Blodpropp betyder att blodet levrar sig och bildar en propp inuti ett blodkärl. En mängd faktorer i livsstilen ökar risken för blodpropp. Du kan minska risken för blodpropp genom att undvika till exempel rökning. Kontakta vårdcentral eller sjukhus om du misstänker att du har blodpropp.
Blodproppar kan vara av olika slag. Här nedan kan du läsa om trombos, emboli och tromboflebit.
Trombos
En blodpropp, även kallad trombos, kan antingen täppa igen ett blodkärl som leder blod från hjärtat ut i kroppen – en artär – eller ett kärl som leder blod från kroppen tillbaka till hjärtat – en ven.
Trombos kan bildas på grund av en skada i blodkärlets vägg eller av att blodet lättare levrar sig. Blodpropp kan också bildas om du ligger till sängs, till exempel efter en stor operation. Därför bör man helst komma upp på benen så fort som möjligt.
När en artär täpps igen kan det få allvarliga följder för det område i kroppen som skulle ha fått syre och näring med blodet. I vissa delar av kroppen kan blodet hitta nya vägar, men på andra ställen går det inte. Vävnaderna som inte får tillräckligt med blod kan då skadas.
En trombos sitter fast i kärlväggen och växer långsamt. Det gör att blodflödet blir sämre efterhand. Om blodflödet går för långsamt kan kroppen hitta andra vägar för blodet. Den här typen av blodpropp kan bildas var som helst i kroppen, även i kroppens inre organ som tarmar och njurar. En blodpropp i hjärtat kan leda till hjärtinfarkt. Drabbar den hjärnan kallas det för stroke, slaganfall.
Blodpropp i en ven gör att kroppsdelen där blodproppen sitter ofta blir svullen och öm. Vaderna är ett ställe som ofta drabbas av detta.
Emboli
Emboli är en blodpropp som lossnar från kärlväggen och följer med blodflödet. När kärlen blir för smala fastnar proppen och stänger då plötsligt av blodflödet helt. Dessa proppar är därför ofta allvarligare än tromboserna. Emboli i lungorna är särskilt allvarligt.
Tromboflebit
En tromboflebit är en inflammerad blodpropp i ett ytligt blodkärl, oftast på benet. Det är helt ofarligt.
Symtom vid blodpropp
Symtomen beror på vilken typ av blodpropp det är och var den sitter.
- Blodpropp i en artär gör mycket ont på grund av syrebristen. Syrebrist i hjärnan brukar dock inte göra ont. Det ger i stället andra besvär beroende på vilken del av hjärnan som drabbas, se stroke eller TIA.
- För blodpropp i hjärtat, se hjärtinfarkt.
- En blodpropp i lungan ger framför allt andnöd, se lungemboli.
- Blodpropp i en ven gör ofta att kroppsdelen svullnar och blir öm genom att blodet samlas där, se vidare under djup ventrombos.
Förebygga blodpropp
Man känner till flera faktorer som tillsammans ökar risken för blodpropp. Ju fler riskfaktorer du har, desto större är risken för blodpropp. Risken minskar för varje riskfaktor du åtgärdar.
Risken för blodpropp ökar när man blir äldre, har ärftlighet för blodpropp, får en skada eller har genomgått en operation. Diabetes är en annan riskfaktor.
Andra riskfaktorer för blodpropp är:
Så här kan du sänka ditt blodtryck och en hög kolesterolhalt i blodet:
- Sluta röka.
- Kontrollera ditt blodtryck regelbundet.
- Ändra kosten om du har en hög kolesterolhalt i blodet.
- Försök komma upp på benen så snart du kan efter en operation, eller om du har ryggbesvär.
- Om du äter p-piller ta reda på om de påverkar blodet eftersom vissa typer kan vara en riskfaktor.
- Om du är överviktig försök att gå ner i vikt.
- Försök att undvika stress genom att planera din dag.
- Rör på dig – välj en motionsform du tycker om.
Fråga om råd
Om du undrar över något kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.
Du kan även dygnet runt prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.
För råd på arabiska, ring 08-528 528 38.
Sök vård
Om du misstänker blodpropp, kontakta omedelbart din vårdcentral eller akutmottagning vid sjukhus.
Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg.
Undersökning vid blodpropp
Ultraljud, datortomografi, kontraströntgen och scintigrafi är olika metoder för att påvisa blodproppar eller skador orsakade av dessa. Vilken undersökning som blir aktuell beror på var proppen sitter.
Behandling av blodpropp
Behandlingen beror på vilken typ av blodpropp det är och var den sitter.
Ibland kan blodproppar tas bort genom operation.
Läkemedel
Läkemedel kan användas för att lösa upp blodproppen och för att förhindra att nya bildas.
Läs mer om rekommenderade läkemedel enligt Kloka Listan vid blodpropp.
