Diabetes mellitus (typ 1-diabetes, typ 2-diabetes)

Diabetes finns i olika former. De vanligaste är:

• Diabetes typ-2, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte har förmåga att producera tillräckligt med insulin. Har hög ärftlighet.
• Diabetes typ-1, börjar oftast under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Har låg ärftlighet. Läs även diabetes hos barn.
• Graviditetsdiabetes, som orsakas av att man under graviditeten inte förmår att producera tillräckligt med insulin. Om du haft graviditetsdiabetes har du också en ökad risk att utveckla diabetes senare i livet.

Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler.

Diabetes kan fastställas genom blodprov. Om du vid två tillfällen, på fastande mage, har ett blodsocker som är lika med eller högre än 7,0 millimol per liter (mmol/l) får du diagnosen diabetes. Hos personer som inte har diabetes ligger blodsockret under 5,6 millimol per liter på fastande mage. Området mellan 5,6 - 6,9 millimol per liter benämns som nedsatt tolerans mot glukos, socker. Om du har nedsatt glukostolerans innebär det att du har risk att utveckla diabetes längre fram. Rådet till dig som har nedsatt glukostolerans är att motionera och vara fysiskt aktiv samt att gå ner i vikt om du är överviktig.

Om du har högt blodsocker under en längre tid kan dina blodkärl skadas. Det kan bland annat leda till hjärtinfarkt, stroke eller skador på ögon och njurar. Du kan också få förändringar i olika nervfunktioner, vilket bland annat kan påverka den sexuella funktionen och känseln i fötterna. Läs mer under Att leva med diabetes längre ner i artikeln.

Diabetes kallades tidigare sockersjuka, vilket inte är en korrekt benämning.

Symtom vid diabetes

Klassiska tecken på diabetes är:

• ökad trötthet
• att man ofta är törstig
• att man kissar mycket
• att man går ner i vikt.

Diabetes typ 2

Symtomen vid typ 2-diabetes är svaga. Därför kan man ha sjukdomen utan att känna av den. De flesta har inga symtom. Sjukdomen upptäcks ofta vid en hälsokontroll eller i samband med annan provtagning.

Diabetes typ 1

Typ 1-diabetes får man mer akut med tydligare symtom.

Graviditetsdiabetes

Graviditetsdiabetes fastställs genom blodprov.

Fråga om råd

Har du frågor kan du dygnet runt kontakta en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Kontakta din husläkarmottagning/vårdcentral om du misstänker att ditt blodsocker är för högt. Eller om du ofta är törstig och behöver dricka betydligt mer än tidigare.

Adress och telefonnummer till en akutmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet, genom Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Vårdkontakt

Patienter som har typ 1-diabetes behandlas oftast av läkare på en diabetesmottagning på sjukhus, medan patienter med typ 2 oftast behandlas av läkare på vårdcentral.

Diabetessjuksköterskan ger råd om hur du ska klara av det dagliga livet med diabetes, visar hur hjälpmedlen fungerar, ger råd om behandling, mat och motion.

Diabeteshjälpmedel

Nu kan du som har diabetes beställa hem dina hjälpmedel via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning vid diabetes

För att fastställa diabetes mäter man blodsockerhalten på fastande mage. Du har diabetes om två blodprov, tagna vid olika tillfällen, visar ett värde som är lika med eller över 7,0 millimol per liter.

Behandling av diabetes

Det är viktigt att ha ett så normalt blodsocker som möjligt för att undvika följdsjukdomar till diabetes.

Diabetes typ 1

Vid typ 1-diabetes är behandlingen alltid insulin som antingen ges med sprutor dagligen eller med en insulinpump.

Diabetes typ 2

Vid typ 2-diabetes kan man ofta få ett bra blodsocker genom att ändra sina mat- och motionsvanor. Efter en tid behöver man ofta sätta in tabletter för att efter ytterligare ett antal år komplettera med insulin. Behandlingen är individuellt avpassad och kan variera mycket mellan olika personer.

Vid typ 2-diabetes är det vanligt att man förutom behandlingen för sitt blodsocker också behöver behandling för högt blodtryck och höga blodfetter.

Läs mer om rekommenderade läkemedel vid diabetes enligt Kloka Listan.

Att leva med diabetes

• Typ 1-diabetes är en sjukdom som, vad vi vet i dag, inte går att förebygga. Det gäller att få balans mellan mat, motion och insulindoser för att må bra. Råden vad gäller mat och fysisk aktivitet liknar dem som ges vid typ 2-diabetes. Kostråden gäller även befolkningen överlag.
• När det gäller typ 2-diabetes är det viktigt att motionera och att väga normalt. Om du är överviktig är det bra om du kan försöka gå ner i vikt.

Motion är viktig. All form av fysisk aktivitet är positiv och sänker blodsockret. Försök att röra på dig regelbundet, till exempel genom att promenera 30 minuter per dag. För konditionen behöver du dessutom träna 60 minuter två till tre gånger i veckan.

Blodsockertester

Du som har diabetes har rätt att utan kostnad få en blodsockermätare och annat material som behövs för att du ska kunna testa ditt blodsocker hemma. Diabetessjuksköterskan, distriktssköterskan eller läkaren skriver ut de hjälpmedel som behövs.

Din vårdgivare ger dig utbildning om hur blodsockertesterna kan bli ett stöd i din egenvård, hur testresultaten ska tolkas och hur du kan påverka ditt blodsocker.

Matråd vid diabetes:

• Fördela målen jämnt över dagen och ät på regelbundna tider.
• Ät enligt tallriksmodellen.
• Ät rätt sorts fett i rätt mängd.
• Välj mat med mycket fibrer.
• Ät mindre av mat och dryck som innehåller mycket socker.

Diabetes och sexualitet

Diabetes mellitus skadar på lång sikt många av kroppens organ, bland annat nerverna till könsorganen. Mannen får inte stånd på samma sätt som förr. Bildandet av sperma och sädesuttömningen kan påverkas av nervskadan. Förmågan att få orgasm brukar däremot inte påverkas.

Diabetes ökar även kvinnors risk för att få sexuella problem. Nervskadan ger sämre funktion i slidan. Blodsockernivån verkar också spela en viktig roll, både för hög och för låg nivå kan ge problem med bland annat klitoriserektion (styv klitoris), lubrikation (fukt) och den sexuella lusten.

Torrhet i slidan är vanligare när man har diabetes, vilket kan leda till smärtor under samlaget. För att underlätta kan man använda glidmedel.

Kvinnor med diabetes får också lättare svampinfektioner i slidan och urinvägsinfektioner.

Personlig berättelse om diabetes

Att få läsa om andra som har samma sjukdom kan vara värdefullt, både för den som är sjuk men också för närstående.

Läs Robins (som fick diabetes vid fyra års ålder) och Kjells (som utvecklat diabetes 2) berättelser om hur det är att leva med diabetes. Läs också om diabeteshunden Hera.

Akutvård vid diabetes – råd till anhöriga

Ring 112

Om en person med diabetes får en kraftig insulinkänning/insulinkoma på grund av lågt blodsocker, eller syraförgiftning på grund av högt blodsocker ska du ringa 112. I väntan på ambulans ger du akuthjälp enligt nedan. Försök aldrig att ge en medvetslös person något att äta eller dricka. Risken är mycket stor att han eller hon kvävs.

Insulinkänning eller insulinkoma kan bara personer få som behandlas med blodsockersänkande medicin som tabletter eller insulin.

Insulinkänning – lågt blodsocker, under 3,5 millimol

Vid insulinkänning kan den sjuke bli blek, darrig, kallsvettig, förvirrad och är ofta omtöcknad. Försäkra dig om att han eller hon kan svälja. Ge då något sött att dricka eller äta. Rent druvsocker höjer blodsockret snabbt, men om det inte finns ta vad som finns som är sött.

Insulinkoma – blodsockret har sjunkit till cirka 1 mmol/l

Den sjuke är då medvetslös och man får inte ge något att äta eller dricka. Lägg personen på sidan i stabilt sidoläge så att andningsvägarna blir fria.

Ambulanspersonalen ger en sockerlösning direkt i blodet, vilket oftast gör att personen vaknar upp mycket snabbt.

Det kan vara en trygghet, framförallt för personer som har typ 1-diabetes, att ha en spruta med hormonet Glukagon. En injektion höjer blodsockret och kan ges av anhörig eller annan person som fått information om hur det används. Glukagon kan skrivas ut av behandlande läkare.

Syraförgiftning – högt blodsocker

Vid syraförgiftning har den sjuke en för hög blodsockernivå och riskerar att bli uttorkad och medvetslös på grund av kroppens insulinbrist. Tecken på detta är illamående, kräkningar och ofta magont. Personen har också i de flesta fall en acetondoft vid utandning.

Det kan ibland vara svårt att veta om orsaken till att personen med diabetes inte mår bra är högt eller lågt blodsocker. Det enklaste är att testa blodsockret med en blodsockermätare. Om det inte är möjligt att kontrollera blodsockret är det aldrig fel att ge samma behandling som vid insulinkänning - även om blodsockret är för högt. Sockret höjer blodsockernivån obetydligt om man har för högt blodsocker, men höjer tillräckligt för att normalisera blodsockret vid en insulinkänning.

Insulin får aldrig ges av annan person utan läkarordination.