Fetma hos barn är ett problem som har ökat kraftigt i många länder, däribland Sverige under de senaste decennierna. Ofta börjar barnfetma mellan tre och sju års ålder. Grundläggande i behandlingen är att ändra kost- och motionsvanor vilket sker med stöd av föräldrar och av barnsjukvården.
Skillnaden mellan fett och andra näringsämnen som kroppen behöver, är att kroppen kan lagra nästan hur mycket fett som helst. Förråden av till exempel kolhydrater och protein hålls däremot alltid på ungefär samma nivåer.
Fett är en bra energireserv, som kroppen snabbt kan använda sig av, till exempel under perioder av svält. I världens rika länder har de flesta av oss i dag gott om föda och vi rör oss inte så mycket. För oss har därför förmågan att lagra fett istället blivit en nackdel.
När vi äter mer än vad kroppen förbränner, drabbas många av oss så småningom av övervikt/fetma, och det gäller även barn. En del barn har lättare att bli överviktiga än andra och det beror på ärftliga faktorer. Två barn kan leva på samma sätt, men den ena förblir smal medan den andra utvecklar fetma.
Övervikt hos barn kan mätas på olika sätt. Numera används BMI (body mass index) även för barn. BMI räknas ut genom att vikten i kilo divideras med längden i meter i kvadrat. På miniräknare räknar du lätt ut BMI. Om barnet väger 50 kilo och är 150 centimeter långt dividerar du 50 med 1,5 och därefter dividerar du med 1,5 igen och får då fram BMI.
Gränserna för övervikt och fetma varierar med åldern och vuxengränser kan inte användas. Var gränsen går för barn i olika åldrar framgår av figurerna ovan till höger.
Symtom
Ett barn som är överviktigt får svårt att röra sig, blir trött och kan dessutom utveckla andra sjukdomar som är kopplade till övervikten. Fetma belastar kroppen så att olika system som reglerar kroppens funktioner blir överansträngda. Exempel är kroppens system för att styra blodtryck, blodsocker och blodfetter. Allt detta gör att barn med fetma riskerar att som vuxna människor få en kortare livslängd än normalviktiga barn som vuxna.
Följdsjukdomar är till exempel:
- högt blodtryck
- diabetes
- blodfettsrubbningar
- astma
- snarkproblem och sömnapné
- förslitningsskador i leder.
Vanligen kommer dessa följdsjukdomar först i vuxen ålder men barn med svår övervikt kan också bli deprimerade och fetma ger en allmänt sämre livskvalitet.
Förebyggande
- Det är viktigt med goda måltidsrutiner. Låt ditt barn börja dagen med att äta en ordentlig frukost. Många barn med fetma äter lite frukost och lunch, men desto mer på eftermiddag och kväll.
- Det är bra att äta huvudmålen vid samma tid varje dag. Då blir inte suget så stort mellan måltiderna.
- Barn ska – precis som vuxna - äta mycket frukt, grönsaker, fisk, och fullkornsprodukter. Undvik mat med stor andel mättat fett och använd hellre omättade fetter.
- Alla barn behöver röra på sig dagligen. Ett träningstillfälle i veckan räcker inte. Att promenera till skolan istället för att åka bil eller buss kan vara ett sätt. Att dra ned på tv-tittandet till max en timme per dag är ett annat.
- Tänk på att barn gör av med mindre energi än vi tror när de rör på sig. Undvik därför att rutinmässigt ge ditt barn drycker med socker i, glass och andra sötsaker i samband med fysisk aktivitet. Vatten är bästa sättet att släcka törsten.
Fråga om råd
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
På andra språk
- För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Om du tycker att ditt barn är överviktigt eller ökar kraftigt i vikt och du känner dig orolig för detta bör du kontakta din vårdcentral eller skolhälsovården.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.
Behandling
Grundbehandlingen av fetma innefattar alltid förändring av beteenden, främst av kost och motion. För att få stöd och hjälp att göra dessa förändringar har du rätt att få hjälp och stöd av barnläkarmottagningar och barnsjukhus.
I Stockholm finns Rikscentrum Barnfetma på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Här finns läkare, sjuksköterska, psykolog, dietist och sjukgymnast. För att få komma till Rikscentrum Barnfetma ska man ha en mycket allvarlig fetma eller nära släktingar som drabbats av komplikationer till fetma. Innan barnet remitteras ska det genomgå grundbehandling. Först om den inte leder till önskat resultat tas barnet emot av Rikscentrum Barnfetma.
Behandlingen på Rikscentrum ser olika ut för barn i olika åldrar. Även vid Rikscentrum är grunden ett förändrat beteende, men även andra metoder prövas som läkemedel, speciella dieter, gruppbehandling och i vissa fall operation.
På samma sätt som vid andra kroniska sjukdomar ställer fetmabehandling krav på engagemang och tid från både barn och föräldrar. Behandlingen är långsiktig och man bör räkna med bakslag ibland. Ge inte upp utan tänk på att det är en livslång behandling som inleds under barnaåldern.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
