Krupp (falsk krupp, croup)

Krupp, tidigare kallad falsk krupp, beskriver ett tillstånd som kännetecknas av skällande hosta, heshet och andnöd med väsande inandning. Det beror på en inflammation i luftvägarna som orsakar en svullnad i slemhinnan nedanför stämbanden. Inflammationen orsakas vanligen av olika förkylningsvirus.

Krupp är vanlig och oftast ofarlig. Barnet får luft och slutar inte att andas. Det drabbar vanligen barn från cirka 6 månader till 5-6 års ålder.

Det är vanligt att ett barn som haft krupp får kruppsymtom vid upprepade tillfällen i samband med förkylningar. Allt eftersom barnen blir äldre blir luftrören större och kruppsymtomen vid förkylningarna brukar avta.

Krupp eller äkta krupp brukade tidigare användas för att beskriva ett likartat men mycket allvarligt tillstånd som orsakas av difteribakterier. Vaccination mot difteri ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och sjukdomen är mycket sällsynt i Sverige. I det allmänna vaccinationsprogrammet ingår sedan 1992 även vaccination mot bakterien Hemofilus influenza typ B, HiB. Tidigare orsakade HiB ett flertal mycket allvarliga infektioner hos barn, till exempel struplocksinflammation vilken knappast förekommer hos barn i Sverige längre.

I och med att difteri- och HiB-infektioner nästan inte alls förekommer i Sverige längre kallas falsk krupp/pseudokrupp allt oftare bara krupp.

Symtom vid krupp

Kruppattacken kommer ofta på natten när barnet har sovit några timmar. Barnet har ofta haft lättare förkylningssymtom som snuva, hosta och lätt feber dagen eller dagarna före. Barnet vaknar med typiska symtom vid krupp:

  • andningsbesvär som andnöd, andfåddhet. Det kan höras ett väsande ljud, så kallade stridor, vid inandning
  • heshet och skällande hosta
  • att ha svårt att andas skapar ångest hos barnet och det börjar då ofta gråta.

De akuta kruppsymtomen kan gå över med hjälp av nedanstående egenvårdsråd. Därefter kan torr hosta, heshet, feber och snuva fortsätta ytterligare några dagar.

Krupp eller astma?

Kruppsymtomen kan likna astma. Men vid krupp – till skillnad från astma – sitter besvären nära stämbanden. Barn med krupp har ofta en mer skällande hosta.

Egenvård vid krupp

  • Låt barnet sitta upp eller ta upp barnet. När barnet ligger ner ökar svullnaden i luftvägarna och barnet får svårare att andas in.
  • Försök att som förälder uppträda lugnande.
  • Det är bra om du kan öppna fönstret eller gå ut i den svala nattluften en stund.
  • Ge avsvällande näsdroppar, finns receptfritt på apoteket. 
  • Låt barnet sova halvsittande eller bädda med kuddar så att barnet ligger högt med huvudet. Det underlättar andningen.

Hostmedicin och astmamediciner har inte någon effekt. Ånga har ingen övertygande vetenskaplig effekt, men är heller inte skadligt. Att andas in ånga var tidigare en vanlig ordination. Många tycker att det lindrar.

Fråga om vård

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Vid akut krupp

Om ovanstående egenvård inte har gett resultat inom 30 minuter och barnet fortfarande har andningsbesvär ska du söka vård. Om andningsbesvären har gått över och endast den skällande hostan är kvar kan man vara kvar hemma och fortsätta med avsvällande näsdroppar och febernedsättande läkemedel.

Om kruppsymtomen inte går över

Kruppsymtomen med heshet och skällande hosta brukar gå över efter några dagar. Gör de inte det, och barnet får allt högre feber kan det vara tecken på att det förutom virusinfektionen även har tillstött en bakteriell infektion som kan behöva behandlas med antibiotika.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling vid krupp

På sjukhuset behandlas barnen med adrenalininhalation och/eller kortisontabletter beroende på hur allvarliga läkaren anser att symtomen är.

Om besvären är riktigt svåra kan barnet även behöva syrgas och få adrenalin och kortison som sprutor.

De allra flesta barn kan gå hem efter cirka två timmars observation på sjukhuset.

En del barn, som inte snabbt blir bra, kan behöva upprepade inhalationer med adrenalin och måste då vara kvar på sjukhus.

I allmänhet görs ingen röntgenundersökning och det tas heller inte några prover om symtomen är typiska.

Artikeln uppdaterad: 2011-10-20
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Mats Almström, webbredaktör, Vårdguiden
Granskare: Joachim Luthander, specialistläkare Barnakutkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

1043 av 1052 läsare (99%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Vi läser alla kommentarer men har ingen möjlighet att svara. Har du frågor kan du i stället ringa Vårdguiden på telefon 08-320 100.

Skriv ut
EPiTrace logger