Diarré hos barn

Diarré innebär att något irriterar insidan av tarmen. Tarmen arbetar för fullt och pressar allt som är i tarmen fort framåt mot ändtarmen. Då hinner inte tarmen suga upp vätskan på vägen. Avföringen blir flytande, nästan vattentunn, och kroppen förlorar vätska.

Det finns olika orsaker till att barn får diarré. Här är några:

• Det vanligaste är att barnet drabbas av en vanlig virusinfektion. Detta händer nästan alla barn någon gång. Läs mer om virus och bakterier.
• Behandling med antibiotika kan också ge diarré, eftersom den normala tarmfloran slås ut och gör tarmen känslig för andra bakterier.
• Långvarig diarré kan bero på sjukdom i mag- och tarmkanalen eller på överkänslighet mot vissa ämnen, till exempel gluten eller komjölk. Läs mer om födoämnesallergi.
• Förgiftning. Svampgifter och olika giftiga metaller kan medföra mer eller mindre tillfälliga kraftiga diarréer.
• Diarréer som uppkommer av bakterier i maten kan förekomma men misstänks framför allt när man haft diarréer mer än en vecka. Läs om hur du hanterar maten rätt.

Det är vanligt att barn i åldern sex månader till tre år har långvarig lös avföring, trots att de mår bra i övrigt. Om barnet ser ut att må bra och växer som det ska är detta oftast ingenting att oroa sig för.

Symtom på diarré

Diarré är tunna, lösa avföringar i stora mängder som oftast varar under en kortare tid. Det är vanligt att diarré förekommer tillsammans med andra symtom på mag- och tarminfektion, till exempel ont i magen, feber, illamående och kräkningar.

Förebygga diarré

Smitta

Virus- och bakterieinfektioner som ger diarré är ofta väldigt smittsamma. Kom ihåg att alltid tvätta händerna efter toalettbesök.

God hygien i köket är viktigt, både vid tillagning och vid förvaring av matvaror.

Det kan vara svårt att undvika att träffa personer med diarré, särskilt på förskola och skola där det är vanligt. Men undvik att träffa personer du vet har diarré.

Egenvård vid diarré

Om ditt barn har diarré är det viktigt att du som förälder är uppmärksam på hur barnet mår. Små barn är mycket känsliga för uttorkning och kan snabbt bli sämre. Hög feber gör att barnet förlorar mer vätska och därför är det viktigt att ta tempen ett par gånger per dygn. Kontrollera att ditt barn kissar normalt.

Barn i åldrarna 6-12 månader behöver 0,5-1 liter vätska per dygn och barn över ett år 1-1,5 liter.

Detta kan du göra för att motverka att ditt barn blir uttorkat:

• Om ditt barn ammas - amma oftare och sluta med eventuell annan mat. Kanske behöver ditt barn också vätskeersättning.
• Om ditt barn får modersmjölksersättning eller äter fast föda: Låt barnet äta vad det vill, bara vätskebehovet tillgodoses.
• Om ditt barn får akut diarré kan du genast starta behandling med vätskeersättning. Vätskeersättning kan du köpa på apoteket. Vätskeersättningen innehåller en perfekt balans av vatten, salt och socker och det är viktigt att den blandas precis enligt anvisningarna på förpackningen. Om ditt barn kräks kan du försöka att ge små mängder, till exempel med tesked.
• Man kan också prova annan dryck än vätskeersättning. Det är då bra om drycken innehåller lite socker, så att barnet får lite energi. Om barnet däremot får för mycket socker kan det leda till mer diarré. Man ska därför undvika läskedrycker och lightdrycker.

Så fort ditt barn vill kan det få börja äta som vanligt igen. Man kan prova att blanda i lite extra fett i maten, till exempel en klick smör. Vid svårare diarré är det bra att undvika mjölk, glass, läskedrycker och fullkornsvälling de första tre dagarna. Det är också bra att vänta med fiberrik mat tills barnet är helt friskt.

När diarrén slutat, barnet är piggt och äter vanlig mat igen kan han eller hon gå tillbaka till dagis eller skola.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

Om du är osäker kan du också prata med din BVC-sjuksköterska eller skolhälsovården.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Om ett litet barn får långvarig diarré kan det få allvarliga följder. Vid diarré hinner tarmen nämligen inte ta upp tillräckligt med vätska och salter ur tarminnehållet och hos ett litet barn kan därför diarré ganska snabbt leda till uttorkning.

Kontakta en vårdcentral så att en läkare kan avgöra om barnet är uttorkat. Läkaren kan också utreda vad diarrén beror på.

En mag- och tarminfektion som beror på en virus- eller bakteriesmitta kan gå över av sig själv. För att ta reda på om diarrén beror på allergi- eller överkänslighet krävs en ordentlig utredning.

Om barnet har blivit sjukt under eller direkt efter en utlandsresa bör man också söka vård.

Kontakta läkare eller sjuksköterska omgående om ditt barn har diarré och:

• är under sex månader och inte verkar må bra
• är slött och likgiltigt
• inte får behålla någon vätska
• kissar små mängder och inte har kissat på sex timmar
• har över 39 grader i feber
• har kraftiga magsmärtor
• har blodblandad diarré eller kräkningar
• vanligen ammas och nu inte vill ha bröstet eller nappflaskan
• fortfarande har rikliga diarréer efter fyra dagar.

Adress och telefonnummer till vårdmottagningar hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet, genom att använda Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling mot diarré

Om barnet är svårt uttorkat kan vätska ges i form av intravenöst dropp, som snabbt återställer vätskebalansen. Små barn med diarré behöver övervakas och om barnet har kraftig vätskeförlust kan det hända att barnet får vara kvar på sjukhuset i ett par dagar tills infektionen gått över.

Läkaren kan också ta reda på vad som orsakar diarrén för att kunna sätta in rätt behandling.

Om symtomen beror på allergi eller överkänslighet behövs långsiktig behandling bland annat i form av kostförändringar.