Falsk krupp (pseudokrupp, croup)
Falsk krupp beskriver ett tillstånd som kännetecknas av skällande hosta, heshet och andnöd med väsande inandning. Det beror på en inflammation i luftvägarna som orsakar en svullnad i slemhinnan nedanför stämbanden. Inflammationen orsakas vanligen av olika och vanliga förkylningsvirus.
Falsk krupp är vanligt och oftast ofarlig, barnen får luft och slutar inte att andas. Det drabbar vanligen barn från cirka 6 månader till 5-6 års ålder. Det är vanligt att ett barn som haft falsk krupp får kruppsymtom vid upprepade tillfällen i samband med förkylningar. Allt eftersom barnen blir äldre blir luftrören större och kruppsymtomen vid förkylningarna brukar avta.
Äkta krupp eller bara krupp brukar användas för att beskriva ett likartat men mycket allvarligt tillstånd som orsakas av difteribakterier. Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och är mycket sällsynt i Sverige.
Struplocksinflammation (epiglottit) förekommer knappast hos barn i Sverige längre. I det allmänna vaccinationsprogrammet ingår sedan 1992 även vaccination mot bakterien Hemofilus influenza typ B, HiB. HiB orsakade i Sverige ett flertal mycket allvarliga infektioner hos barn, till exempel struplocksinflammation. Vid struplocksinflammation är barnen mycket påverkade, de har hög feber, ont i halsen, kan inte svälja och har en snarkande in- och utandning.
Symtom
Det börjar ofta med några dagars lätta förkylningssymtom som snuva, hosta och lätt feber.
Kruppattacken kommer ofta på natten när barnet har sovit några timmar och vaknar med typiska symtom för falsk krupp som:
- Andningsbesvär som andnöd, andfåddhet. Det kan höras ett väsande ljud (stridor) vid inandning.
- Heshet och skällande hosta.
- Ångest och gråt.
De akuta kruppsymtomen kan gå över med hjälp av nedanstående egenvårdsråd. Därefter kan torr hosta, heshet, feber och snuva fortsätta ytterligare några dagar.
Egenvård
- Låt barnet sitta upp eller ta upp barnet. När barnet ligger ner ökar svullnaden i luftvägarna och barnet får svårare att andas in.
- Försök att som förälder uppträda lugnande.
- Det är bra om du kan öppna fönstret eller gå ut i den svala nattluften en stund.
- Ge avsvällande näsdroppar.
- Ge febernedsättande.
- Låt barnet sova med högt under huvudet eller halvsittande. Det underlättar andningen.
Hostmedicin, astmamediciner, ånga eller dimma har inte någon effekt.
Fråga om vård
Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.
På andra språk
- För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
- För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.
Sök vård
Vid akut krupp:
Om ovanstående egenvård inte har gett resultat inom 30 minuter och barnet fortfarande har andningsbesvär ska du söka vård. Om andningsbesvären har gått över och endast den skällande hostan är kvar kan man vara kvar hemma och fortsätta med avsvällande näsdroppar och febernedsättande.
Om kruppsymtomen inte går över:
Kruppsymtomen med heshet och skällande hosta brukar gå över efter några dagar. Gör de inte det, och barnet får allt högre feber kan det vara tecken på att det förutom virusinfektionen även har tillstött en bakteriell infektion som kan behöva behandlas med antibiotika.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.
Behandling
På sjukhuset behandlas barnen med adrenalininhalation och/eller kortisontabletter beroende på hur allvarliga läkaren anser att symtomen är.
Om besvären är riktigt svåra kan barnet även behöva syrgas och få adrenalin och kortison som sprutor.
De allra flesta barn kan gå hem efter cirka 2 timmars observation på sjukhuset. En del barn som inte snabbt blir bra kan behöva upprepade inhalationer med adrenalin och måste då vara kvar på sjukhus.
I allmänhet görs varken röntgenundersökning eller tas några prover om symtomen är typiska.
Läs mer
Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.
Artikeln uppdaterad: 2008-09-09
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Mats Almström, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Joachim Luthander, Specialistläkare/Avdelningsläk, Sachsska Barnsjukhuset
Skriv ut