Dyskalkyli (Räknesvårigheter)

Dyskalkyli innebär att man har en medfödd svårighet för räkning. Det har inget med intelligens att göra utan är en funktionsnedsättning precis som dyslexi.

Ofta upptäcks dyskalkyli när barnet går på mellanstadiet och får problem med att följa med på matematiklektionerna. Misslyckanden i skolan ger lätt dåligt självförtroende. Därför är det viktigt att betona de starka sidorna, inte bara de områden där extra stöd behövs.

Dyskalkyli kan leda till besvär för den som är drabbad eftersom mycket i livet handlar om matematik. Att till exempel inte kunna räkna ut vad man ska betala för maten i affären, inte kunna läsa busstidtabellen eller komma ihåg ett viktigt telefonnummer kan göra vardagen svår.

Kännetecken på dyskalkyli

• Mycket svårt att lära in och förstå de fyra räknesätten
• Svårt att minnas siffror
• Räknar långsamt
• Kastar om siffror - 246 blir 264
• Svårt att uppfatta antal och mängd
• Svårt att lära sig klockan
• Dålig tidsuppfattning
• Svårt att hantera pengar och att sköta sin ekonomi
• Dåligt lokalsinne, svårt att hitta, skilja på höger och vänster, läsa kartor
• Svårt att läsa och förstå tidtabeller
• Svårt att planera och organisera

Dyskalkyli är ärftligt. Ofta har en eller flera i familjen, eller någon nära släkting, svårigheter att räkna.

Det är viktigt att ta reda på om räknesvårigheterna hör ihop med allmänna inlärningssvårigheter, en språkstörning eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar som ADHD eller Aspergers syndrom.

Vid ADHD kan det vara svårt att komma ihåg hur tal ska lösas och vilket räknesätt som ska användas. Vid Aspergers syndrom handlar det om att förstå hur talen förhåller sig till varandra. Har man allmänna inlärningssvårigheter behövs hjälp och stöd i all inlärning.

Sök hjälp vid dyskalkyli

Om du tror att ditt barn har räknesvårigheter ska du i första hand vända dig till skolan. En utredning görs ofta i samarbete mellan skola och logoped på talklinik.

Utredning av dyskalkyli

En psykologutredning görs som komplement till lärarnas pedagogiska bedömning. Utredningen ska innehålla uppgifter om barnets allmänna begåvning, koncentrationsförmåga, form- och rumsuppfattning och arbetsminne. Vid behov remitteras barnet vidare till talklinik.

Om du som vuxen lider av räknesvårigheter kan du vända dig till en psykologmottagning för en bedömning och eventuell vidare remiss till talklinik.

Träffa logoped

Vid utredningen får man träffa en logoped och göra olika sifferövningar. Förmågan att använda olika räknesätt, att uppfatta antal och mängd samt att förstå klockan testas. Utredarna tittar också på hur barnet räknar och tar sig an matteproblemen. Det görs även en bedömning av läs- och skrivförmågan.

Stöd och hjälpmedel

Vid ett avslutande möte på talklinik får eleven veta hur han eller hon kan hjälpa sig själv. Föräldrarna får också tillfälle att ställa frågor. Dessutom får läraren möjlighet att diskutera hur han eller hon kan förbättra elevens möjligheter till inlärning.

Skolan är skyldig att anpassa miljön efter elevernas behov. Stöd från specialpedagog och skolpsykolog som samarbetar kan betyda mycket för barnets utveckling.

Hjälpens utformning beror på hur svårigheterna ser ut. Om barnet även har en språkstörning får man ha det i åtanke när man kommer till lästal. Förutom pedagogiskt stöd finns det olika typer av hjälpmedel, till exempel miniräknare och tryckta multiplikationstabeller.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra lever med dyskalkyli kan vara värdefullt, även för närstående. Läs om Christoffer som har dyskalkyli.