Den som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning, eller borderline personlighetsstörning, känner sig ofta deprimerad, olycklig och har ångest. Man kan ha svårt att hantera relationer till andra. En del får kraftiga vredesutbrott. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Behandling med bland annat dialektisk beteendeterapi har visat sig ge goda resultat.
Diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning är ett försök att beskriva ett beteendemönster. Det handlar om mönster av påtaglig impulsivitet och självdestruktivitet, instabilitet i sättet att förhålla sig till framför allt närstående, osäkerhet kring identitet och värderingar, kraftiga pendlingar mellan olika känslolägen och ofta mycket starka känsloupplevelser samt ofta en tendens att skada sig själv som ett sätt att handskas med dessa känslor.
Alla personlighetsstörningsdiagnoser är kontroversiella eftersom många forskare menar att det är mycket svårt att definiera vad personlighet är. Personligheten är ju inte något oföränderligt utan skapas ständigt genom en persons tankar, beteenden och vanor.
Både arv och miljö påverkar risken att utveckla de mönster som beskrivs i diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra en person sårbar för negativa faktorer i omgivningen. Om man dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, eller i en miljö där de närstående inte förstår, bekräftar eller kan handskas med starka känslouttryck, kan det leda till att man utvecklar de beteendemönster som beskrivs i diagnosen.
Ungefär 1 procent av befolkningen uppskattas lida av emotionellt instabil personlighetsstörning. Dubbelt så många kvinnor som män uppskattas vara drabbade. Ungefär var tionde av dem som fått diagnosen dör i förtid, oftast genom självmord.
Emotionellt instabil personlighetsstörning är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Det har också visat sig att de beteendemönster som utmärker personlighetsstörningen inte alls är så stabila som man först trodde. Många av dem som beter sig så att de uppfyller kriterierna för diagnosen när de är i 20-årsåldern hittar sedan mer konstruktiva sätt att hantera känslor och relationer och uppfyller senare i livet inte längre kriterierna för diagnosen.
Emotionellt instabil personlighetsstörning är en diagnos som endast kan bli aktuell för patienter över 18 år eftersom personligheten inte kan anses fullt utvecklad innan dess.
Det är vanligt att personer med emotionellt instabil personlighetsstörning samtidigt lider av andra psykiska problem, som exempelvis depression, ångestsjukdomar, ätstörningar eller missbruk.
Beteendemönster vid emotionellt instabil personlighetsstörning
- Du har svårt att hantera separationer och kan göra stora ansträngningar för att undvika sådana. I nära personliga förhållanden kan du bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd för att bli övergiven.
- Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra kan svänga kraftigt fram och tillbaka. Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor, framför allt i nära relationer. Andra kan uppleva dig som ombytlig och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.
- Din känsla för vem du är och vilka värderingar, mål och planer du har kan svänga kraftigt.
- Du är impulsiv. Det kommer till uttryck exempelvis genom missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken eller slösaktighet med pengar.
- Du kan ha gjort självmordsförsök eller skadar dig själv som ett sätt att hantera obehagliga känslor.
- Dina känslor kan svänga kraftigt och snabbt. Du kan reagera med väldigt starka känslor på det som händer dig. Känslorna kan gå mot leda och tomhet, nedstämdhet och ångest eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Du har en tendens att agera utifrån dina känslor.
- Du känner kronisk tomhetskänsla.
- Du kan ha svårt att tygla känslor av ilska och kan ha problem med att du uttrycker dig aggressivt.
- Du kan ha overklighetskänslor, utanför kroppen-upplevelser och/eller minnesluckor som inte är alkoholrelaterade. Om du upplever psykotiska episoder är de oftast korta och präglas av förföljelsetankar.
För att diagnosen ska bli aktuell måste du uppfylla fem av ovanstående nio kriterier. Vilka svårigheter man har skiljer sig åt från person till person och har att göra med på vilka diagnoskriterier tyngdpunkten ligger.
Det är vanligt att personer med emotionellt instabil personlighetsstörning lägger all kraft de kan uppbringa på att fungera i arbete eller studier och att svårigheterna därför inte märks utåt. Ofta märks problemen framför allt i nära relationer och i svårigheter att ta hand om sig själv på ett bra sätt när man är ensam.
Egenvård vid emotionellt instabil personlighetsstörning
Att lida av de beteendemönster som beskrivs i diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning tyder på att du har en känslomässig sårbarhet och lätt påverkas av vad som händer runt omkring dig, i din kropp och ditt medvetande. Du kan ha haft den här känsligheten sedan du föddes eller fått en ökad känslighet på grund av svåra upplevelser.
Att du har en känslomässig sårbarhet betyder inte att det är fel på dig. Många människor är känslomässigt sårbara och lever ett bra liv ändå.
Det första steget för att börja ta hand om dig själv på ett bra sätt är att acceptera att du är en känslig person som behöver ta väl hand om dig i vardagen och vara noga med att så långt det är möjligt hitta miljöer som är stödjande och stabila. Detta första steg av acceptans kan vara mycket svårt och ta lång tid, och om mycket självhat finns där som ett hinder kan du behöva en terapeutisk kontakt för att över huvudtaget kunna påbörja processen.
För att minska sin känslomässiga sårbarhet gäller för alla människor att ta hand om sig själva på följande sätt:
- Ha så regelbundna tider som möjligt.
- Äta tillräckligt och regelbundet och dricka tillräckligt med vatten eftersom obehagliga känslor ofta förstärks när man är hungrig eller törstig.
- Sova lagom mycket och på så regelbundna tider som möjligt. Läs gärna mer i artikeln God sömn bäddar för hälsa.
- Undvika droger och alkohol eftersom de gör det svårare att reglera och hantera obehagliga känslor på ett konstruktivt sätt. Av samma skäl är det även viktigt att att undvika de typer av lugnande läkemedel som kan vara beroendeframkallande.
- Motionera lagom mycket. Forskning visar att motion, och framför allt konditionsträning, är ett av de bästa sätten att minska ångest, nedstämdhet och andra obehagliga känslor. Om du har en tendens att motionera för mycket och driva dig själv för hårt blir rådet förstås i stället att minska ned på träningen till en lagom nivå. Läs mer om vad fysisk aktivitet kan göra för kropp och själ i artikeln Rörelse är livsviktigt.
- Så långt det är möjligt försöka bygga goda relationer till andra och fokusera på relationer till människor som behandlar dig väl och accepterar att du har en känslomässig sårbarhet och andra svårigheter. Personer med emotionellt instabil personlighetsstörning påverkas ofta extremt mycket av relationerna till sina närstående.
- Det finns forskning som tyder på att åtminstone en del personer som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning mår bra av mer intensiva relationer med hög grad av känslomässigt engagemang.
- Många med emotionellt instabil personlighetsstörning kan ha god nytta av meditation eller andra former av träning i medveten närvaro/mindfulness för att hitta sätt att förhålla sig till sig själva, sina tankar och känslor. Det kan dock vara svårt på egen hand och då är det bra att ha en terapeut som stöd.
Fråga om råd
Har du frågor om emotionellt instabil personlighetsstörning? Kanske har någon annan undrat samma sak. Leta upp din fråga i svarsbanken eller ställ själv en anonym fråga till personal inom psykiatrin i Stockholms län. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. För att få ett personligt svar, logga in och ställ din fråga via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Den som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning kan behöva mycket vägledning i hur man ska förhålla sig till, hantera och reglera sina starka känslor och impulser till självdestruktivt beteende. En del blir också hjälpta av medicinering. Om du misstänker att du är drabbad är det därför bra om du tar kontakt med vårdcentralen eller öppenvårdspsykiatrin för att diskutera vilken hjälp du behöver och kan få.
Vid akuta problem finns det mobila team, eller så kanske någon anhörig kan hjälpa dig att komma till en psykiatrisk akutmottagning.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning
Det finns inget blodprov, laboratorietest eller liknande som kan visa om du har emotionellt instabil personlighetsstörning. Diagnosen ställs genom att vårdpersonal, vanligen läkare eller psykolog, genomför en strukturerad intervju med dig. Intervjun görs utifrån någon av de två diagnosmanualer som används för psykiska sjukdomar i Sverige, DSM-IV eller ICD-10. Med hjälp av dina svar, kännedom om dig som patient och eventuell information från andra källor bedömer sedan intervjuaren om du uppfyller kriterierna för diagnosen.
Beroende på vilken av de två diagnosmanualerna som används benämns diagnosen antingen emotionellt instabil personlighetsstörning (ICD-10) eller borderline personlighetsstörning (DSM-IV).
De olika mönster som diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning försöker fånga finns också beskrivna i flera andra diagnoser, och det är ofta svårt att komma fram till vilken diagnos som bäst beskriver en persons problem. Att rätt diagnos ställs är mycket viktigt för att den drabbade ska få rätt hjälp, stöd och möjligheter att förstå sina problem.
Följande diagnoser överlappar diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning:
Innan man ställer diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning är det därför viktigt att ta ställning till om någon av dessa alternativa diagnoser bättre beskriver problematiken eller kan ställas parallellt.
Du som har fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning bör få genomgå nya intervjuer med några års mellanrum för att se om du fortfarande uppfyller kriterierna för diagnosen.
Behandling av emotionellt instabil personlighetsstörning
Dialektisk beteendeterapi, DBT
Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av psykoterapi som utvecklades i USA i mitten av 1980-talet för självmordsnära patienter med borderline personlighetsstörning. Metoden, som visat goda resultat, består av kognitiv beteendeterapi, undervisning och psykoterapi individuellt och i grupp. I terapin får du lära dig ett annat sätt att förhålla dig till andra människor och att hantera de starka känslor som väller upp.
I första hand går behandlingen ut på att hjälpa dig att uthärda känslorna av isolering, depression och ångest utan att tillgripa ett självdestruktivt beteende.
Ibland krävs intagning på sjukhus. När du kommit ut kan du fortfarande behöva ytterligare stöd i form av dagvård, grupp-, par- eller familjeterapi.
Mentaliseringsbaserad terapi, MBT
Mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är en annan form av psykoterapi som utvecklats för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och som syftar till att öva upp och stabilisera förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre. Terapin ska hjälpa patienten att förstå vad hon känner och varför hon upplever det hon upplever.
Läkemedel
En del av dem som fått diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning eller borderline personlighetsstörning mår bättre av antidepressiva eller stämningsstabiliserande och i vissa fall antipsykotiska mediciner. Andra mår bäst när de är helt utan mediciner. Vissa behöver medicin under svåra perioder i livet men klarar sig utan när livsomständigheterna är bättre. Det är viktigt att du som patient får göra en noggrann utvärdering tillsammans med din läkare av vad som fungerar bäst för dig.
Det finns inget enskilt läkemedel som botar alla de mönster som beskrivs i diagnosen. Men vissa delar av mönstren kan påverkas positivt av medicin.
Råd till anhöriga
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från stödorganisationen ANBO, Anhörigföreningen Borderline. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhöriga har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.
