Diabetesretinopati är kärlförändringar i ögats näthinna som orsakas av diabetes. Förändringarna ger till en början inga symtom. Det är därför viktigt för dig som har diabetes att gå på regelbundna ögonkontroller. Då kan förändringar i näthinnan upptäckas i tid och behandlas med laser innan de orsakat svåra synskador. Du kan förebygga diabetesretinopati genom att hålla blodsocker, blodtryck och blodfetter på en bra nivå.
Om du har högt blodsocker under en längre tid kan det uppstå sjukliga förändringar i de små blodkärlens väggar. När det drabbar blodkärlen i ögats näthinna kallas det diabetesretinopati.
Vid diabetesretinopati försvagas kärlväggarna i näthinnan och det uppstår små utbuktningar som kan läcka blod och vätska. Så småningom kan blodkärlen täppas till, vilket innebär att delar av näthinnan inte får tillräckligt med blod. Det kan leda till att nya blodkärl bildas. Från de nybildade, sköra kärlen kan blod läcka ut i ögat. Om blödningar och svullnader i ögat drabbar gula fläcken – den centrala delen av näthinnan där seendet är som skarpast – kan synen skadas. Blödningarna kan på sikt även orsaka bindvävsärr på näthinnan. Då ökar risken för näthinneavlossning, som i värsta fall kan leda till blindhet.
Diabetesretinopati leder numera sällan till svåra synskador eftersom patienter med diabetes regelbundet får gå på kontroll för att man i tid ska upptäcka förändringar i näthinnan. Om kontrollen visar att det har uppstått förändringar som hotar synen kan dessa behandlas med laser.
Cirka 35–65 procent av alla personer med diabetes beräknas ha någon form av näthinneförändringar medan 10–35 procent har förändringar som hotar synen.
Symtom vid diabetesretinopati
Diabetesretinopati ger inga symtom förrän sjukdomen har angripit gula fläcken i den centrala delen av näthinnan eller orsakat blödningar framför näthinnan eller i glaskroppen – den geléartade substans som fyller ut utrymmet mellan linsen och näthinnan. När en synskada väl har uppstått kan den märkas som mörka skuggor över synfältet.
Riskfaktorer
Flera faktorer har betydelse för om en person med diabetes ska utveckla diabetesretinopati:
- hur länge man har haft diabetes – ju längre tid man haft sjukdomen desto större är risken att drabbas av näthinneförändringar
- dålig inställning av blodsockervärdet
- högt blodtryck
- höga blodfettsvärden
- hormonella förändringar i kroppen, som exempelvis vid graviditet
- rökning.
Förebygg diabetesretinopati
Du som har diabetes kan förebygga diabetesretinopati genom att:
- se till att långtidsvärdet på blodsockret, det så kallade HbA1C, ligger på en bra nivå
- se till att blodtryck och blodfetter ligger på en bra nivå
- gå på regelbundna kontroller då ögonbotten fotograferas. På så sätt kan förändringar som ännu inte givit upphov till några symtom upptäckas och behandlas i tid.
Fråga om råd
Om du har frågor om hälsa och sjukvård kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du drabbas av synstörningar och inte redan har diagnosen retinopati kontaktar du optiker eller vårdcentral för att bli undersökt.
Om du har fått diagnosen diabetesretinopati och har besvär tar du kontakt med din ögonläkare.
Vissa mottagningar kan du kontakta och även beställa tid hos via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Undersökning vid diabetesretinopati
Ögonbottenfotografering innebär att ögonbotten, ögats bakre del där näthinnan sitter, fotograferas med särskild ögonbottenkamera. Genom att jämföra bilder tagna vid olika tidpunkter kan man följa upp förändringar i näthinnan.
Har du diabetes typ 1, som oftast börjar under barn- och ungdomsåren, får du gå på regelbundna kontroller från tio års ålder. Har du diabetes typ 2, som i regel bryter ut senare i livet, bör du undersöka dina ögon när du fått din diabetesdiagnos.
Om undersökningen inte visar på några förändringar i näthinnan får du gå på ny kontroll vartannat år. Vid lindriga förändringar får du gå på årlig kontroll. Om ögonbottenfotograferingen visar på förändringar i näthinnan som hotar synen kallas du till undersökning av ögonläkare som beslutar om fortsatta kontroller och eventuell behandling.
Du som har diabetes får en remiss till ögonbottenfotografering av din diabetesläkare. Ofta går det till så att en mobil kameragrupp bokar in en eller flera dagar på vårdcentralen och att diabetesläkaren eller sköterskan kallar patienterna med diabetes till kontroll. I annat fall görs undersökningen på en ögonmottagning. Även om du som regel blir kallad till undersökning kan det vara bra att själv hålla reda på när det är dags för nästa kontroll.
Behandling av diabetesretinopati
Förändringar i näthinnan behandlas med laser. Behandlingsmetoden kallas fotokoagulation.
Först bedövas ögat med ögondroppar. Sedan projiceras en ljusstråle in i ögat, på ögonbotten där näthinnan sitter. Ljusstrålen gör små brännskador som täpper till skadade blodkärl och förhindrar att nya bildas. På så sätt kan blödningar upphöra och svullnader försvinna.
Ofta behövs flera behandlingar för att man ska få ett gott resultat. Målet med behandlingen är att bevara den synförmåga patienten har kvar och bromsa vidare försämringar. Däremot förbättras sällan synskärpan.
Behandlingen kan ge biverkningar i form av ökad ljuskänslighet och försämrat mörkerseende. Sådana besvär kan också orsakas av sjukdomen i sig. Biverkningarna kan bli bestående men är sällan svåra. I de fall där svåra komplikationer som näthinneavlossning och blödningar i glaskroppen uppstår kan man ofta rädda något av synen genom operation.
