Borderline personlighetsstörning

Två procent av befolkningen befinner sig i ett gränsland mellan lättare och svårare psykiska besvär. Det kallas borderline personlighetsstörning eller emotionell instabilitet.

Tillståndet är knepigt att förklara och behandla. Dubbelt så många kvinnor som män sägs ha borderline. Ungefär var tionde som drabbas dör i förtid, oftast genom självmord.

Både arv och miljö påverkar att du ska hamna i gränstillståndet. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra dig sårbar för negativa faktorer i din omgivning.

Om du dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, kan borderlinestörningen utlösas.

Borderline är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Personlighetsstörningen kan också förändras och försvinna med tiden.

Symtom vid borderline personlighetsstörning

• Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.
• Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.
• Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.
• Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.
• I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.
• I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.
• Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.
• Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.
• Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.

Förebygg borderline personlighetsstörning

Du kan inte själv förebygga borderline.

Egenvård

Du kan förhindra ett återfall genom att följa behandlingar med psykoterapi och/eller medicinering.

Fråga om råd

Undrar du över något? Kanske har någon annan undrat samma sak. Under Hitta frågor och svar kan du leta upp din fråga eller ställa en egen fråga till personal inom vården. De som svarar har inte möjlighet att svara på alla frågor.

Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om du misstänker borderline bör du kontakta vården. Du kan tala med din husläkarmottagning eller kontakta öppenpsykiatrin.

Vid akuta problem finns det mobila team eller så kan någon anhörig hjälpa dig att komma till en psykiatrisk akutmottagning.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Undersökning

Det finns inget blodprov, laboratorietest eller liknande som kan visa om du är i borderlinetillståndet. Hos psykiatern får du i stället svara på frågor och kanske fylla i olika intervjuformulär. Det är viktigt att ta reda på om du verkligen lider av borderline och inte av något annat psykiskt sjukdomstillstånd så att du kan få rätt hjälp och stöd.

Om man misstänker att du också lider av annan sjuklighet kan du få genomgå fler undersökningar.

Tester kan göras före en eventuell behandling och med olika mellanrum efter behandlingen.

Behandling vid borderline personlighetsstörning

Om du lider av borderline har du svårt att upprätthålla en terapeutisk kontakt. Borderline-patienter vill ofta gärna idealisera terapeuten, blir lätt frustrerade och reagerar överdrivet kraftigt på besvikelser.

Psykoterapi

Psykoterapi kan ändå fungera men då måste den vara skräddarsydd för din typ av problem. Terapeuten måste vara skicklig och kombinera olika metoder för att uppnå bästa resultat.

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Det räcker inte heller att få en intellektuell förståelse och lära sig tänka annorlunda. Du måste lära dig ett annat sätt att förhålla dig till andra människor och att hantera de starka känslor som väller upp.

Här har så kallad dialektisk beteendeterapi (DBT) visat goda resultat. Metoden utvecklades i USA i mitten av 1980-talet. Den består av kognitiv beteendeterapi, undervisning och psykoterapi individuellt och i grupp.

I första hand går behandlingen ut på att hjälpa dig att uthärda känslorna av isolering, depression och ångest utan att tillgripa självdestruktivt beteende.

Läkemedel

Det finns läkemedel som förhindrar återfall.

Eftervård

Ibland krävs intagning på sjukhus. När du kommit ut kan du fortfarande behöva ytterligare stöd i form av dagvård, grupp-, par- eller familjeterapi.

Råd till anhöriga

Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.