Bröstcancer

Många bröstcancertumörer upptäcks vid mammografiundersökning när de är så små att de inte har hunnit ge upphov till någon knöl. En del tumörer upptäcks av kvinnan själv och då oftast som en knöl.

De allra flesta kvinnor som drabbas av bröstcancer blir friska. Majoriteten får efter operationen ytterligare någon form av behandling: strålning, cytostatika eller antikroppsbehandling.

Risken att utveckla bröstcancer ökar med åldern. Sjukdomen är ovanlig före 40 års ålder.

Bröstcancer kan vara ärftlig (i färre än 10 procent av fallen), men i de flesta fall känner man inte till orsaken.

Bröstcancer finns även hos män. De flesta som drabbas är 60–70 år eller äldre. Men manlig bröstcancer är mycket ovanlig och svarar för mindre än 1 procent av all bröstcancer.

Två typer av bröstcancer

Carcinom

Carcinom är den vanligaste typen av bröstcancer. Det kan vara antingen ductal bröstcancer, som utvecklas i mjölkgångarna, eller lobulär bröstcancer, som uppstår i de mjölkproducerande cellerna. Den vanligaste spridningsvägen för dessa tumörer är via lymfkörtlarna.

Sarkom

En annan, mycket ovanlig typ av bröstcancer är sarkom. Sarkom utgör endast 1 procent av all bröstcancer. Den uppstår i bröstets stödjevävnad och kan sprida sig via blodbanan till kroppens andra organ, framför allt lungorna.

Symtom på bröstcancer

Det vanligaste tecknet på bröstcancer är att det bildas en knöl i eller intill bröstet, till exempel i armhålan. Förändringar i bröstets form och utseende eller en indragning av huden på bröstet inom ett begränsat område kan också vara symtom på bröstcancer. Bröstvårtan kan dras inåt eller på annat sätt förändras. Blodig flytning från bröstvårtan kan också vara ett tidigt symtom.

Många bröstcancerfall upptäcks vid mammografiundersökning. Genom regelbundna undersökningar kan bröstcancer upptäckas i ett tidigt skede.

Förebygga bröstcancer

Möjligheten att bota bröstcancer är större ju tidigare diagnosen ställs. Därför är det mycket viktigt att du själv varje månad undersöker dina bröst efter knölar, knutor eller andra förändringar. Det bästa sättet att undersöka brösten är att tvåla in dem och med cirkelrörelser försiktigt känna igenom körtelvävnaden med fingrarna. Det är lättast att hitta eventuella förändringar om du sträcker upp armen på den sida du undersöker.

Genom att undersöka dina bröst regelbundet lär du känna dem och kan lättare upptäcka eventuella förändringar.

Fråga om råd

Har du frågor om cancer, ring Cancerupplysningen på telefon 08-517 766 00. Du kan också besöka dem i Radiumhemmets stora entréhall, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Cancerupplysningen stöds av Radiumhemmets Forskningsfonder.

Du kan dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.

Personliga berättelser

Att få läsa om hur andra upplever sin situation kan vara värdefullt, både för den som är sjuk och för närstående.

På sajten har vi samlat personliga berättelser som du är välkommen att ta del av.

Sök vård

• Vänd dig till din vårdcentral eller en bröstmottagning om du upptäcker knölar, knutor eller andra förändringar i dina bröst.
• Kvinnor mellan 40 och 69 år i Stockholms län kallas regelbundet till screening med mammografi, det vill säga röntgenundersökning av brösten.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

För att se om du har bröstcancer görs flera olika undersökningar, bland annat mammografi och undersökning av cellprover från tumören. Om en knuta eller knöl upptäcks vid mammografin tas ibland vävnadsprov genom punktion med nål.

Läkaren behöver veta vilken typ av tumör det är, hur stor den är och hur den växer för att kunna välja behandling. Ett vävnadsprov (biopsi) tas från tumören för att ta reda på vilken typ av tumör det rör sig om. Vid behandling av bröstcancer tas alltid prov från lymfkörtlar i armhålan. Om tumörceller har spritt sig till dessa lymfkörtlar påverkar det valet av behandling.

Behandling av bröstcancer

Vid bröstcancer opereras ofta bara den del av bröstet där tumören finns. Den här metoden används om tumören inte är större än 3–4 centimeter i diameter. Ingreppet brukar kombineras med strålbehandling av den del av bröstet som finns kvar.

Hela bröstet opereras bort om tumören är för stor eller om det finns tumörer på flera ställen i bröstet. Om tumören i bröstet är stor eller om tumörceller spritt sig till lymfkörtlarna ges ofta cytostatika (cellgifter) under tre till fyra månader innan operationen görs.

Ibland opereras bröstet även om det handlar om en godartad tumör. Då görs en mindre operation lokalt i bröstet – man tar inte bort hela bröstet. Att man opererar bort en godartad knöl kan bero på att mammografibilder och cellprover inte helt säkert kunnat visa att cellerna i knölen är friska. Då opererar man för att vara på den säkra sidan. Det händer också att man opererar bort godartade knölar av en typ som med tiden brukar växa sig större för att undvika framtida osäkerhet och nya provtagningar. En tredje anledning att ta bort en godartad knöl är att patienten är orolig och själv önskar ta bort den.

Alla kvinnor som genomgår en bröstoperation där hela bröstet tas bort får möjlighet att välja en yttre protes eller ett nytt bröst på kirurgisk väg. Det finns flera olika metoder att rekonstruera bröstet, vilket ibland kan göras direkt i samband med den första operationen. Bröstkirurgen samarbetar då med en plastikkirurg vid ingreppet.

Tidigare fick ungefär var tionde kvinna som opererades för bröstcancer efter operationen så kallat lymfödem i den opererade sidans arm. Vid lymfödem är det viktigt att behandling ges med kompression och massage av specialutbildad sjukgymnast. På det sättet kan symtomen av svullnaden oftast hållas tillbaka på ett effektivt sätt.

Med den operationsteknik som nu används tas bara någon enstaka lymfkörtel ut från armhålan. Om den körteln är frisk blir ingreppet i armhålan så litet att risken för lymfödem är obetydlig. Om den lymfkörtel som analyseras däremot visar sig vara påverkad av cancer blir ingreppet i armhålan av samma typ som tidigare, det vill säga man tar bort ett större antal lymfkörtlar.

Eftervård

Efter operationen behövs ofta strålning eller medicinsk behandling med cytostatika, antikroppar eller hormonellt läkemedel för att minska risken för att tumören ska komma tillbaka. Ofta ges en kombination av flera olika sorters behandling. Risken för återfall är störst under de första åren. Efter operation och eventuell annan behandling rekommenderas därför kvinnor som haft bröstcancer att regelbundet göra läkarbesök och mammografiundersökningar.