Eksem finns i olika varianter. De vanligaste är böjveckseksem, mjälleksem, blöjeksem samt allergiska och icke-allergiska kontakteksem. Klåda är det vanligaste tecknet på eksem. Huden blir röd och inflammerad. Det finns olika krämer och salvor för att få bort eksemet. Sök vård om det inte försvinner.
Eksem är vanligt, men de flesta eksem är inte allergiska. Ser du ett mönster där eksemet uppstår gång på gång, till exempel när du utsätts för ett speciellt ämne, kan det vara en trolig utlösande orsak.
En utredning om orsaken är allergiskt kan göras i speciella fall och framför allt om eksemet inte blir bättre efter behandling. Vid kontaktallergi kan du till exempel se rodnad runt klockan på armen.
Hos små barn kan viss mat som mjölk, fisk, och ägg, ge eksem. Vuxna får andra symtom som nässelutslag, vid matallergi.
Stress kan vara en bidragande orsak till att du får eksem eller att ditt eksem försämras.
Det är skillnad på torr hud och eksem.
Det finns många olika typer av eksem. Här är några:
Blöjeksem
Blöjeksem eller blöjutslag är en sorts icke-allergiskt kontakteksem som beror på att huden vid upprepade tillfällen blivit våt av vanligtvis kiss och vatten. Eksemet kan bli infekterat av jästsvampar på grund av den fuktiga miljön.
Böjveckseksem – atopiskt eksem
Böjveckseksem är vanligast hos barn. Små barn, under ett till två års ålder, får ofta ett diffust kliande eksem. Äldre barn får ofta eksem i arm- och knäveck samt baksidan av låren, men kan också vara spritt över kroppen. Ofta försvinner eksemet med åren, men för vissa fortsätter eksemet upp i vuxen ålder. Hos vuxna sitter eksemet oftast på den övre delen av bålen, ansikte och händer.
Böjveckseksem är ibland kopplat till födoämnesallergi, hösnuva och/eller astma.
Mjälleksem – seborroiskt eksem
Mjälleksem sitter oftast i hårbottnen, runt näsan och i ögonbrynen. Det kan även finnas över bröstbenet och i ljumskarna. Orsaken är en obalans i den normala hudfloran då mjällsvampen, som finns hos alla människor, ger en eksemreaktion i huden.
Icke-allergiska kontakteksem
Icke-allergiska kontakteksem kan du få om du är mycket i kontakt med ämnen som skadar det yttre hudlagret. Vanligen är det tvål, tvättmedel eller lösningsmedel som ger sådana besvär. Det kan ta flera månader för eksemen att läka och hudens motståndskraft är sämre under ännu längre tid.
Allergiska kontakteksem
Du kan få kontaktallergi av mer än 3 700 ämnen. Läs mer om allergi.
Kontaktallergi uppstår när huden under en längre tid kommer i direktkontakt med ett allergiframkallande ämne.
Nickel är den vanligaste anledningen till kontaktallergi och en vanlig bidragande och försämrande orsak till handeksem hos framförallt kvinnor. Kontaktallergi ger eksem i form av små, kliande blåsor där huden varit i beröring med det ämne man är allergiskt mot.
Andra ämnen som kan ge kontaktallergi är bland annat konserveringsmedel och parfym.
Allergin kan försvagas med åren, men du får oftast räkna med att den finns kvar livet ut.
Symtom på eksem
Klåda är det vanligaste tecknet på eksem. Huden blir röd och inflammerad. Ibland blir det röda knottror och/eller vattenblåsor. Om blåsorna går sönder uppstår sår som vätskar sig och lätt blir infekterade.
När eksemet stått länge blir huden torr och förtjockad av inflammationen och kliandet, vilket gör att du kan få sprickor som gör ont.
Förebygg eksem
- Undvik överdriven tvättning.
- Använd regelbundet mjukgörande kräm eller badolja om du har torr hud.
- Hos blöjbarn – byt blöja ofta, håll rent med vatten, lufta ofta genom att låta barnet ligga med naken stjärt, använd skyddande fet salva.
- Undvik ämnen som du vet att huden reagerar mot.
- Undvik att riva om det kliar.
- Avstå från oädla metallsmycken, särskilt om de sitter fast i hål genom huden (örsnibbar och piercing).
- Använd plasthandskar om du ofta är i kontakt med vatten. Ha gärna bomullshandskar innanför så att händerna hålls torra.
Egenvård av eksem
- Håll huden mjuk och smidig genom att regelbundet, många gånger per dag, smörja med mjukgörande kräm eller salva.
- Att riva på eksemet gör att det kliar ännu värre. Det ökar dessutom risken för infektion. Försök hellre att nypa försiktigt där det kliar. Riv inte loss lösa fjäll eller hudflagor. Smörj i stället med mjukgörande kräm.
- Receptfri hydrokortisonsalva minskar klådan och dämpar inflammationen. Salvan kan vid regelbunden användning läka ett lindrigt eksem.
- Om du har eksem i hårbottnen kan du pröva ett receptfritt mjällschampo. Följ anvisningarna på förpackningen. Apoteket har mer information.
- Vid blöjeksem gäller att lufta ofta, tvätta inte med vatten vid varje blöjbyte och låt stjärten helst lufttorka. Använd feta skyddande salvor som till exempel vitt vaselin. Ibland kan du använda receptfri hydrokortisonkräm eller en blandning av svampdödande medel och hydrokortisonkräm. Fråga din BVC-sköterska först om ditt barn är yngre än två år.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård för eksem
Kontakta din vårdcentral eller barnavårdscentral:
- om barn under två år får eksem
- vid eksem nära ögonen
- om eksemet är varigt eller vätskar sig mycket
- om eksemet har djupa sårsprickor
- om eksemet inte blir bättre efter en veckas behandling med hydrokortison.
Adress och telefonnummer till vårdmottagningar hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet genom att använda Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning av eksem
Eksem kräver ofta inte någon annan undersökning än att en läkare tittar på eksemet, för att ställa diagnos och ge rätt behandling. Om möjligt försöker läkaren hitta orsaken till dina eksem .
Om du har besvärliga eksem som inte blir bättre av kräm eller salva, eller om eksemet snabbt kommer tillbaka, kan hudläkare göra en utredning för att se om eksemet beror på allergi. Det görs framför allt hos vuxna genom så kallat lapptest. Då sätts de vanligaste allergiframkallande ämnena på huden under plåster i två dygn och sedan ser man om eksem bildats.
Ibland kan blodprov eller pricktest användas, framför allt hos små barn.
Behandling av eksem
Om du har svåra eksem och receptfria krämer eller salvor inte hjälper, kan din läkare skriva ut receptbelagd kräm. Ibland krävs ljusbehandling med ultraviolett ljus, och vid svåra tillstånd tablettbehandling. Om din läkare bedömer att du behöver specialbehandling kan du få remiss till hudläkare.
Läkemedel mot eksem
Läs om rekommenderade läkemedel vid eksem.