Depression

Depression skiljer sig från tillfällig nedstämdhet ("lite nere" eller "deppig"). Att vara tillfälligt nedstämd är vanligt, det är en naturlig och oftast begriplig reaktion i olika livssituationer. Det är först när nedstämdheten blir djupare och ihållande, och förekommer dagligen under minst två veckor, som det kan röra sig om en depression.

En depression kan komma utan någon tydlig orsak. Men den kan också utlösas av olika yttre händelser, till exempel långvarig kroppslig smärta, familjeproblem, sorg eller andra påfrestningar. Både biologiska faktorer och svåra upplevelser tidigare i livet kan ge en ökad sårbarhet och ökad risk att drabbas av depression i vuxen ålder. Ofta samverkar och bidrar flera faktorer till en depression.

En depression kan också vara ett tidigt tecken på en kroppslig sjukdom, exempelvis demens, brist på sköldkörtelhormon eller hjärt- och kärlsjukdom.

Depressionen kan leda till funktionsnedsättning och göra att det till exempel blir svårt att klara av ett arbete.

Omkring tio procent i befolkningen beräknas ha haft en depression under senaste året. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Om man har haft en depression är risken att återinsjukna cirka 50 procent.

Symtom på depression

En depression kan vara av olika svårighetsgrad och ge varierande, ibland mycket svåra, symtom. Om du har en depression är det vanligt att du:

• känner dig nedstämd. Ingenting känns särskilt meningsfullt eller roligt längre. Ibland kan du känna hopplöshet och att du aldrig kommer att kunna bli glad igen.
• får svårt att påbörja och ta itu med saker och ting.
• får försämrat minne och svårt att koncentrera dig.
• blir rastlös.
• känner ångest och är lättirriterad.
• känner dig värdelös och har svåra skuldkänslor.
• får försämrad aptit och går eventuellt ner i vikt.
• är väldigt trött, trots att du sover.
• har sömnproblem, till exempel att du vaknar tidigt med ångest och oro.

Du kan även få kroppsliga tecken vid ångest och depressionstillstånd, till exempel:

• andnöd
• hjärtklappning
• värk i till exempel muskler.

En djup depression kan leda till återkommande tankar om att man har en obotlig sjukdom eller är på väg att drabbas av en ekonomisk kris. Dessa tankar är nästan alltid överdrivna, ibland till och med helt felaktiga. Det är svårt och ibland nästan omöjligt för den deprimerade personen att förstå detta, trots att familj och vänner ofta försäkrar motsatsen.

Att ofta tänka på döden och ha självmordstankar är en del av sjukdomsbilden vid en djupare depression. I svårare fall kan tankarna leda till självmordsförsök och självmord.

Vid bipolär sjukdom förekommer depressiva perioder, varvat med perioder med förhöjt stämningsläge. Bipolär sjukdom kallas även för manodepressiv sjukdom.

Förebygg depression

Om du har varit deprimerad kan du minska risken för återfall genom samtalsterapi eller medicinering. Kunskaper om sjukdomen ökar även din förmåga att hantera den.

Om du lär dig känna igen ”tidiga varningstecken” kan du själv minska risken för att bli sjuk igen genom att göra sådant som får dig att må bra. Det kan till exempel vara att träffa familj och vänner eller att motionera regelbundet. Även om det tar emot så är det mycket viktigt att du inte drar dig undan och blir passiv. Det ökar risken för att drabbas av en depression igen.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Klicka på Hitta frågor och svar, leta upp din fråga eller ställ en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har tyvärr inte möjlighet att svara på alla frågor.
Du kan också ställa en fråga till dem och få ett personligt svar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vilken vårdcentral du är listad på.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Vänd dig till din vårdcentral om du misstänker att du har fått en depression. För att undvika att depressionen blir sämre är det bra att söka hjälp tidigt. Om depressionen blir djupare och du får självmordstankar är det väldigt viktigt att du omedelbart söker hjälp. Kontakta då snarast din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill på sidan. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på länken Mina vårdkontakter.

Behandling av depression

Läkaren ställer en diagnos utifrån dina besvär och dina symptom. Vad du får för behandling beror bland annat på hur djup din depression är.

Ofta används så kallade skattningsskalor för att kunna se hur din behandling fungerar. I skattningsskalan skriver du eller din läkare in hur du mår, då kan ni se hur behandlingen går över tid. Det finns två former av skattningsskalor, en för din läkare och en för dig. Dessa kan användas tillsammans eller var och en för sig.

Lätt till måttlig depression behandlas med psykoterapi. Bland annat kognitiv psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat goda resultat.

Du kan behandlas med KBT via internet. Du får då träffa en läkare för bedömning och under behandlingen har du kontakt med en psykolog via internet.

Även andra psykologiska behandlingar, till exempel interpersonell terapi och mindfulness, har vetenskapligt stöd för sina effekter.

Är depressionen djup kan ECT-behandling vara mest effektiv och ge snabbast hjälp. ECT är en förkortning för elektrokonvulsiv behandling. Det kallas även för elbehandling.

Läkemedel

En medelsvår eller svår depression behandlas med läkemedel. Läkemedelsbehandlingen kombineras ofta med psykoterapi.

Råd till anhöriga

Det är viktigt med stöd från familj och vänner. Om du har en anhörig som är deprimerad kan du ge stöd genom att vara närvarande, lyssna och visa förståelse. Du kanske även kan hjälpa till med praktiska ting i vardagen, som att laga mat eller tvätta.

Men som anhörig kanske även du behöver stöd. Det kan du få från en stödorganisation, till exempel Föreningen Balans. Stödorganisationer kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige redan har kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.