föda och rör oss inte så mycket. För oss har därför förmågan att lagra fett blivit en nackdel.
När vi äter mer än vad kroppen förbränner drabbas vi så småningom av övervikt eller fetma, och det gäller även barn.
Övervikt är ett risktillstånd med ökad mängd fett i kroppen som övergår i sjukdomen fetma när kroppsvikten i förhållande till längden kommer över en viss gräns.
En del barn har lättare att bli överviktiga än andra och det beror bland annat på ärftliga faktorer. Två barn kan leva på samma sätt – det ena förblir smalt medan det andra utvecklar fetma.
Övervikt hos barn kan mätas på olika sätt. Numera används BMI (body mass index) även för barn. Men då gränserna för övervikt och fetma varierar med åldern kan inte vuxengränser användas för barn. Var gränsen går för barn i olika åldrar framgår av figurerna ovan.
Med hjälp av en miniräknare räknar du lätt ut BMI. Om barnet exempelvis väger 50 kilo och är 150 centimeter långt dividerar du 50 med 1,5. Därefter dividerar du med 1,5 igen och får då fram BMI.
Symtom på fetma hos barn
Ett barn som är överviktigt får svårt att röra sig, blir trött och kan dessutom utveckla andra sjukdomar som är kopplade till övervikt. Fetma belastar kroppen så att olika system som reglerar kroppens funktioner blir överansträngda. Det gäller till exempel kroppens system för att styra blodtryck, blodsocker och blodfetter. Allt detta gör att personer som lidit av fetma i unga år riskerar att få en kortare livslängd än de som varit normalviktiga som barn.
Följdsjukdomar är till exempel:
Vanligen kommer dessa följdsjukdomar först i vuxen ålder. Barn med svår övervikt kan också bli deprimerade, och fetma ger en allmänt sämre livskvalitet.
Förebygga fetma hos barn
- Det är viktigt med goda måltidsrutiner. Låt ditt barn börja dagen med att äta en ordentlig frukost. Många barn med fetma äter lite till frukost och lunch, men desto mer under eftermiddag och kväll.
- Det är bra att äta huvudmålen vid samma tid varje dag. Då blir inte suget så stort mellan måltiderna.
- Barn ska – precis som vuxna – äta mycket frukt, grönsaker, fisk och fullkornsprodukter. Undvik mat med stor andel mättat fett och använd hellre omättade fetter.
- Alla barn behöver röra på sig dagligen. Ett träningstillfälle i veckan räcker inte. Att promenera till skolan i stället för att åka bil eller buss kan vara ett sätt. Att dra ned på tv-tittandet till max en timme per dag är ett annat.
- Svenska barn är ofta stillasittande på helgerna. Försök att göra aktiviteter tillsammans med barnen lördagar och söndagar så att de rör på sig lite mer.
- Tänk på att barn gör av med mindre energi än vi tror när de rör på sig. Undvik därför att rutinmässigt ge ditt barn drycker med socker i, glass och andra sötsaker i samband med fysisk aktivitet. Vatten är den bästa törstsläckaren.
- Ställ krav på förskola, skola och fritids så att de erbjuder barnen bra mat med fullkornsbröd, färsk frukt och grönsaker och undviker alla typer av sötsaker och mat med mättat fett.
Fråga om råd
Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du tycker att ditt barn är överviktigt eller ökar kraftigt i vikt och du känner dig orolig för detta bör du kontakta din vårdcentral eller skolhälsovården.
Det är viktigt att inte vänta med att söka vård. Behandlingen är betydligt mer effektiv om man börjar i 7–8-årsåldern jämfört med i tonåren.
Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Behandling av fetma hos barn
Grundbehandlingen av fetma innefattar alltid förändring av beteenden, främst av kost- och motionsvanor. För att kunna göra dessa förändringar har du rätt att få hjälp och stöd av barnläkarmottagningar och barnsjukhus.
I Stockholm finns Rikscentrum Barnobesitas på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Här finns läkare, sjuksköterska, psykolog, dietist och sjukgymnast. För att få komma till Rikscentrum Barnobesitas ska man ha en allvarlig fetma, ha drabbats av följdsjukdomar eller ha nära släktingar som drabbats av komplikationer till fetma. Innan barnet remitteras ska det vanligen ha genomgått grundbehandling inom barnsjukvården eller på vårdcentral. Först om den inte leder till önskat resultat tas barnet emot av Rikscentrum Barnobesitas.
Behandlingen på Rikscentrum ser olika ut för barn i olika åldrar. Även vid Rikscentrum är grunden ett förändrat beteende men även andra metoder provas, som läkemedel, speciella dieter, gruppbehandling och i vissa fall operation.
På samma sätt som vid andra kroniska sjukdomar ställer fetmabehandling krav på engagemang och tid från både barn och föräldrar. Behandlingen är långsiktig och man bör räkna med bakslag ibland. Ge inte upp utan tänk på att det är en livslång behandling som inleds under barnaåren.
