Blodpropp

Blodproppar kan vara av olika slag. Här nedan kan du läsa om trombos, emboli och tromboflebit.

Trombos

En blodpropp, även kallad trombos, kan antingen täppa igen ett blodkärl som leder blod från hjärtat ut i kroppen, en artär, eller ett kärl som leder blod från kroppen tillbaka till hjärtat, en ven.

Trombos kan bildas av en skada i blodkärlets vägg eller på grund av att blodet lättare levrar sig. Den kan bildas om du ligger till sängs, till exempel efter en stor operation. Därför bör man helst komma upp på benen så fort som möjligt.

När en artär täpps igen kan det få allvarliga följder för det område i kroppen som skulle ha fått syre och näring med blodet. I några delar av kroppen kan blodet hitta nya vägar, men på andra ställen går det inte. Vävnaderna som då inte får tillräckligt med blod kan skadas.

En trombos sitter fast i kärlväggen och växer långsamt. Det gör att blodflödet blir sämre vartefter. Om det går för långsamt kan kroppen hitta andra vägar för blodet. Den här typen av blodpropp kan bildas var som helst i kroppen, även i kroppens inre organ som tarmar och njurar. En blodpropp i hjärtat kan leda till hjärtinfarkt. Drabbar den hjärnan kallas det för stroke, slaganfall.

Blodpropp i en ven gör att kroppsdelen där blodproppen sitter ofta blir svullen och öm. Vaderna på underbenens baksida är ett ställe som ofta drabbas av detta.

Emboli

En emboli är en blodpropp som lossnar från kärlväggen och följer med blodflödet. När kärlen blir för smala fastnar proppen och stänger då plötsligt av blodflödet helt. Dessa proppar är därför ofta allvarligare än tromboserna. Emboli i lungorna är särskilt allvarligt.

Tromboflebit

En tromboflebit är en inflammerad blodpropp i ett ytligt blodkärl, oftast på benet. Detta är helt ofarligt.

Symtom

Symtomen beror på vilken typ av blodpropp det är och var den sitter.

Blodpropp i en artär gör mycket ont på grund av syrebristen. Syrebrist i hjärnan brukar inte göra ont. Det ger i stället andra besvär beroende på vilken del av hjärnan som drabbas, se länkar Stroke eller TIA till höger.

För blodpropp i hjärtat, se länken Hjärtinfarkt till höger.

En blodpropp i lungan ger framför allt andnöd, se länken Lungemboli till höger.

Blodpropp i en ven gör ofta att kroppsdelen svullnar och blir öm genom att blodet samlas där, se vidare under länken Djup ventrombos till höger.

Förebyggande

Man känner till flera faktorer som tillsammans ökar risken för blodpropp. Ju fler riskfaktorer du har, desto större är risken för blodpropp. Varje riskfaktor du åtgärdar innebär att risken minskar.

Risken för blodpropp ökar när man blir äldre, har ärftlighet för blodpropp, får en skada eller har genomgått en operation. Diabetes är en annan riskfaktor.

Riskfaktorer för blodpropp är:

• rökning
• diabetes
• högt blodtryck
• hög kolesterolhalt i blodet
• vissa typer av p-piller
• övervikt
• stress

Genom att ändra livsstil kan du sänka ett högt blodtryck och en hög kolesterolhalt i blodet:

• Sluta röka.
• Håll koll på ditt blodtryck.
• Lägg om kosten om du har en hög kolesterolhalt i blodet.
• Försök komma upp på benen så snart du kan efter en operation eller om du har ryggbesvär.
• Om du äter p-piller kolla om de påverkar blodet, eftersom vissa typer kan vara en riskfaktor.
• Försök gå ner i vikt om du är överviktig.
• Försök att undvika stress genom att planera din dag. Du kan inte hinna med allt.
• Rör på dig. Välj något du tycker om, till exempel att regelbundet promenera.

Fråga om råd

Om du är osäker på hur du ska göra kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom två timmar genom att logga in på Mina vårdkontakter. Klicka på länkarna till höger.

Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om vem som är din husläkare.

På andra språk

• För råd på arabiska ring 08-528 528 38.
• För råd på bosniska, kroatiska eller serbiska ring 08-528 528 96.

Sök vård

Om du misstänker blodpropp, kontakta omedelbart din vårdcentral eller akutmottagning vid sjukhus.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg upptill, eller via länkarna till höger.

Undersökning

Ultraljud, datortomografi, kontraströntgen och scintigrafi är olika metoder för att påvisa blodproppar eller skador orsakade av dessa. Vilken undersökning som blir aktuell beror på var proppen sitter.

Behandling

Behandlingen beror på vilken typ av blodpropp det är och var den sitter.

Ibland kan blodproppar tas bort genom operation.

Läkemedel

Läkemedel kan användas för att lösa upp blodproppen och för att förhindra att nya bildas.

Läs mer om rekommenderade läkemedel under länken uppe till höger.

Läs mer

Läs mer genom att klicka på länkarna uppe till höger.