Diskbråck

Diskbråck får du oftast i den rörliga delen av ryggen, framförallt i ländryggen. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. I enstaka fall kan det bero på att du till exempel har lyft tungt, vridit eller böjt ryggen på ett särskilt olyckligt sätt.

Symtom på diskbråck

Diskbråck i ländryggen kan påverka nervrötterna i ryggen och ge utstrålande smärta i benet, även kallad ischias. Diskbråck i ländryggen börjar oftast som en molande värk i ryggen. Du känner sedan en skärande smärta som strålar ned i benet. Ofta blir värken värre när du håller benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt. I allvarliga fall får du så ont att kroppen låser sig. Det kan också bli så att benet och foten domnar, de kanske till och med känns svaga eller förlamade. Läs mer under länken Ischias.

I värsta fall kan du tappa känseln runt ändtarm och könsorgan och förlora förmågan att känna dig kissnödig.

Småskador på diskarna kan troligen ge övergående ryggskott utan ischiassmärta i benet. Många har diskbråck som inte ger några besvär, men som kan upptäckas i samband med undersökning med magnetkamera. Sådana diskbråck ska inte behandlas eller utredas vidare.

Diskbråck i halsryggen

Diskbråck i halsryggen kan påverka nervrötterna i halsryggen och ge utstrålande smärta i armen. I sällsynta fall kan diskbråck i halsryggen påverka ryggmärgen så att benen känns svaga eller blir förlamade.

Förebygg diskbråck

Det är svårt att peka ut några speciella beteenden som kan öka risken för diskbråck. Men undvik att:

• köra kraftigt vibrerande fordon
• böja ryggen, samtidigt som du vrider kroppen.

Råd vid diskbråck

Även om det gör ont bör du röra på dig så mycket som det går. Det kan ta månader innan du blir riktigt bra igen, så ha tålamod.

• Ta dig upp ur sängen så fort den värsta smärtan har gett med sig.
• Återvänd till jobbet om arbetet inte är fysiskt påfrestande. Undvik att sitta långa stunder.
• Promenera och träna rygg- och benmusklerna litet lätt.
• Försök att hitta en smärtfri ställning att vila i.
• Om du har diskbråck i halsryggen: lägg armen eller handen bakom nacken för att lindra värken i armen.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Kontakta din vårdcentral om:

• du inte har blivit bättre efter två till tre veckor
• du är 55+ och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
• du har behandlats för cancer eller benskörhet.

Kontakta en akutmottagning om:

• ett barn under 18 år har mycket ont
• kissar på dig eller inte känner att du är kissnödig
• du har domningskänsla runt ändtarm och könsorgan
• du har domningar, stickningar eller svaghet i benen
• du är vinglig och inte känner var du har fötterna
• du får akut ont efter en olycka.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under fliken Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter.

Undersökning vid diskbråck

Läkaren gör en undersökning för att kontrollera:

• reflexerna i ben och armar
• känseln i ben och underliv
• funktionen i ändtarmens ringmuskel
• var i ryggen värken sitter
• om ischiassmärtan kan framkallas.

Om du inte har blivit bättre efter fyra till sex veckor bör du röntgas med vanlig röntgen, om det inte har gjorts tidigare. När besvären i benet är så svåra eller långdragna att man överväger operation bör man göra en datortomografi (skiktröntgen) eller magnetkameraundersökning (MR).

Behandling av diskbråck

Diskbråck läker oftast ut av sig självt, oftast efter några månader. Behandlingen, som går ut på att lindra smärtan, består i första hand av smärtstillande läkemedel. Den kan kompletteras med behandling hos kiropraktor, naprapat, sjukgymnast med specialutbildning (OMT) och läkare med specialutbildning i ortopedmedicin.

Operation

Diskbråck opereras om du blir akut dålig, värken är outhärdlig, eller om du inte blir bättre efter två till tre månaders behandling.

Läkemedel

Du kan tillfälligt lindra smärtan med receptfria värktabletter för att kunna röra dig. Börja med tabletter som innehåller paracetamol. Om detta inte hjälper kan du prova antiinflammatoriska medel som innehåller ibuprofen. Fråga på apoteket så kan de ge dig råd. Läs mer under länken Rekommenderade läkemedel vid diskbråck.

Efter diskbråck

Tänk på att:

• träna och stretcha dina ryggmuskler
• lyfta rätt och undvika tunga lyft
• inte belasta ryggen ensidigt
• ofta ta paus om du till exempel åker bil långt
• vardagsmotionera: cykla till affären, gå i trappor med mera.