Cancer i urinblåsan

Antalet nya fall av cancer i urinblåsan ökar stadigt. Av dem som insjuknar är 75 procent män och sjukdomen är vanligast hos äldre personer. Det finns ett tydligt samband mellan rökning och urinblåsecancer, men rökning är inte den enda orsaken. Studier har visat att vissa kemikalier inom industrin kan öka risken för sjukdomen hos dem som exponeras för dem i sin arbetsmiljö.

Urinvägarna har samma slemhinna hela vägen från njurbäckenet, ner via urinledarna och ut i urinblåsa och urinrör. Tumörer kan uppstå i hela systemet, men det är vanligast med tumörer i urinblåsan. Näst efter prostatacancer är cancer i urinblåsan den vanligaste formen av cancer i urinvägarna.

Symtom

Det vanligaste och viktigaste symtomet på cancer i urinblåsan är blod i urinen. Andra symtom kan vara att man måste kissa ofta, att det svider när man kissar eller att det gör ont över blygdbenet. Symtomen liknar dem man har vid en urinvägsinfektion.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Om du har symtom och är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska och få ett personligt svar inom en timme genom Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Du ska alltid kontakta din vårdcentral eller sjukhus om:

• du har blod i urinen – det räcker med att du sett blod i urinen en gång för att det ska finnas anledning att undersöka orsaken
• du behöver kissa oftare än vanligt
• det svider när du kissar och/eller du har ont över blygdbenet.

Du kan kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Vid blödning från urinvägarna eller om man av andra skäl misstänker cancer i urinblåsan görs en undersökning, så kallad cystoskopi, där läkaren för in ett optiskt instrument via urinröret. Undersökningen kompletteras med ultraljud och röntgen av njurarna.

Behandling

Hos mer än hälften av patienterna utgör tumören inget direkt hot mot hälsan och kan relativt enkelt tas bort med hjälp av cystoskopi, då ett instrument förs in via urinröret. Ingreppet görs på sjukhus under narkos eller ryggbedövning. Ibland kan patienten gå hem redan samma dag, men i regel får man stanna åtminstone ett dygn på sjukhus.

Eftersom tumörerna sällan växer på djupet är prognosen god. Däremot återkommer de ofta, och därför är det nödvändigt med återkommande kontroller, i vissa fall under resten av livet. Vid täta återfall görs ibland en så kallad urinblåssköljning med cytostatika eller tuberkulosvaccin, som aktiverar kroppens eget immunförsvar lokalt i urinblåsan.

Ungefär en tredjedel av tumörerna växer på djupet in i blåsväggens muskulatur eller ut genom urinblåsans vägg. Det ökar risken för att cancern ska sprida sig vidare till lymfkörtlar och andra organ. De tumörerna kräver därför mycket mer avancerad behandling. Om tumören är begränsad till urinblåsan och patienten bedöms klara av en operation tas hela urinblåsan bort – man gör en så kallad cystektomi. Hos män avlägsnas samtidigt prostatakörteln och hos kvinnor ibland livmoder och äggstockar.

Det här är ett ingrepp som får stora konsekvenser för den som opereras. Antingen får patienten en ny urinblåsa uppbyggd av tarm som gör att man kan kissa den vanliga vägen, eller så får man en stomi, ett urinuppsamlande bandage placerat på magen. Praktiskt taget alla män förlorar sin erektionsförmåga efter ingreppet.

Om tumören är mycket avancerad och växer igenom eller utanför urinblåsans vägg eller när den har spritt sig ges behandling med cytostatika, antingen ensamt eller i kombination med en operation. Behandlingen kan lindra symtomen och förlänga livet för patienten men botar inte sjukdomen annat än i undantagsfall. Strålbehandling förekommer inte så ofta men används ibland för att lindra smärta och dämpa blödningar eller när en operation inte kan genomföras.