Diabetes hos barn (typ 1-diabetes)

Diabetes beror på att kroppen helt eller delvis slutar att producera insulin. Blodsockerhalten blir för hög, vilket succesivt ger sjukdomsbesvär. Därför vill man upptäcka diabetes hos barn och unga tidigt. Tecken på diabetes kan vara att ditt barn måste kissa mycket, blir törstigare och tappar i vikt. En del får synstörningar. Behandlingen består av medicin, mat och motion.

De två mest kända och vanligaste formerna av diabetes, eller sockersjuka som det kallas i folkmun, är typ 1 och typ 2. Typ 1 kallas också för barn- eller ungdomsdiabetes därför att den oftast bryter ut i barn- eller ungdomsåren.

Om man har typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Kroppens eget immunsystem angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, så kallad autoimmunitet. Efter en tid leder det här till total insulinbrist. Forskarna tror att typ 1-diabetes till viss del är ärftligt, men att sjukdomen endast uppkommer under vissa förhållanden.

I Sverige har mellan tre och fyra procent av befolkningen diabetes. Det motsvarar ungefär 300 000 personer. De flesta har typ 2-diabetes. Ungefär 750 barn i åldern 0-14 år, blir varje år sjuka i diabetes. Det finns cirka 7 000 barn och ungdomar under 18 år som har typ 1-diabetes i Sverige.

Antalet barn med diabetes ökar

Under de senaste 20 åren har diabetes typ 1 hos barn ökat med 50 procent. Det verkar som om sjukdomen debuterar i yngre ålder. Typ 2-diabetes är ännu ovanligt hos barn i Sverige, men ökar hos unga i många andra länder.

Orsakerna är inte helt klara, det finns heller ännu inget sätt att förhindra denna utveckling. En anledning till att det ökar kan vara att i vårt välfärdssamhälle, där barn växer både på längden och ökar i vikt, mer än under tidigare generationer, bidrar. Förvisso är inte de små barnen som får diagnosen typ1-diabetes överviktiga men de har ofta haft en period då de vuxit ordentligt innan sjukdomens symtom visar sig.

En annan möjligt orsak är att vi lever i ett för rent samhälle där immunsystemet får för lite att "jobba med".

Symtom

En för hög blodsockerhalt ger inte alltid symtom direkt, men om barnets blodsockerhalt stiger kommer så småningom de typiska diabetessymtomen; barnet måste kissa mer, blir törstigare och går ned i vikt. Vissa får också synstörningar.

Att man kissar mycket vid diabetes beror på att socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig vatten. Törsten beror på de stora vätskeförlusterna med urinen. Trötthet och viktförlust beror på störningar i kroppens ämnesomsättning som orsakas av insulinbristen.

Typ 1-diabetes kan uppstå när som helst hos barn och ungdomar. Hos spädbarn och småbarn kan sjukdomen komma hastigt med allvarliga symtom. Hos äldre barn och tonåringar kan sjukdomen komma saktare. Om man misstänker diabetes ska man alltid kontakta sjukvården snabbt, eftersom man då kan undvika att barnet blir allvarligt sjukt innan det får behandling.

Fråga om råd

Har du frågor eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Kontakta barnavårdcentral eller vårdcentral om ditt barn:

  • har ökad törst
  • kissar mer än tidigare
  • går ner i vikt
  • visar onormal trötthet.

Kontakta akutmottagning

Om ditt barn förutom dessa symtom också kräks eller är påverkat bör du söka akutmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Undersökning

För att förebygga allvarliga symtom och påverkan på kroppens organ är det viktigt att diabetes hos barn och ungdomar upptäcks tidigt. Sjukvården ställer diagnosen genom att mäta koncentrationen av blodsocker i blodet. Blodsockervärdet mäts i millimol per liter, mmol/l. Det normala blodsockervärdet ligger mellan 3,5 och 6,1mmol/l.

Behandling

Behandlingen av diabetes består av tre viktiga delar; medicinering, kost och motion.

Läkemedel

Diabetes hos barn behandlas alltid med insulin. Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- tarmkanalens safter och därför går det inte att ta i tablettform. Det enda sättet att tillföra insulin till kroppen är med injektioner eller med så kallad insulinpump. Insulin injiceras i underhudsfettet, ofta i låret eller i magen. Det har utvecklats nya insulintyper de senaste åren, som gör att man bättre kan efterlikna kroppens egen insulineffekt.

Om barnet är i förskoleåldern ger föräldrarna oftast injektionerna, men det är bra att barnet så fort som möjligt lär sig att själv ta sitt insulin. Hos barn och ungdomar som växer och utvecklas varierar insulinbehovet. För att kunna ge rätt dos med insulin är det viktigt att ofta mäta blodsockerhalten i blodet med "stick i fingret", vilket man lär sig att göra hemma.

Läs om rekommenderade läkemedel genom att klicka på länken uppe till höger.

Kost

Det är viktigt att äta en sund och varierad mat vid diabetes. Det är enklare att sköta sin diabetes med fasta måltidsrutiner. Tre huvudmåltider och två till tre mellanmål per dag brukar rekommenderas. Det är lättare för barnet om hela familjen äter samma mat. Tidigare var godis helt bannlyst från kosten, men idag säger man att barnet kan äta lite godis ibland och lära sig hur man anpassar insulinbehandlingen.

Motion

Rörelse, lek och sportaktiviteter är viktigt för alla barns utveckling. Barn med diabetes kan delta i fysisk aktivitet på samma villkor som andra barn. Det är viktigt att barnet får extra energitillskott (till exempel en frukt eller en extra smörgås) vid fysisk aktivitet.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.

Artikeln uppdaterad: 2009-07-02
Ansvarig redaktör: Jessika Bjurel, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, Frilans
Granskare: Eva Örtqvist, Barndiabetesläkare, överläkare, Astrid Lindgrens barnsjukhus

5 av 6 läsare (83%) har svarat att de har haft nytta av informationen
Hade du nytta av informationen? Ja Nej
Ja Nej

Tack för ditt svar!

Eventuell kommentar: (Max 600 tecken)

Information till dig som skickar kommentar

  • Observera att du inte kommer att få något svar på dina synpunkter.
  • Dina kommentarer kommer endast att läsas av Vårdguidens webbredaktion.
  • Ring 08-320 100 om du har medicinska frågor.
Dela med andra
Skriv ut
EPiTrace logger