Bulimia nervosa hos unga (bulimi)

Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar flickor och yngre kvinnor i åldern 15–25 år, men som i sällsynta fall även kan drabba pojkar och yngre män. Bulimia nervosa är jämte anorexia nervosa den vanligaste ätstörningen hos unga människor.

Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder då man känner en stark längtan efter mat och godis. Detta sker samtidigt som man försöker gå ned i vikt. Det blir en stark konflikt mellan längtan efter mat och viljan att gå ned i vikt.

För att klara av den här konflikten framkallar man kräkningar eller använder kanske laxermedel efter hetsätningen. Ofta genomför man bantningskurer, fastar och motionerar överdrivet. Hetsätningsperioder följs ofta av starka skamkänslor. För den som har bulimia nervosa hänger självförtroendet tätt samman med kroppsform och vikt.

Det finns likheter mellan bulimia nervosa och anorexia nervosa när det gäller rädslan för att bli tjock och längtan efter att gå ned i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa. Cirka hälften av dem som har haft anorexi får sedan bulimi. Tillstånden kan också överlappa varandra.

Ofta börjar problemen i tonåren med att man blir mer och mer intresserad av sin vikt och gör upprepade bantningsförsök. Efter en tid tappar man kontrollen över situationen och ätandet framkallar stark ångest.

Det finns troligtvis flera orsaker till sjukdomen: psykologiska, biologiska och sociala. Kulturella förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal vi har i västvärlden kan också påverka synen på vår egen kropp. Det finns studier som visar att störningar i familjens relationer kan vara en bidragande faktor. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan utlösa bulimia nervosa.

Bulimia nervosa kan ge omfattande medicinska komplikationer. Det finns risk för bestående skador efter hetsätning i kombination med laxermedel och/eller vätskedrivande medel. Exempelvis kan kroppens saltbalans rubbas, vilket kan vara ett livshotande tillstånd, och tänderna kan få frätskador efter upprepade kräkningar.

Symtom på bulimi

Den som har bulimia nervosa är ofta normalviktig eller lätt till måttligt över- eller underviktig. Det är därför svårt för omgivningen att upptäcka sjukdomen.

Den som har bulimia nervosa:

• svälter ofta en stor del av dagen för att sedan börja hetsäta. Man slutar inte förrän man är helt proppfull med mat. Det stora matintaget är kombinerat med någon form av kompensation, exempelvis framkallande av kräkningar
• känner ofta skam och skuld och kan bli nedstämd och deprimerad efter perioder av hetsätning
• isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra
• är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar gärna i handfatet så att kräkningarna inte ska höras
• ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet för att förbruka kalorierna
• är hela tiden rädd för att gå upp i vikt
• känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra även om man väger lika mycket eller mindre än andra med samma längd och i samma ålder
• uppfattar ingen annan som överviktig
• kan få hormonella störningar
• får ont i magen och blir förstoppad
• går inte nödvändigtvis ned i vikt
• kan få frätskador på tänderna efter kräkningar.

Förebygga bulimi

• Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut är det viktigt att du pratar med någon om hur du känner innan det blir ett problem.
• När man är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att känna sig undrande och kanske ovan vid kroppens nya utseende. Men att kroppen förändras behöver inte betyda att man är överviktig. Det är viktigt att du pratar med någon om hur du känner det, gärna med dina föräldrar eller någon annan vuxen.
• Om du är överviktig bör du få hjälp med att lägga om dina motions- och matvanor. Det är inget du ska göra själv utan att tala med någon vuxen.

För föräldrar

Som förälder har du alltid ett ansvar för dina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att tala öppet om sådana frågor. Om man tillsammans äter regelbundna måltider visar man att också att det är ett omsorgsfullt sätt att att ge kroppen vad den behöver i lagom mängd.

När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på sin oro och sina känslor är den bästa metoden att förebygga problem.

Fråga om råd

Du som är ung kan ställa frågor på BUP.nu, där erfaren personal svarar på frågor om olika symtom.

Även här på Vårdguiden.se finns en frågetjänst där du kan leta upp din fråga i svarsbanken eller själv ställa en anonym fråga till personal inom psykiatrin i Stockholms län. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor. För att få ett personligt svar, logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Sök vård

Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa. Det är en allvarlig sjukdom som man behöver hjälp för att bli frisk ifrån.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter. I länklistan hittar du även länkar till andra vårdenheter och annan hjälp som finns att få.

Går du i skolan kanske det finns en skolkurator eller skolpsykolog att tala med. Du som är under 18 år kan även kontakta den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.

För föräldrar 

Är du förälder ska du snarast söka professionell hjälp på öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, eller kontakta vårdcentralen om ditt barn uppvisar symtom på bulimia nervosa.

Undersökning vid bulimi

Diagnosen bulimia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom och ofta är både en läkare och en psykolog med vid utredningen. Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för bulimia nervosa.

Vissa personer hetsäter i perioder utan att kompensera för hetsätningen genom exempelvis kräkningar eller laxermedel. Då kan diagnosen ospecifik ätstörning, UNS, vara mer korrekt. Behandlingen är dock i stora drag densamma.

Behandling av bulimi

Syftet med behandlingen av bulimia nervosa går ut på att återskapa regelbundna måltider och att bryta den negativa cirkeln med ångest – hetsätning – skuld/skamkänslor – kräkning/laxering – befrielse – ångest. Därmed ökar personens möjligheter till ett friskt liv.

Psykoterapi och läkemedel

Psykoterapi och medicinsk behandling behöver kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat, och såväl psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet. Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi (kbt) har visat sig effektiv, liksom även behandling med läkemedel (antidepressiva läkemedel).

Psykoterapi via internet är ett nytt forskningsområde. Behandlingsmetoden håller på att utprovas och kan förhoppningsvis vara ett alternativ inom några år.

Ibland är även en dietist eller en sjukgymnast med vid behandlingen. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är möjligheten att tillfriskna.

Råd till anhöriga

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för vården.