Demens

Risken att drabbas av demens ökar ju äldre man är. Ungefär sju procent av alla svenskar över 65 år lider av en demenssjukdom. Orsakerna bakom sjukdomen kan vara flera. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom. Drygt hälften av de demenssjuka lider av denna sjukdom.

Den näst vanligaste orsaken är bristande blodcirkulation i hjärnan, så kallad blodkärlsdemens. Hjärnan får för lite näring och syre och skadas på grund av åderförkalkning eller proppbildning.

Ibland kan en person både drabbas av Alzheimers sjukdom och bristande blodcirkulation i hjärnan (blodkärlsdemens). Det är viktigt att ta reda på då personen ska ha behandling för båda dessa sjukdomar.

Hos ett litet antal personer drabbas enbart främre delar av hjärnan, så kallad pannlobsdemens. Orsaken till detta är okänd. Vanligt symtom vid denna sjukdom är förändringar i personligheten. Ibland beror demens på ovanliga infektionssjukdomar, en sådan är Creutzfeldt-Jakobs sjukdom vars sjukdomsbild liknar galna ko-sjukan. Främst yngre och medelålders personer drabbas av denna sjukdom.

Förvirring och intellektuell oförmåga behöver inte alltid vara tecken på demens. Ibland finns andra orsaker bakom förvirringen som går att bota.

Äldre personer kan bli förvirrade vid till exempel depression, lunginflammation, stroke, hjärtinfarkt, hög kroppstemperatur eller när blodsockret är lågt. Även en del läkemedel kan ge förvirring som biverkan. Om dessa orsaker åtgärdas går tillståndet av förvirring över.

Långvarigt missbruk av alkohol eller andra droger kan också göra att en person hamnar i tillstånd som liknar demens. Det kan även hända vid vitaminbrist, hjärntumörer, aids eller när sköldkörteln inte fungerar som den ska.

Symtom

Tidiga tecken på demens kan vara svåra att upptäcka. De kan yttra sig genom att en person blir mer glömsk än tidigare, får problem att koncentrera sig och svårare att ta initiativ till olika saker. Det vanligaste symtomet är att närminnet försämras. En person med demens kan ha svårt att minnas vad han eller hon gjorde för några timmar sedan, ibland minuter tillbaka, men minns händelser längre tillbaka i tiden.

Demens utvecklas oftast långsamt och det kan ta flera år innan symtomen blir tydliga. Ju längre tid sjukdomen pågår, desto svårare får den demente att kommunicera, hitta i sin omgivning och klara praktiska saker i vardagen. Förändringar i humöret förekommer särskilt i senare sjukdomsstadier som yttrar sig som ökad ängslighet, ilska, oro, sömnstörningar och ibland hämningslöshet. Beteendestörningar kan vara svåra att hantera för närstående.

I slutstadiet påverkas musklerna och kroppens hållning så att den demente har svårt att röra sig och behöver hjälp i de flesta praktiska situationer. Man drabbas också av inkontinens, ofrivilligt läckage, både vad gäller urin och avföring.

Sexualitet

Vid demenssjukdomar, till exempel Alzheimers sjukdom, skadas de så kallade högre hjärnfunktionerna. Symtomen kan variera mycket från person till person.

Ur sexuell synvinkel uppstår problem när omdömet och impulskontrollen är påverkade. Personer med sådana skador kan bli sexuellt närgångna och bete sig på ett opassande sätt. Det närgångna sättet är oftast ganska stillsamt, men kan upplevas som generande, obehaglig eller skrämmande av den som blir utsatt. Beteendet är inte uttryck för "översexualitet". Den sexuella lusten hos personer med demenssjukdom brukar snarare vara nedsatt.

Förebyggande

Alkohol i stora mängder och rökning kan skada och försämra hjärnans funktioner.

Ensidig eller dåligt sammansatt kost kan ge vitaminbrist som i sin tur kan skada hjärnans celler. Det kan leda till ett sämre minne och även andra problem med hälsan.

Forskning har också visat att övervikt, högt blodtryck som inte behandlas, högt blodsocker eller höga blodfetter ökar risken att utveckla demens.

Regelbunden fysisk motion och mentalt och socialt stimulerande liv kan förhindra att demens utvecklas.

Egenvård

Den som är dement kan behöva hjälp med att aktivera sig både fysiskt och psykiskt för att utveckla och bibehålla funktioner som man har kvar. Det är viktigt att den demente inte isoleras socialt på grund av sitt intellektuella handikapp.

Det kan krävas åtgärder för att göra hemmet säkrare så att den som har demens ska kunna bo kvar så länge som möjligt. Det kan till exempel behövas timer till spisen och liknande säkerhetsåtgärder.

Ofta behöver den som drabbas hjälp via kommunens hemtjänst och dagvård eller gruppboende.

Fråga om råd

Har du frågor om demens eller är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länken till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

För råd på arabiska ring 08-528 528 38.

För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om man misstänker att en anhörig lider av demens eller är orolig för egen del ska man kontakta sin husläkare för en första undersökning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du genom att klicka på mottagningen under Hitta vård och omsorg upptill på sidan.
Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via internet. Klicka på Mina vårdkontakter till höger.

Undersökning

I en första inledande undersökning berättar man själv, och/eller någon närstående, om de besvär man upplever. Det är för att läkaren ska få klart för sig vilka symtom man har och hur de utvecklats.

En allmän kroppslig undersökning görs. Minne och mental förmåga testas. Genom olika undersökningar söker läkaren orsakerna till patientens tillstånd. Blodprov kan visa om det finns rubbningar i ämnesomsättningen, vitaminbrist eller någon infektion. För att utesluta att demenssjukdomen beror på till exempel stroke eller en tumör görs en datortomografi av hjärnan.

Vissa tillstånd som leder till demens går att bota, andra som Alzheimers sjukdom går att lindra. Därför är det viktigt att ta reda på orsakerna till demenssjukdomen.

Det finns inget enskilt prov eller undersökning som kan visa diagnosen utan läkaren sammanställer olika undersökningar för att komma fram till rätt diagnos.

Behandling

Den som lider av Alzheimers sjukdom kan behandlas med medicin som bromsar sjukdomens förlopp. Men det går inte att bota sjukdomen.

Behandlingen är inriktad på att ge ett så bra liv som möjligt, bromsa sjukdomens utveckling samt underlätta för närstående.

Psykiskt stimulerande miljö och en välbalanserad kost är viktigt för den demenssjuke. Motion och fysisk aktivitet i olika former är bra så länge den som är sjuk orkar.

Det finns organisationer för stöd till anhöriga, till exempel Demensförbundet och Alzheimersföreningen.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.