Diskbråck

Diskbråck får du oftast i den rörliga delen av ryggen, framförallt i ländryggen. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. I enstaka fall kan det bero på att du till exempel har lyft tungt, vridit eller böjt ryggen på ett särskilt olyckligt sätt.

Symtom på diskbråck

Diskbråck i ländryggen kan påverka nervrötterna i ryggen och ge utstrålande smärta i benet, även kallad ischias. Diskbråck i ländryggen börjar oftast som en molande värk i ryggen. Du känner sedan en skärande smärta som strålar ned i benet. Ofta blir värken värre när du håller benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt. Det kan också bli så att benet och foten domnar, de kanske till och med känns svaga eller förlamade.

I värsta fall kan du tappa känseln runt ändtarm och könsorgan och förlora förmågan att känna dig kissnödig.

Småskador på diskarna kan troligen ge övergående ryggskott utan ischiassmärta i benet. Många har diskbråck som inte ger några besvär, men som kan upptäckas i samband med undersökning med magnetkamera. Sådana diskbråck behöver inte behandlas eller utredas vidare.

Diskbråck läker ut så småningom.

Diskbråck i halsryggen

Diskbråck i halsryggen kan påverka nervrötterna i halsryggen och ge utstrålande smärta i armen. I sällsynta fall kan diskbråck i halsryggen påverka ryggmärgen så att benen känns svaga eller blir förlamade.

Förebygg diskbråck

Det är svårt att peka ut några speciella beteenden som kan öka risken för diskbråck. Men undvik att:

• köra kraftigt vibrerande fordon
• böja ryggen, samtidigt som du vrider kroppen.

Råd vid diskbråck

Även om det gör ont bör du röra på dig så mycket som det går. Det kan ta månader innan du blir riktigt bra igen, så ha tålamod.

• Ta dig upp ur sängen så fort den värsta smärtan har gett med sig.
• Återvänd till jobbet om arbetet inte är fysiskt påfrestande. Undvik att sitta långa stunder.
• Promenera och träna rygg- och benmusklerna litet lätt.
• Försök att hitta en smärtfri ställning att vila i.
• Om du har diskbråck i halsryggen: lägg armen eller handen bakom nacken för att lindra värken i armen.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om:

• du inte har blivit bättre efter två till tre veckor
• du är 55+ och aldrig har haft ont i ryggen tidigare

• du har behandlats för cancer eller benskörhet.

De kan ge dig en remiss för att komma vidare till kiropraktor, naprapat, sjukgymnast, läkare med specialutbildning i ortopedmedicinen eller en mottagning som behandlar skelett och rörelsesjukdom.

Kontakta en akutmottagning om:

• ett barn under 18 år har mycket ont
• kissar på dig eller inte känner att du är kissnödig
• du har domningskänsla runt ändtarm och könsorgan
• du har domningar, stickningar eller svaghet i benen
• du är vinglig och inte känner var du har fötterna
• du får akut ont efter en olycka.

Adress och telefonnummer till vårdmottagningar hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet genom att använda Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid diskbråck

Läkaren gör en undersökning för att kontrollera:

• reflexerna i ben och armar
• känseln i ben och underliv
• funktionen i ändtarmens ringmuskel
• var i ryggen värken sitter
• om ischiassmärtan kan framkallas.

Om du inte har blivit bättre efter fyra till sex veckor bör du röntgas med vanlig röntgen, om det inte har gjorts tidigare. När besvären i benet är så svåra eller långdragna att man överväger operation bör man göra en datortomografi (skiktröntgen) eller en undersökning med magnetkamera (MR).

Behandling av diskbråck

Diskbråck läker oftast ut av sig självt, oftast efter några månader. Behandlingen, som går ut på att lindra smärtan, består i första hand av smärtstillande läkemedel. Smärtbehandlingen kan ibland kompletteras med behandling hos kiropraktor, naprapat, sjukgymnast eller läkare.

Sjukgymnastik

Sjukgymnasten ger exempelvis TENS, Akupunktur och fysisk aktivitet på recept. Även massage och värmebehandling kan ha en generell smärtlindrande effekt.

Operation

Diskbråck opereras om du blir akut dålig, värken är outhärdlig, eller om du inte blir bättre efter två till tre månaders behandling.

Operation i ländryggen sker oftast från ryggsidan genom ett mindre snitt. Ryggmuskulaturen i området hålls undan och en liten öppning görs genom ligamentstrukturer i bakre delen av kotpelaren. Under dessa hittar man diskbråcket. Nervstrukturer hålls undan och diskbråcket plockas ut med små tänger. När diskbråcket är borttaget sys såret ihop.

Efter operation behöver du träna med sjukymnast.

Läkemedel

Du kan tillfälligt lindra smärtan med receptfria värktabletter för att kunna röra dig. Börja med tabletter som innehåller paracetamol. Om detta inte hjälper kan du prova antiinflammatoriska medel. Fråga på apoteket så kan de ge dig råd. Läs mer om rekommenderade läkemedel vid diskbråck enligt Kloka Listan.

Efter diskbråck

När du är fri från dina besvär kan du röra dig som vanligt. Du kan också träna som du gjorde innan men undvik tunga lyft ett tag. Försök bygga upp din ryggmuskler men belasta inte ryggen ensidigt. När du lyfter lyft på rätt sätt. En bra form av motion är vardagsmotion: cykla till affären, gå i trappor istället för att ta hissen, gå till jobbet eller gå en bit.

Återfall

Ungefär fem procent av de som opereras för diskbråck får ett nytt diskbråck på samma ställe i ryggen. Det anses inte vara någon skillnad på återfallsrisk om man opererats eller inte.